Textilavfall
Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall samlas in separat från annat avfall i syfte att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall.
En mer cirkulär hantering av textilavfall
Syftet med separat utsortering och insamling av textilavfall är att skapa en mer cirkulär hantering. Textilavfallet ska samlas in och sorteras. Avfallet ska efter sortering och behandling tillgängliggöras på marknaden som en resurs för återanvändning eller materialåtervinning.
Hög konsumtion av textil och kläder
I Sverige har vi en fortsatt hög konsumtion av textil och kläder. Samtidigt visar studier att vi använder våra textilier och kläder allt kortare tid.
Före den 1 januari 2025 slängdes cirka 7–9 kilo textilavfall direkt i restavfallet eller på återvinningscentraler och gick direkt till förbränning med energiåtervinning. Detta var ett resursslöseri, eftersom knappt hälften av det som slängdes bedömdes ha kunnat användas längre tid eller återanvändas, det vill säga textilierna var inte trasiga eller utslitna. Av resterande textilavfall skulle större delen kunna materialåtervinnas. Nu ska dessa 7–9 kilo textilavfall sorteras ut och samlas in separat.
Fakta
- I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år.
- Cirka 7–9 kilo textilavfall per person och år slängdes i restavfallet (soppåsen) eller på återvinningscentraler och gick direkt till förbränning. Det innebär att dubbelt så mycket textil slängdes i soppåsen som lämnades till återanvändning.
- Cirka fyra av tio plagg som slängdes i soppåsen var inte trasiga eller utslitna, utan hade kunnat användas längre tid eller återanvändas.
- Miljönyttan med att tillgängliggöra textilavfall på marknaden för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning är stor jämfört med att förbränna med energiåtervinning.
- Att förbereda för återanvändning, det vill säga förlänga livslängden på en textil, ger störst miljönytta. Fördubblad användningstid kan minska den totala klimatpåverkan med nästan 50 procent.
- Att materialåtervinna textilfiber till ny fiber kan minska den totala klimatpåverkan med upp till 10 procent och minskad miljöpåverkan kopplat till mark- och vattenanvändning.
Aktuellt
Förhandlingar om att införa ett producentansvar
Förhandlingar pågår på EU-nivå om att införa ett harmoniserat producentansvar för textil. Ett producentansvar innebär att producenterna, det vill säga de som tillverkar och säljer textil, ska stå för kostnaderna att samla in och behandla textilavfallet inklusive att bygga upp system för insamling och behandling. Detta enligt principen om att förorenaren betalar.
Här är status för producentansvar:
Från 2025 ska textilavfall samlas in separat
Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Det här görs för att främja en mer cirkulär hantering av textilavfallet. Det vill säga samla in textilavfallet separat, sortera det insamlade avfallet utifrån avfallshierarkin för att sen tillgängliggöra det på marknaden. I första hand för återanvändning och i andra hand för materialåtervinning (om textilen är trasig eller uttjänt).
Läs mer om de nya kraven här:
Förordning om ändring i avfallsförordningen (2020:614) (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Regeringen driver på omställningen till en mer cirkulär textilhantering (regeringen.se)
Cirkulär hantering av textil och textilavfall (regeringen.se)
Nyhet och vägledning hos Naturvårdsverket
Från 1 januari 2025 måste textilavfallet sorteras ut och samlas in separat
Kommunerna i Sverige ansvarar för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall från hushåll och vissa verksamheter. Hur insamlingen av textilavfall genomföras rent praktiskt varierar beroende på kommunernas olika förutsättningar och vem de anlitar för att samla in avfallet.
Kommunerna ansvarar också för att informera medborgarna om var insamlingsplatserna finns och om vikten av att hushålla med råvaror och energi genom att förlänga livslängden på textilier exempelvis genom ökad återanvändning och andra förebyggande åtgärder som minskar mängden avfall.
Verksamheter som textiltillverkare och grossister omfattas också av kravet, men får själva ansvara för att textilavfall som uppstår i den egna verksamheten sorteras ut, samlas in och lämnas till behandlingsanläggning.
Textilavfall som ska sorteras ut och samlas in separat, det vill säga det som inte ska läggas i soppåsen (restavfallet) är
- kläder av textil
- hemtextil
- inredningstextil
- väskor av textil
- accessoarer av textil.
Frågor och svar om insamling av textilavfall
Här finns frågor och svar med uppdaterade fakta kopplat till miljönytta, insamling och textilavfall.
1. Vad innebär de nya reglerna för en privatperson?
Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.
