Tips, råd och goda exempel för att minska avfall

I Malmö stad arbetar man med resurseffektivitet och förlängd livslängd på möbler. Istället för att köpa nya möbler prioriterar de återbrukade och renoverade alternativ till kommunens verksamheter. För att bidra till en mer hållbar resursförbrukning och minskad miljöpåverkan vid möbelinköp har de tagit fram en cirkulär möbelupphandling.

Upphandlingen har varit populärt och blivit välutnyttjat i Malmö stad. Ramavtalet består av fyra olika leverantörer för kontor- och konferensmöbler som hjälper medarbetare att köpa begagnade möbler samt att hyra, reparera, uppdatera och designa om möbler utifrån deras behov och förutsättningar. Staden har även möjlighet att sälja möbler till leverantörerna inom ramavtalet, som sedan kan köpas av andra aktörer.

Staden har till exempel sparat 170 000 kilo koldioxidutsläpp under ett år, vilket motsvarar 60 flygresor tur och retur till Thailand, genom köp av återbrukade möbler istället för nyproducerade. Höj- och sänkbara skrivbord är en av de produkter där det har gått att spara mest koldioxidutsläpp på att behålla och uppdatera.

En checklista har tagits fram för att hjälpa verksamheterna inom Malmö stad  tänka på inför eventuella nyinköp och hur de kan tänka om och prioritera alternativ som lån eller interna utbyten av möbler.

1. Behöver vi göra inköpet överhuvudtaget?
2. Kan vi låna av någon annan verksamhet eller förvaltning?
3. Kan vi hitta en begagnad möbel via intern förmedling? (I Malmö stad har Malvin, som är en intern förmedling av redan inköpta möbler.)
4. Köp återbrukade möbler från Malmö stads ramavtal för återbrukade möbler.
5. Köp nya möbler från Malmö stads ramavtal för kontorsmöbler och inredning.

Cirkulär möbelupphandling (malmo.se)

I Tyresö har kommunen har startat upp en mobil insamling av återbruk, den så kallade Kretsloppsbilen. Personer som saknar bil kan lämna in sitt återbruk till en lastbil som stannar på olika ställen i kommunen, enligt fastställd turlista. Säljbart återbruk lämnas till en lokal second hand-butik. Föremål som bedöms som svårsålda placeras på en ”Ta och ge-hylla” där besökare till Kretsloppsbilen får plocka med sig upp till fem saker gratis.

En utmaning som de på Tyresö kommun stött på är att det är lite svårt att kommunicera att det rör återbruk och att uppmärksamma invånarna om att lastbilen finns.

Samtidigt berättar besökarna att de är väldigt nöjda med att kunna lämna material i sitt eget bostadsområde och även kunna plocka saker som andra har lämnat in.

Återbruka och dela (tyreso.se)

I Helsingborgs stad sambetar skol- och fritidsförvaltningen med en lokal textilaktör för att förse skolor och förskolor med skoskydd av tyg istället för engångsskoskydd av plast. De har även försett förskolor och skolor med återbrukade rockar för som kan användas vid till exempel målning, i kök med mera. Särskilt de återbrukade rockarna är populära.

Samarbetet med textilaktören möjliggör produktion av skoskydd och förkläden av tyg som ersätter engångsskydd av plast. Textilaktören, som tvättar och hyr ut arbetskläder, arbetar aktivt för att minimera restmaterial. För det restmaterial som ändå uppstår letar de aktivt efter andra användningsområden för att minimera mängden avfall.

Den ideella föreningen Fritidsbanken verkar för att ge oanvänd utrustning nytt liv, möjliggöra för fler både utöva och prova på sporter och friluftsliv. Fritidsbankens grundpelare är:

• Alla får låna.
• Allt är gratis.
• Återanvänd utrustning.

Fritidsbanken fungerar som ett bibliotek, men i stället för böcker lånar de ut sport- och friluftsutrustning. Exempel på utrustning som man kan låna är skidor, skridskor, inlines, flytvästar, tält, klubbor, fiskespön, fotbollsskor, hjälmar, stormkök och mycket mer. Genom att erbjuda gratis utlåning i 14 dagar av utrustning, främjar de en aktiv livsstil och ökad hållbarhet. Utrustningen kan doneras av privatpersoner och företag. De finns numera i över 40 procent av alla svenska kommuner.

