Knärot
Knärot är en av de vanligare orkidéerna i Sverige och växer i nästan hela landet. Dess latinska namn repens betyder krypande och syftar till orkidéns växtsätt.
Fridlysning
Knärot är fridlyst i hela landet.
Det är förbjudet att:
- Plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten.
- Ta bort eller skada frön eller andra delar.
Bestämmelserna om fridlysning av knärot finns i 8 § artskyddsförordningen.
Om arten
Vetenskapligt namn: Goodyera repens
Knärot förekommer i nästan hela landet, men saknas på kalfjället. Den är ganska vanlig i mossrika barrskogar, till exempel i blåbärsgranskog. Den växer ofta i mossan på stenar och block där dess jordstam kan växa fritt.
Knärot är utbredd över större delen av landet men är ovanligare längst i norr och längst i söder. Arten har minskat kraftigt i stora delar av landet; enligt data från Riksskogstaxeringen har den minskat med närmare 50 % under 1990-talet medan den verkar ha stabiliserats på en lägre nivå under 2000-talet.
Knärot är en lågväxt orkidé med en grenad, krypande jordstam, vilket gör att den bildar små mattor av bladrosetter. Stjälken är omkring en decimeter hög och finhårig upptill. Bladen är spetsigt äggrunda och sitter samlade i en rosett vid basen. De är övervintrande, mörkgröna och har ett karaktäristiskt nätmönster som ger dem ett marmorerat utseende. De vita blommorna är ganska små och sitter i en smal ensidig eller något spiralvriden blomställning.
Kalkbladen är håriga och de tre övre hjälmlikt hopstående. Läppen är delad i en yttre spetsig del och en inre, skålformat påslik del. Knärot ser mycket speciell ut och liknar endast skruvax. Skruvax bildar dock inga bladmattor och dess blomställning är tydligt spiralvriden.
Knärot blommar i juli-augusti.
Rödlistning
Knärot är rödlistad som sårbar i den svenska rödlistan 2020.