Mosippa
Mosippan är en sällsynt blomma som endast växer i södra halvan av Sverige. Den karaktäriseras av sina stora rosa-vita blomblad och håriga stjälk.
Fridlysning
Mosippan är fridlyst i hela landet.
Det är förbjudet att:
- Plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten.
- Ta bort eller skada frön eller andra delar.
Bestämmelserna om fridlysning av mosippa finns i 8 § artskyddsförordningen.
Information om arten
Vetenskapligt namn: Pulsatilla vernalis
Mosippan är sällsynt och förekommer sparsamt upp till Jämtland. Den växer på sandiga marker, särskilt i öppen hedtallskog och på ljunghedar.
Mosippan är en flerårig, mjukt hårig ört som kan bli drygt en decimeter hög. De nedre bladen, rosettbladen, är övervintrande, något läderartade och mindre flikiga än hos övriga arter i släktet. Blomman är stor och sitter ensam i toppen av stjälken. Den är vit på insidan och rödlila och hårig på utsidan till skillnad från backsippa, fältsippa och nipsippa som alla har violetta blommor. Blomstjälken är först upprätt, sedan hängande, för att i fruktskedet åter sträcka upp sig. Frukterna är håriga liksom det kvarsittande stiftet.
Mosippan blommar i april-maj.
Rödlistning
Mosippan är rödlistad som starkt hotad i den svenska rödlistan 2020.
Mer information
Mer information om mosippa i SLU Artdatabankens Artfakta