Det nya kravet innebär att du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall från hushåll ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.
Förordning om ändring i avfallsförordningen (2020:614) (pdf, svenskforfattningssamling.se)
2. Varför ska vi samla in textilavfall?
Syftet med insamlingen är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfallet, så att textilen kan komma till nytta igen i genom att i första hand återanvändas eller genom att användas för att tillverka nya produkter.
Insamlat textilavfall ska alltid sorteras och tillgängliggöras på marknaden för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning.
Miljö- och klimatnytta med att samla in och sortera textilavfall för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning är stor.
Förordning om ändring i avfallsförordningen (2020:614) (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Regeringen driver på omställningen till en mer cirkulär textilhantering (regeringen.se)
Cirkulär hantering av textil och textilavfall (regeringen.se)
3. Vad är miljönyttan med att samla in textilavfall?
Innan årsskiftet slängde varje svensk cirka 7-9 kilo textilavfall i soppåsen eller på återvinningscentralen. Knappt hälften av textilavfallet i restavfallet dvs i soppåsen eller på återvinningscentralerna skulle kunna användas längre tid (4-5 kilo) eller materialåtervinnas (3-4 kilo) istället för att energiåtervinnas genom förbränning. Att förbränna sådan textil är ett resursslöseri.
Miljönyttan med att samla in och tillgängliggöra textilavfall på marknaden för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning är stor jämfört med att förbränna med energiåtervinning.
Att förbereda för återanvändning, dvs förlänga livslängden på en textil genom att se till att den kan användas igen, ger störst miljönytta. Fördubblad användningstid kan minska den totala klimatpåverkan med nästan 50 procent.
Att materialåtervinna textilfiber till ny fiber kan minska den totala klimatpåverkan med upp till 10 procent och minskad miljöpåverkan kopplat till mark- och vattenanvändning.
Läs mer här:
Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning (ivl.se)
Läs mer om produktionen här: environmental assessment of Swedish clothing consumption - six garments, sustainable futures (pdf, mistraprograms.org)
Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall (pdf)
Life cycle assessment of mechanical textile recycling in Sweden (pdf, diva-portal.org)
4. Hur mycket textil och mode konsumerar varje svensk?
I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Detta kan jämföras med att vi år 2000 konsumerade 10,7 kilo per person och år.
Läs mer här:
Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige
Hur många kilo extra har du i garderoben? (pdf, diva-portal.org)
5. Hur mycket textilavfall slänger varje svensk?
Varje svensk har i genomsnitt gjort sig av med 7-9 kilo textil varje år genom att slänga dem i restavfallet dvs soppåsen eller på återvinningscentralerna och de har då gått direkt till energiåtervinning, alltså förbränning där energin tas tillvara. Nästan hälften av avfallet har vid analys visat sig vara i sådant skick att det skulle ha använts längre tid och resten kan till stor del materialåtervinnas. Det innebär ett stort resursslöseri. Det är dessa 7-9 kilo som nu ska samlas in separat och tillgängliggöras på marknaden efter sortering.
Läs mer här:
Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning (ivl.se)
6. Hur stor total miljö och klimatpåverkan har textil?
Den största (80 %) av miljö- och klimatpåverkan som uppkommer kopplat till en textil produkt uppkommer vid produktionen. Exempel: För att tillverka en t-shirt i bomull går det åt mellan 1500–2500 liter vatten och cirka 0,5-1 kilo kemikalier och produktionen kommer att orsaka cirka 2-5 kg växthusgasutsläpp. En t-shirt väger ca 130-150 gram.
Fördubblad livslängden på en textil kan nästan halvera klimatpåverkan av en textil. Exempel: en t-shirt används ca 30 ggr i genomsnitt i Sverige, om användningen fördubblas till 60 ggr så nästan halveras klimatpåverkan och vattenanvändningen (schablonmässiga beräkningar). Det innebär att använda textil länge och att återanvända textilier alltid är bäst ur ett miljöperspektiv.
Läs mer här:
Återanvändning av textil viktigast för klimatet – oavsett var i världen det sker (ivl.se)
Hur kan man göra konsumtion och produktion av textilier mer hållbar? (europa.eu)
Textilproduktionens och textilavfallets inverkan på miljön (nyhetsgrafik) (europa.eu)
7. Vad händer med det insamlade textilavfallet idag?
De 7-9 kilona textilavfall som tidigare hamnat i soppåsen eller på återvinningscentralen ska sedan 1 januari 2025 samlas in separat, sorteras och tillgängliggöras på marknaden som en resurs.
