Plastavfall
Mängden plastavfall ökar och mycket plastavfall förbränns istället för att bli nya produkter. Plast som hamnar i naturen har stor påverkan på levande varelser, klimatet och miljön.
Mer plast används vilket leder till mer avfall
Plastanvändningen och mängden plastavfall har ökat i Sverige. Det visar en rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år, eller nästan 30 kg mer plast per invånare och år. Totalt sattes nästan 1,3 miljoner ton plastråvara på den svenska marknaden under 2019. Det motsvarar drygt 120 kg plast per person och år. Mer använd plast leder också till mer plastavfall.
Största delen av plasten som blir avfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin, väldigt lite materialåtervinns och blir ny plast. Totalt materialåtervanns cirka 122 000 ton plastavfall under 2020, cirka 10 procent av den plast som sattes på marknaden. Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är några kategorier som materialåtervinns.
Mycket plastavfall hamnar i naturen
Mycket av skräpet i naturen är olika plastprodukter. Där kan det orsaka stora problem för djur, människor och miljö. Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med i dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven.
Mer plastavfall behöver återanvändas eller materialåtervinnas
Energiåtervinning av plast i till exempel el- och fjärrvärmeanläggningar är ett resurseffektivt sätt att ta om hand om giftig, kontaminerad eller utsliten plast. Plastförbränningen ger dock utsläpp av växthusgaser. Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. Idag energiåtervinns plast som skulle kunna återanvändas eller materialåtervinnas och det behöver förändras. Vid materialåtervinning blir plastavfallet nya plastprodukter. Att man bränner plasten istället för att till exempel materialåtervinna den - kan bero på svårigheten att sortera olika typer av plastavfall och att plasten ibland innehåller skadliga ämnen.
Mål för öka återvinningen och insamlingen samt minska användningen
Förpackningar, plastbärkassar och bygg- och rivning är några områden där det finns mål eller krav på sortering
Förpackningar
Förpackningsdirektivet innehåller kvantitativa mål:
Senast den 31 december 2025 ska minst 50 % av plastavfallet från förpackningar materialåtervinnas
Senast den 31 december 2030 ska minst 55 % av plastavfallet från förpackningar materialåtervinnas
För plastflaskor för dryck finns även europeiska insamlingsmål. Det häger också ihop med målen att mer ska materialåtervinnas. 2025 ska 77 procent samlas in i syfte att materialåtervinnas och 2029 höjs målet till 90 procent. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppnå målet. Åtgärderna kan till exempel vara pantsystem.
Plastbärkassar
Sedan 2016 finns ett mål inom EU om att minska förbrukningen av plastbärkassar till 90 stycken per person år 2019 och till 40 stycken år 2025. Nivån i Sverige 2019 var 74 kassar per person, vilket innebär att Sverige klarade det första delmålet. Under 2022 var förbrukningen 17 plastbärkassar per person. Håller förbrukningen sig på 2021–2022 års nivå till 2025 så innebär det att också det andra delmålet nås.
Bygg- och rivningsavfall
Byggsektorn är en stor användare av plast, och använder cirka 20 procent av all plast som används i Sverige, och har därmed goda förutsättningar att bidra till hållbar plastanvändning. I avfallsförordningen finns en bestämmelse att plastavfall från byggnation och rivning ska sorteras ut separat i minst en fraktion. Vägledning för utsortering finns här.