Exempelvis kan en person låna utrustning för att prova på nya aktiviteter och därefter se om det är något man vill fortsätta med. Man kan också låna säsongsbetonad utrustning såsom skidor eller skridskor till växande barn, som nästa säsong kommer att behöva andra storlekar och därmed utrustning.

Fritidsbanken lånar årligen ut över en miljon artiklar till allmänheten. Över 90 procent av alla lokala fritidsbanker finansieras av kommuner. Det finns även liknande initiativ för utlåning av frilufts- och sportutrustning som drivs av kommuner, men som inte är kopplade till Fritidsbanken.

Fritidsbanken – Alla får låna! Allt är gratis!

Minimeringsmästarna är en tävling där hushåll tävlar i att minska sitt avfall. Under ledning av experter träffas små grupper av medborgare regelbundet för att sätta mål, få information, återkoppling och coachning. Genom att systematiskt arbeta med teman som hållbar konsumtion, matsvinn, farligt avfall och kemikalier samt delandeekonomi, så bidrar deltagarna till minskning av sin miljöbelastning och avfallsmängder.

Resultaten från Minimeringsmästarna visar på att deltagarna har inte bara minskat sitt avfall, utan också inspirerat sina samhällen att tänka mer hållbart. Under 2022 deltog 250 hushåll från 50 kommuner över hela Sverige. Avfall Sverige har utvecklat en vägledning för hur en Minimeringsmästartävling kan genomföras i en kommun, vilket gör det möjligt för fler att delta och bidra till en mer hållbar framtid.

Minimeringsmästarna (goteborgsregionen.se)

Vägledning Minimeringsmästarna – Så här arrangerar du en minimeringsmästartävling (avfallsverige.se)

Minimeringsmästarna (sverigesmiljomal.se)

Göteborgs Stad har som mål att vara ett föredöme för andra vad gäller hållbart byggande med helhetssyn. Som en av de största byggherrarna i staden har Stadsfastighetsförvaltningens högt ställda krav och mål avseende miljön. Mindre farliga ämnen ska användas i deras byggnader.

Göteborgs Stad har tagit ett stort steg mot en resurseffektiv och mer hållbar framtid genom att integrera insatser och åtgärder såsom återbruk i sina tekniska krav och anvisningar (TKA). De interna processerna har förändrats helt och numera är återbruk självklar projekteringspunkt för alla inblandade.

Som en del av detta har det tagits fram checklistor och stöd för återbruk inom flertalet områden såsom bygg, mark, el, styr- och regler. Alla dessa områden har nu riktlinjer som främjar återbruk framför användning av jungfruligt material.

En generell arbetsgång i fem steg används för att bedöma om återbruk är möjligt eller om andra alternativ är mer lämpligt. Arbetsgång är tänkt att fungera både vid lokalanpassningar och vid demontering av hela byggnader. Vid demontering av en hel byggnad blir det totala antalet produkter ofta stort, vilket gör det extra viktigt att tidigt kunna bedöma produkternas potential för återbruk.

Generella arbetsgången:

1. Övergripande inventering och faktainsamling.
2. Bedömning av potential för återbruk.
3. Detaljinventering av varor med stor potential.
4. Komplettering med kvalitetsangivelser.
5. Framtagande av återbruksplan.

För att ytterligare främja återbruk inom kommunen och stödja det interna återbruket har en intern återbruksplats skapats. Kommunen kan därmed underlätta den interna cirkulationen av material. De håller på att ta fram en intern prislista där de själva lämnar in material och det projekt som sedan ska använda produkten betalar ett självkostnadspris, vilket kommer att ligga på cirka halva nypriset.

Kommunen deltar även i initiativet ”Handslaget”, som är en överenskommelse bland offentliga och privata byggherrar att jobba för en kommersiell återbruksmarknad och driva en större branschomställning. I utvecklingsprojektet ”Kraftsamling”, har Göteborg, Stockholm och Malmö stad gått ihop för att hitta gemensamma vägar och kravställningar framåt.

Tekniska krav och anvisningar för dig som bygger lokaler åt Göteborgs Stad (goteborg.se)

Miljö (goteborg.se)

Inventering för återbruk (pdf, goteborg.se)

Kungsbacka kommun har infört cirkulära tjänster för att öka återanvändningen och minska textilavfall. Kommunen har upphandlat tjänster för reparation och anpassning av arbetskläder och andra textilier. Medarbetarna kan lämna in och hämta sina beställningar via e-handel.