Att sortera för att förbereda för återanvändning kräver professionell kunskap och lång erfarenhet om mode, trend och efterfrågan på secondhand marknaden och sker därför manuellt. Manuell sortering är arbetskrävande och för närvarande genomförs endast sortering i mindre skala i Sverige.
I januari 2025 öppnade två grovsorteringsanläggningar i Sverige, vilka sorterar ut skräp och det textilavfall som lämpar sig för materialåtervinning från det separat insamlade textilavfallet. Resterande insamlade textilavfall exporteras för vidare sortering framförallt till Baltikum eller Centraleuropa där materialet kan sorteras på uppemot 300 olika fraktioner för olika marknader i Europa eller globalt. Exempel på fraktioner är färg, material, produkttyp.
Av det sorterade textilavfallet förbereds cirka 60–70 procent av textilierna för återanvändning, cirka 20-30 procent går till materialåtervinning (stoppning, isolering, kompositmaterial etc) och omkring 7-10 procent blir till avfall som går till energiåtervinning, alltså förbränning där energin tas tillvara.
Det innebär att då större volymer textilavfall samlas in efter årsskiftet 2024/2025 är det mer textilavfall som hanteras och kan tillgängliggöras på marknaden som en resurs.
Läs mer här:
Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning (ivl.se)
Återanvändning av textil viktigast för klimatet – oavsett var i världen det sker (ivl.se)
Hur många kilo extra har du i garderoben? (pdf, diva-portal.org)
Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall (pdf)
Textilåtervinning – Telge återvinning (telge.se)
Human Bridge satsar på ny sorteringsanläggning för textiler i Rosersberg ( marsta.nu)
8. Vad är den största utmaningen med textilavfall?
Den absolut största utmaningen för kommuner och verksamheter är att hitta avsättning för det insamlade textilavfallet. Idag saknas infrastruktur för sortering och materialåtervinning i Sverige och också inom EU för att hantera allt textilavfall som kommer att samlas in. Det kommer att bli stora mängder som ska hanteras. Dessutom är vi fortsatt dåliga på att köpa second hand produkter i Sverige.
9. Hur ser det ut med sorterings och materialåtervinningsanläggningar i Sverige?
Då det nu finns tillgång till storskaliga och stabila flöden av textilavfall som samlas in så finns indikationer på att fler sorterings- och återvinningsinitiativ samt anläggningar börjar etableras i Sverige. Att det inte funnits tillgång till stabila flöden av textilavfall tidigare har varit en anledning till att aktörer inom näringslivet inte vågat satsa på att bygga upp en infrastruktur.
Sverige ligger långt fram vad gäller teknik och forskning kopplat till textil materialåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar i drift.
Exempel (ej komplett) på aktuella sorterings-och materialåtervinningsprojekt och anläggningar i Sverige:
Textilåtervinning – Telge återvinning (telge.se)
Human Bridge satsar på ny sorteringsanläggning för textiler i Rosersberg (marsta.nu)
Siptex som forskningsprojekt (sysav.se)
Circulose (tidigare RenewCell) (circulo.se)
End of Waste - från plastavfall till råvara (klimatledande.lindholmen.se)
10. Varför transporteras och sorteras textilavfall till Litauen?
I Sverige har vi en brist på sorteringsanläggningar som har kompetensen att sortera för att förbereda kläder och textil för återanvändning och sortera ut det som är lämpligt för materialåtervinning. I Baltikum finns stora professionella anläggningar som sorterar på över 300 fraktioner för olika marknader. Färg, material, produkttyp.
Miljö- och klimatnyttan med att sortera textilavfall för att tillgängliggöras på marknaden som en resurs efter sortering är stor, samtidigt som transporten till Litauen har en liten miljöpåverkan.
Att förbereda för återanvändning ger störst miljö- och klimatnytta då det förlänger användningstiden av redan tillverkade textilier, oavsett om återanvändningen kommer att ske i eller utanför Europa. Anledningen är att den största miljöpåverkan (80 %) uppkommer vid produktion av nya textilier, vilket innebär att lång användningstid minskar behovet av att producera nytt är att föredra.
Att transportera stora mängder textilavfall ger i en mycket liten miljöpåverkan jämfört med nyttan att textilen kan användas längre eller komma till nytta genom materialåtervinning.
