Elavfall

Försäljningen av hem- och småelektronik samt IT- och telekomprodukter ökar till antalet. IT- och telekomprodukter blir mindre storleksmässigt. Många produkter blir också lättare samtidigt som försäljningen ökar och det kommer ut nya typer av produkter på marknaden.

Alla produkter vi använder blir så småningom avfall. Livslängden varierar stort när det kommer till elutrustning och det kan gå flera decennier innan det blir avfall, som exempelvis solcellspaneler och viss medicinsk utrustning. Elavfall kan bland annat innehålla tillsatsämnen och även farliga ämnen. Om avfallet inte tas om hand på rätt sätt kan det skada miljön och människors hälsa, vissa ämnen är inte möjliga att återvinna och behöver destrueras. Dessutom kan värdefulla material i elavfallet, såsom kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetallerr, gå förlorade ur kretsloppet. Även om dessa förekommer i små mängder så används de i många typer av elutrustning. 

För olika produktkategorier av elutrustning finns det olika återvinningsmål, vilka sträcker sig från 75 procent till 85 procent. Dessa innefattar mål för materialåtervinning och återanvändning. Sverige har svårare att nå återvinningsmålen för lampor, bildskärmar och stor elutrustning. Det finns inga mål för hur mycket elavfall som ska uppstå. Men den som producerar eller tar in elutrustning och säljer denna vidare ansvarar för att den utformas på ett sådant sätt att återanvändning och materialåtervinning främjas.   

Insamlingsgraden, som mäts i vikt relaterat till den mängd som satts på marknaden, sjunker i Sverige. De senaste tio åren visar en tydligt nedåtgående trend vad gäller insamling av elavfall i Sverige.

Enligt WEEE-direktivet på EU-nivå ska 65 % av den genomsnittliga vikten av elutrustning som släppts ut på marknaden under de tre föregående åren i Sverige samlas in.

Det finns flera förklaringar att insamlingsgraden sjunker. En av orsakerna är att en stor andel av den insamlade mängden elavfall har bestått av CRT-apparater, så kallad ”tjock-tv”. Eftersom den typen av produkter i hög grad har ersatts av platta skärmar minskar också andelen av sådant avfall som samlas in, vilket påverkar den totala insamlingskvoten märkbart.

En annan förklaring kan vara att vitvaror och annan elutrustning tillverkas av lättare material som olika plaster i allt högre utsträckning, vilket gör att de, när de blir avfall, kan väga mindre än en jämförbar äldre produkt. Eftersom insamlingsgraden mäts i förhållande till den mängd elutrustning som satts på marknaden påverkar mängden ny elutrustning med lång livslängd som satts på marknaden också måluppfyllelsen. Även illegal behandling av elavfall samt export av begagnad elutrustning påverkar hur mycket som samlas in i Sverige. 

Av allt kommunalt avfall som genererades 2021 (4,4 miljoner ton) samlades 38 procent (1,7 miljoner ton) in som restavfall och behandlades genom förbränning med energiåtervinning. Kommunalt avfall från elutrustning uppgick totalt till ca 160 000 ton år 2020. Av detta återfanns ca 10 000 ton i restavfallet. Kommunerna genomför regelbundet plockanalyser på restavfall från hushåll. Farligt avfall, elektronikavfall och batterier utgör mindre än 1 procent vardera. Resultaten är osäkra, men kan ändå ge en indikation på andelen som hamnar fel. 

Elavfall ska lämnas in exempelvis till en  återvinningscentral eller större butiker som samlar in elavfall. När du köper elutrustning får du också lämna in en motsvarande uttjänt produkt till återförsäljaren. Släng inte elavfall i restavfallet.

Hur vi konsumerar spelar en stor roll i sammanhanget. Stora miljövinster kan nås om en produkt inte behöver tillverkas överhuvudtaget. Innan vi köper en produkt bör vi fundera en extra gång över om vi verkligen behöver den. Att förlänga livslängden genom återanvändning, hyra en produkt vid behov, reparera är också viktigt för att minska miljöpåverkan från elutrustning.