För att förbättra användningen av dessa tjänster har kommunen också infört nya rutiner och riktad information till chefer. Rutinen innebär att man lämnar plagget till lagret tillsammans med en kort beskrivning av vad som behöver fixas. Lagret bedömer om plagget ska skickas på lagning och vid behov finns låneplagg tillgängliga. Gamla plagg ska lämnas in om ett nytt hämtas ut. Dessutom har kommunen upphandlat ett kontrakt för cirkulationstvätt inom vård och omsorg, vilket innebär en övergång från egenägda till hyrda kläder.

Tidigare upphandlingar och affärsmodell hos leverantörerna var inriktad på att få tillgång till nya kläder till varje kund, med obefintligt flöde mellan kunder. I dialogerna inför upphandlingen framkom det att livslängden på plaggen var längre än ramavtalets normala fyra år. Därför upphandlade kommunen ett kontrakt på sex år för att utnyttja klädernas hela livslängd. I nästa upphandling av cirkulationstvätt gick kommunen längre, öppnade upp för begagnade plagg och accepterade inga kostnader för restvärde.

Skrädderiavtal ska öka återanvändningen i Kungsbacka kommun (mynewsdesk.com)

Länsstyrelsen Uppsala tar, i samverkan med aktörer inom länet, fram regionala åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogrammen innehåller konkreta åtgärder och syftar till att inspirera till samverkan, innovation och utveckling. Aktörer i länet bjuds in att teckna hållbarhetslöften, vilket innebär att åta sig att genomföra ett antal åtgärder ur ett eller flera av de regionala åtgärdsprogrammen. 43 aktörer tecknade hållbarhetslöften för minskad klimatpåverkan 2019–2022.

Hållbarhetslöftena stärker genomförandet av åtgärdsprogrammen och främjar samverkan inom det regionala klimatarbetet. En av åtgärderna inom åtgärdsprogrammet för minskad klimatpåverkan inkluderar att främja klimatklok produktion och konsumtion genom cirkulära affärsmodeller och delningsekonomi. Exempel på aktiviteter som genomförts är ökad användning av returlådor istället för engångsemballage, kartläggning av delningsmöjligheter inom och mellan organisationer, samt utbildning och information om fördelarna med reparation framför nyinköp.

Alla aktörers hållbarhetslöften följs upp årligen där man dels tittar på om de planerade aktiviteterna genomförs enligt planen. Totalt har 15 aktörer åtagit sig att arbeta med åtgärder som främjar klimatklok konsumtion och produktion där återanvändning är en av flera sätt att jobba för att nå målet. Hållbarhetslöften synliggör genomförandet av åtgärder för att bidra till miljömålen och kan fungera som en motivation och inspiration för andra.

Åtgärdsprogram inom miljömål (lansstyrelsen.se)

I Kristianstads kommun har de arbetat med att förlänga livstiden på sina bärbara datorer som en del av projektet Fossilbränslefria kommuner 2.0. Genom att analysera hårdvarukrav, batterilivslängd och supportbehov kom de fram till att datorerna kunde användas ett år längre än tidigare, vilket ledde till både ekonomiska och miljömässiga vinster. Förlängningen av datorernas livstid minskade kommunens totala omkostnader med cirka 0,5 miljoner kronor per år och minskade koldioxidutsläppen med drygt 40 ton per år.

Förlängd livstid på bärbara datorer (sverigesmiljomal.se)

I Höör kommunen har de tagit fram en rutin för återtag av alla typer av it-produkter. Rutinen har tagit emot med stor entusiasm.

Rutinen innebär att:

1. Produkter som bedöms kunna användas internt tas om hand i en intern it-pool där det är möjligt att hämta eller låna utrustning för kommunens verksamheter
2. Produkter som inte längre kan eller ska används i kommunen hämtas av deras it-leverantör, som transporteras till deras anläggning för renovering och demontering. Produkter som kan renoveras säljs. Övrigt materialåtervinns.

För att få fart på it-återtaget arrangerades ett tvådagarsevent i maj 2022. På kommunen visste de att det runt om i verksamheterna förvarades gamla it-produkter i lådor och skåp eftersom man helt enkelt inte visste hur de skulle tas om hand eller vem som kunde hjälpa till med omhändertagandet. I samband med detta passade kommunen på att kommunicera vikten av att återanvända och cirkulera it-produkter tillsammans med it-leverantören och det kommunala it-bolaget. Efter insamling och hantering hos it-leverantören får kommunen en rapport som bland annat visar antalet produkter som har kunnat återanvändas respektive återvinnas samt koldioxidvinster.