Läs mer här:
Återanvändning av textil viktigast för klimatet – oavsett var i världen det sker (ivl.se)
Textilproduktionens och textilavfallets inverkan på miljön (nyhetsgrafik) (europa.eu)
11. Varför bygger inte kommunerna upp infrastruktur för att samla in och behandla textilavfall?
Förhandlingar pågår på Eu-nivå om att införa ett harmoniserat producentansvar för textil. De flesta aktörer i textilbranschen ställer sig bakom ett harmoniserat producentansvar då textilmarknaden ofta inte håller sig inom nationsgränserna utan snarare är globala. Lika regler är eftersträvansvärt.
I det senast uppdaterade förslag vi har tagit del av är det tydligt att de som tillverkar och säljer textil dvs producenterna också ska ansvara och stå för kostnaderna kopplade till att samla in och hantera det insamlade textilavfallet.
I väntan på slutligt beslut om ett eventuellt producentansvar ska införas avvaktar många kommuner innan man bygger upp heltäckande system för textilavfallinsamling och behandling bekostade av skattepengar. Det är bättre att avvakta slutligt beslut, om det visar sig att producenterna ska stå för kostnaderna.
Läs mer om status här:
12. Var det för tidigat att införa separat insamling av textilavfall i Sverige 1 januari 2025?
Att textilavfall skulle samlas in separat från annat avfall från och med den 1 januari 2025 antogs redan i det reviderade avfallsdirektivet 2018. I Sverige har diskussion pågått om vem som bör ha ansvaret för att samla in textilavfallet – är det kommunerna eller är det producenterna? Ett nationellt producentansvar utreddes år 2020. Strax därefter föreslogs på EU-nivå att utreda möjligheterna för ett harmoniserat producentansvar, vilket de flesta aktörer i textilbranschen ställer sig bakom då textilmarknaden ofta inte håller sig inom nationsgränserna utan verkar på en global marknad. Lika regler är eftersträvansvärt.
Förhandlingar pågår fortfarande på EU-nivå om att införa ett producentansvar för textil. I det senast publicerade förslaget är det tydligt att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara och stå för kostnaderna kopplade till att samla in och hantera det insamlade textilavfallet.
Det är olyckligt att förhandlingarna dragit ut på tiden för nu har Sverige varit tvungna att införa separat insamling för att uppfylla lagstiftningen i avfallsdirektivet, dvs att ha separat insamling av textilavfall på plats från och med årsskiftet 2024/2025, innan det är klart hur det blir med producentansvaret. Många kommuner avvaktar och inväntar slutligt beslut om det eventuellt kommer att införas ett producentansvar innan man bygger upp heltäckande system för textilinsamling bekostade av skattepengar.
Här är status för producentansvar:
Insamling av textilavfall
I Sverige fanns inte något nationellt insamlingssystem för textilavfall före januari 2025, vilket innebar att många begagnade textilier inte hanterades enligt avfallshierarkin. Det innebar att större delen av textilavfallet från hushåll såväl som från verksamheter hamnade i restavfallet och gick direkt till förbränning med energiutvinning. Men redan innan 2025 samlade vissa kommuner in textilavfall i separat flöde. Den insamlingen skedde ofta i samarbete med frivilligorganisationer som samlade in både textil och textilavfall i ett samlat flöde.
Att samla in begagnade kläder och andra textilprodukter för återanvändning har däremot en lång tradition i Sverige. Det är främst frivilligorganisationer som samlar in textil för återanvändning.
All insamling av textil och textilavfall behöver göras på ett sådant sätt att textilen inte utsätts för fukt eller annan påverkan som gör att det inte kan återanvändas eller materialåtervinnas.
Textilavfall från hushåll
Konsumenter gör sig av med textilier för att de är utslitna, urvuxna, trasiga, omoderna eller för att de helt enkelt har tröttnat på dem eller att garderoben är full.
År 2024 analyserade IVL svenska miljöinstitutet svenska textilflöden från inköp och användning till återanvändning och avfallshantering. Resultaten visade att vi slänger dubbelt så mycket textilavfall i soppåsen jämfört med vad vi lämnar till återanvändning. Ungefär fyra av tio textilier hade kunnat återanvändas.
Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning (ivl.se)
En ny studie genomförd av IVL svenska miljöinstitutet visar att lång användningstid av redan tillverkade textilier är viktigast för klimatet. Det innebär att förberedelse för återanvändning är att föredra ur ett miljö- och klimatperspektiv oavsett om återanvändningen kommer att ske i eller utanför Europa. Anledningen är att den största miljöpåverkan (80 procent) uppkommer vid produktion av nya textilier, vilket innebär att lång användningstid som minskar behovet av att producera mer är att föredra.
