Rätt massor på rätt plats ger stor miljönytta
Massor uppstår i samhället så fort vi bygger eller river något. Om vi hanterar dessa massor på rätt sätt kan vi uppnå stora miljönyttor. En ny vägledning från Naturvårdsverket skapar tydlighet i hur massorna kan användas.
Varje år uppstår mellan 60–200 miljoner ton schaktmassor i Sverige. Massorna består av jord, berg och annat naturligt material som uppkommer till följd av det samhällsbyggande som sker runt om i landet. Byggen av tunnelbanor, vägar och bostäder innebär att det konstant uppstår massor, samtidigt som det alltid finns ett behov av att använda massor. Om massorna hamnar på fel plats i samhället, deponeras eller transporteras i onödan leder det till miljöproblem, dålig användning av våra resurser och omotiverade kostnader för samhället.
Målet med Naturvårdsverkets vägledning är dels att göra det enklare att hantera massorna på ett resurseffektivt sätt, dels att främja en omställning till en giftfri cirkulär ekonomi. Det innebär både större miljönytta och större ekonomiska vinster.
– Att veta vad massorna innehåller och vilka egenskaper de har är en nyckel för att avgöra var och till vad de kan användas. Har man förutsättningarna klara för sig är det enklare att matcha utbud med efterfrågan. I vissa fall kan det också gå bra att använda massor som inte är helt rena, säger Kristina Widenberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Från avfall till hållbar masshantering
Historiskt har en stor del av de schaktmassor som uppstår hanterats som avfall, även då det i vissa fall inte har handlat om avfall. Genom Naturvårdsverkets vägledning blir det nu tydligare hur avfallslagstiftningen bör tillämpas. Det kommer göra det enklare att använda större mängder massor framöver som bidrar till en större grad av cirkularitet.
– Miljöaspekten är det centrala för oss men det finns även ekonomisk vinning i detta. Man kommer att kunna spara mycket pengar på mer effektiv samhällsbyggnation. Vi har också lagt en rad förslag på förtydliganden och förbättringar i den lagstiftning som finns, vilket vi också hoppas regeringen kommer att gå vidare med. För att nå en cirkulär masshantering som är säker för vår hälsa och miljö krävs insatser från flera håll, fortsätter Kristina Widenberg.
Samarbete mellan flera aktörer
Naturvårdsverket samarbetar med flera branschorganisationer och tillsynsmyndigheter som länsstyrelser och kommuner, samt andra expertmyndigheter som exempelvis SGU, Sveriges Geologiska undersökning, och Boverket. Syftet är att fånga upp vilket behov av stöd som finns. Naturvårdsverket samarbetar även med andra europeiska länder för att kunna lära av varandra.
– I första hand är vår vägledning ett stöd för tillsynsmyndigheterna, för att de ska veta vilken lagstiftning som är tillämplig och för att de ska kunna göra kloka avvägningar när det handlar om hur massor bör hanteras. På så sätt skapas även förutsättningar för att likartade bedömningar ska kunna göras över hela landet, avslutar Kristina Widenberg.