Vafabmiljö har genomfört ett projekt tillsammans med IKEA på återvinningscentralen i Köping. Syftet var att minska mängden grovavfall och öka återanvändningen av gamla IKEA-möbler.

Vafabmiljö erbjöd en plats på återvinningscentralen där folk kunde lämna in sina gamla IKEA-möbler istället för att slänga dem. Personalen skötte den dagliga driften av containern med snöröjning, låsning och rensning av felsorterade möbler. Personalen tipsade också kunder om att lämna möbler i den avsedda containern. IKEA kom sen och tömde containern och skötte transporten till ReTuna Återvinningsgalleria där möblerna reparerades och såldes i IKEA:s second-hand-butik.

Projektet visade att varje transport och flyttning av möblerna innebar en risk för att kvaliteten skulle försämras. Detta ställde stora krav på hur transporterna från containern skulle gå till. Det optimala hade varit mer regelbundna transporter i en mindre skåpbil men det hade blivit mer kostsamt.

Projektet uppmärksammades i lokalmedia, branschpress och i sociala medier. Totalt samlades 254 möbler in, varav 167 kunde återanvändas.

Den ettåriga piloten avslutades 2022, men aktörerna fortsätter sina arbeten med att samla in möbler som är värda en andra chans. På ÅVC:er inom Vafabs regi uppmanas besökare att lämna saker till återanvändning i första hand och det finns särskilda platser för att lämna till återbruk. Samarbeten sker med aktörer som tömmer och sedan säljer föremålen.

Länsstyrelsen i Västerbotten arrangerade seminariet hållbara värdekedjor, cirkulär ekonomi, plast och skräp som även sändes på Youtube. På seminariet deltog ca 30 deltagare och det var mycket uppskattat. Det blev startskottet till ett nätverk och för fortsatt arbete med cirkulär ekonomi i Västerbottens län.

Länsstyrelsen i Västernorrland jobbar brett med hållbarhetsfrågor, där ett exempel är att främja bildandet av av fritidsbanker. Initiativen för fritidsbanker, som är en verksamhet där man som medborgare kan låna sport- och fritidsutrustning gratis, är oftast initierade av kommunerna själva och de ska själva upplåta lokaler och sköta bemanning med mera. Länsstyrelserna kan, som regional aktör, lyfta värdet av fler fritidsbanker i länet. De miljömässiga vinsterna är uppenbara men initiativen har även socioekonomiskt utjämnande effekter och goda effekter på hälsan hos befolkningen. En aktiv fritid ger större möjligheter till att komma ut i naturen.

Det länsstyrelsen i Västernorrland framför allt har bidragit med, tillsammans med flertalet aktörer runt om i länet, är att kontinuerligt lyfta fritidsbankerna i olika sammanhang. Länsstyrelsens länsledning har intagit en aktiv roll. Resultatet har blivit att antalet fritidsbanker i länet har ökat. Därutöver är det tydligt att verka för fler fritidsbanker har uppenbara synergieffekter och främjar flera hållbarhetsmål och uppdrag som länsstyrelserna har i linje med Agenda 2030.

I Östersunds kommun arbetar de för en framtid där fastigheter ses som värdefulla materialbanker, där byggnadens kvalitet, kostnad och miljöpåverkan värderas utifrån hela dess livscykel. Ett av kommunen stora steg mot denna vision genom att öppna Varvet, ett mellanlager för byggmaterial, år 2023.

Varvet är inte bara ett lager; det är en plats där byggmaterial från rivningar, nybyggnationer och renoveringar får nytt liv. Bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 40 procent av det totala avfallet i Sverige och för 21 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Genom att återbruka byggmaterial istället för att slänga det, kan kommunen göra stora miljövinster och ekonomiska besparingar.

Sedan öppningen har Varvet tagit emot stora mängder material som nu används på nytt. Detta initiativ visar hur man kan minska avfall och utsläpp genom att tänka cirkulärt. Varvet fungerar som ett mellanlager för både kommunen och externa bygg- och fastighetsbolag, och inkluderar ett digitalt inventeringsverktyg som underlättar återbruket.

Projektet har redan väckt stort intresse och fler bygg- och fastighetsbolag uppmuntras att delta. Målet är att utveckla Varvet ytterligare och öka mängden återbrukat byggmaterial. För närvarande tar Varvet emot material från företag, men arbetet pågår för att även kunna ta emot material från privatpersoner.

Varvet – återbruk av byggmaterial (ostersund.se)