Elavfall

Försäljningen av små hushållsapparater och IT- och telekomprodukter ökar till antalet. I vikt totalt sett ökar främst de små hushållsapparaterna. IT- och telekomprodukter blir mindre och mindre storleksmässigt. Sammantaget innebär dessa förändringar att försäljningen viktmässigt är relativt konstant. 

Alla produkter vi använder blir så småningom avfall. Elavfall kan bland annat innehålla farliga ämnen. Om avfallet inte tas om hand på rätt sätt kan det skada miljön och människors hälsa. Dessutom kan värdefulla material i elavfallet, såsom metaller, gå förlorade ur kretsloppet. 

För olika produktkategorier finns olika återvinningsmål, vilka sträcker sig från 75 procent till 85 procent, och år 2018 uppfylldes dessa för nio av tio produktgrupper. Vidare finns mål för materialåtervinning och återanvändning, även där uppfylldes det för nio av tio produktgrupper. Det finns inga mål för hur mycket mindre elavfall vi ska ha. Men den som producerar eller säljer elutrustning ansvarar för att de utformas på ett sådant sätt att återanvändning och materialåtervinning går enklare.  

I Sverige samlar vi in ungefär 12 kg elavfall från hushåll per person och år. Insamlingsgraden, som mäts i vikt relaterat till den mängd som satts på marknaden sjunker i Sverige. När det gäller insamlad mängd småelektronik, till exempel hushållsapparater, leksaker, belysningsutrustning och elverktyg, så är insamlingskvoten väldigt låg, endast 10-25 % samlas in och återvinns. 

En av orsakerna till att insamlingsgraden sjunker är att en stor andel av den insamlade mängden elavfall har bestått av CRT-apparater, så kallad ”tjock-tv”. Eftersom den typen av produkter i hög grad har ersatts av platta skärmar minskar också andelen av sådant avfall som samlas in, vilket påverkar den totala insamlingskvoten märkbart. En annan förklaring kan vara att vitvaror och annan elutrustning tillverkas av lättare materia i allt högre utsträckning, vilket gör att de, när de blir avfall, kan väga mindre än en jämförbar äldre produkt. Eftersom insamlingsgraden mäts i förhållande till den mängd elutrustning som satts på marknaden påverkar mängden nya produkter som satts på marknaden också måluppfyllelsen. 

Avfall Sverige sammanställde 2016 plockanalyser av avfall från villa- och lägenhetshushåll. De visade att 0,02-0,04 kg av de totalt 5,2-7,2 kg mat- och restavfall som uppstår varje vecka per hushåll består av farligt avfall, cirka 70 % av det utgörs av batterier och elavfall. Totalt innebär det att det hamnar cirka 4500 – 7500 ton farligt avfall i hushållssoporna varje år i Sverige. Mängden farligt avfall som lämnas i restavfallet är relativt oförändrat sedan senaste sammanställningen 2011.  

Uttjänta elprylar ska lämnas in till till exempel återvinningscentralen eller till butiker som samlar in elavfall för att minska miljöproblemen som är förknippade med elavfall. När du köper elutrustning får du också lämna in en motsvarande förbrukad produkt till butiken. Släng inte elavfall i restavfallet.

Hur vi konsumerar spelar en stor roll i sammanhanget. Stora miljövinster kan nås om en produkt inte behöver tillverkas överhuvudtaget. Innan vi köper en produkt bör vi fundera en extra gång över om vi verkligen behöver den. Att förlänga livslängden genom återanvändning, reparation eller förbättrad produktkvalitet är också viktigt för att minska miljöpåverkan av elutrustning.