Återanvändning av textil viktigast för klimatet – oavsett var i världen det sker (ivl.se)
En analys av restavfallet som genomfördes 2016 visade att omkring 72 000 ton eller 7,6 kilo textilavfall per person och år hamnade i restavfallet och gick direkt till förbränning. I samma studie gjordes bedömningen att över hälften av de textilier som fanns i restavfallet var hela och i sådant skick att de hade kunnat återanvändas. En stor andel textilavfall hamnar även på återvinningscentraler i grovavfallet eller i fraktionen för energiåtervinning, men det saknas i dag statistik över denna ström.
Textilavfall från verksamheter
Textilavfall från olika verksamheter är relativt outforskat, men uppkommer i tjänsteföretag som tvätterier, restauranger, säkerhet och transportföretag liksom inom offentliga förvaltningar som kriminalvården, polisen och försvarsmakten. Enligt studie genomförd av SMED uppkommer mest textilavfall hos tvätterier, som ofta hyr ut textilier till hotell, vårdinrättningar, offentlig verksamhet med mera.
Den genomsnittliga mängden textilavfall per år uppskattades till cirka 70 ton per tvätteri och år, vilket innebär att den totala mängden textilavfall från tvätterier i Sverige bedöms vara runt 1 200 ton per år. Övriga branscher bidrar, grovt uppskattat, med totalt 500–600 ton textilavfall per år.
Svenska textilflöden från välgörenhet och utvalda verksamheter (pdf, diva-portal.org)
Textilavfall kan även utgöras av industrispill, det vill säga textilavfall som uppstår vid tillverkning av textilprodukter i olika verksamheter. I Sverige har vi en relativt sett liten produktion av textilprodukter då vi importerar huvuddelen av det vi använder och konsumerar. Det innebär att det textila industriavfallet bedöms som litet, men oklart vilka mängder det rör sig om.
Sortering är en nyckelfråga
Vid ökad insamling av textilavfall är sorteringsledet avgörande för att det insamlade textilavfallet hanteras så resurseffektivt och miljömässigt hållbart som möjligt. Idag sorteras textilavfall som ska förberedas för återanvändning manuellt medan textilavfall som ska materialåtervinnas förutsätter att materialet sorteras på fibernivå.
Att sortera för att förbereda för återanvändning kräver professionell kunskap och lång erfarenhet om mode, trend och efterfrågan på secondhand marknaden och sker därför manuellt. Manuell sortering är arbetskrävande och för närvarande genomförs endast sortering i mindre skala i Sverige.
I januari 2025 öppnade två grovsorteringsanläggningar i Sverige, vilka sorterar ut skräp och det textilavfall som lämpar sig för materialåtervinning från det separat insamlade textilavfallet. Resterande insamlade textilavfall exporteras för vidare sortering framförallt till Baltikum eller Centraleuropa där materialet kan sorteras på uppemot 300 olika fraktioner för olika marknader i Europa eller globalt. Av det sorterade textilavfallet förbereds cirka 60–70 procent av textilierna för återanvändning, cirka 20–30 procent går till materialåtervinning och omkring 7–10 procent blir till avfall som går till energiåtervinning.
Det innebär att då större volymer textilavfall samlas in efter årsskiftet 2024/2025, är det mer textilavfall som hanteras och kan tillgängliggöras på marknaden som en resurs, vilket är positivt för miljö och klimat.
AI för cirkulärt mode (wargoninnovation.se)
Final report: AI for resource-efficient circular fashion (pdf, wargoninnovation.se)
Med hjälp av optisk sortering kan uttjänt textilavfall lämpligt för materialåtervinning sorteras på fibersort som exempelvis bomull, polyester eller akryl. Sortering av textilavfall på fibernivå kan inte genomföras manuellt eftersom det förutsätter hjälp av teknik för att identifiera vilka fibrer textilavfallet innehåller. I Sverige har vi en av världens första sorteringsanläggningar för sortering på fibernivå för återvinning, SIPTex i Malmö. Optisk sortering skalas just nu upp till mer storskalig industri på andra ställen inom flera olika forsknings- och pilotprojekt.
Automatisk sortering kan öka återvinningen kraftigt (ivl.se)
Miljö- och hälsofarliga ämnen
Den som ska producera nytt av återvunnen textilråvara måste kunna försäkra sig om att den återvunna fibern är fri från miljö- och hälsofarliga ämnen. Detsamma gäller aktörer som tillverkar produkter av begagnad textil. Vissa produktgrupper som sport-, arbets-, regn- eller fritidskläder samt textil med plastigt tryck riskerar att innehålla farliga ämnen som inte ska finnas kvar i ett cirkulärt system. Det pågår arbete på internationell, EU- och nationell nivå för att öka spårbarheten och informationsöverföringen från produktion och konsumtionsledet till avfallshanteringen.
Textil – råd till privatpersoner (kemi.se)
Säker återvinning av textil – förutsättningar och tillvägagångssätt (kemi.se)
Materialåtervinning i Sverige
Idag är andelen textilavfall som materialåtervinns från fiber-till-ny-fiber mindre än en procent av den globala fiberproduktionen. Av det textilavfall som exporteras från Sverige används cirka 20 procent som råvara i nya produkter som kompositmaterial, isolering och stoppning i till exempel bilstolar. Textilavfallet ersätter då annan råvara vilket är bra och positivt ur miljösynpunkt.
Att materialåtervinna textilavfall är en bättre lösning än förbränning. Dock varierar miljö- och klimatbesparingen av att använda återvunnen textilfiber i nya produkter stort mellan olika återvunna fibrer. Att använda återvunna fibrer istället för nya fibrer beräknas minska den totala klimatpåverkan från en textil med mellan 0–10 procent.
Att klimatpåverkan inte minskar mer beror på att skillnaden inte är så stor mellan att använda återvunna fibrer eller inte, eftersom själva produktionsprocesserna för tillverkning av textil från återvunna fibrer är lika energi- och kemikaliekrävande som för vanliga fibrer. Å andra sidan så minskar miljöpåverkan som exempelvis vatten- och markanvändning när exempelvis bomullsfibrer inte behöver odlas.
Det är i produktionsfasen som 80 procent av en textils totala klimatpåverkan sker. Störst påverkan sker i den så kallade ”våtberedningen” där textilen får färg, tryck och efterbehandling för att uppnå vissa egenskaper exempelvis bli smuts- och vattenavvisande.
Att använda textilier längre tid minskar klimatpåverkan av nyproduktionen, förutsatt att inget nytt plagg köps under samma tid. Fördubblad livslängd för till exempel ett plagg minskar klimatpåverkan med nästan 50 procent.
Materialåtervinning är en viktig del i den cirkulära ekonomin, men det krävs en kombination av åtgärder i alla led av den textila värdekedjan från produktion och konsumtion till avfallshantering för att minska textilkonsumtionens totala klimatavtryck. Vi kommer inte att lösa alla problem i den textila värdekedjan genom att enbart fokusera på att samla in och materialåtervinna textilavfallet.
Olika metoder för att återvinna textilier
Det finns flera olika metoder för att återvinna textilier som grovt kan delas in i
- mekanisk, att textil rivs eller strimlas för att frigöra fibrerna, som spinns till ny tråd
- kemisk, att textilen smälts ner (om syntetiska material) eller löses upp (om cellulosamaterial) av kemikalier och av massan formas ny fiber
- termisk, att textil av syntetiska material smälts ned av värme och formas till ny tråd.
Mer information
Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning (ivl.se)
Återanvändning av textil viktigast för klimatet – oavsett var i världen det sker (ivl.se)
Maturity of fibre-to-fibre recycling in Europe (pdf, diva-portal.org)
Life cycle assessment of mechanical textile recycling in Sweden (pdf, diva-portal.org)
Definition av textilavfall
När en produkt blir ett avfall regleras i EU:s avfallsdirektiv. Sverige följer EU-direktivet och har infört EU:s definition i miljöbalken. Det är alltså inte Naturvårdsverket som avgör vad som är avfall. Ett avfall kan ofta vara en resurs samtidigt.
Vägledning inom textil
Här hittar du stöd om insamling av textilavfall och kommunens ansvar att informera hushåll om att förbygga avfall, däribland textilavfall.
Rapporter
Svenska MiljöEmssionsData (SMED) har gjort ett antal studier om textilavfall och textilflöden på uppdrag av Naturvårdsverket.
- Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall (SMED Rapport 176 2016) (pdf 668 kB)
- Svenska textilflöden- textilflöden från välgörenhet och utvalda verksamheter; SMED Rapport Nr 2, 2018
- Återanvändning av textil via utvalda online marknadsplatser och appar: Undersökning avseende åren 2016 och 2017; SMED rapport NR 11, 2019
- Konsumtion och återanvändning av textilier (SMED Rapport Nr 149 2014)
- Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall (SMED Rapport Nr 46 2011, pdf)