Om rabies bland svenska fladdermöss
Bland fladdermöss i Europa finns en form av rabies som mycket sällan smittar andra djur och människor. Såväl 2008 som 2012 konstaterades antikroppar mot så kallad europeisk fladdermusrabies bland fladdermöss i Sverige, vilket tyder på att smittan finns även här. Efter det har inga fladdermöss med dessa antikroppar hittats, men det är ändå troligt att smittan finns kvar.
Sannolikt förekommer fladdermusrabies hos vissa fladdermusarter i Sverige, men i mycket låg grad. I Sverige har enbart antikroppar mot fladdermusrabies, men inte virus, påvisats hos enstaka vattenfladdermöss. Det betyder att djuren stött på fladdermusrabies under sin levnad och att immunförsvaret har aktiverats.
Det finns inga kända fall av klassisk rabies hos några däggdjur alls i Sverige, vare sig hos vilda eller tama djur.
Samma rekommendationer
Samma rekommendationer om hantering av fladdermöss finns i Sverige som i alla andra europeiska länder som skrivit under avtalet om fladdermöss, Eurobats. Det innebär att de som arbetar med fladdermöss ska vara vaccinerade mot rabies och att man alltid ska ha handskar om man rör vid fladdermöss.
Undersökningen ingår i ett samarbete om fladdermusrabies mellan Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
Attackerar inte
De allra flesta som behöver ta i fladdermöss är de som inventerar djuren. Fladdermöss attackerar inte människor. Inte heller de fladdermöss som har antikroppar mot rabies eller är sjuka går till attack, detta enligt alla erfarenheter som finns från hela Europa.
Rabies drabbar främst djur
Rabies är en virussjukdom som huvudsakligen drabbar djur. Det finns olika former av rabiesvirus. De olika virusformerna tycks fungera olika vilket gör att fladdermöss kan överleva smittan och ha antikroppar mot fladdermusrabies. Det rabiesvirus som drabbar hundar och andra marklevande däggdjur har inte hittats bland fladdermöss i Europa.
Rabies smittar genom saliven hos det djur som har virus. Virus kan inte tränga igenom oskadad hud.
Om man trots allt får ett bett ska man göra rent sårområdet omgående med tvål och vatten och sedan helst skölja i rikligt med huddesinfektionsmedel. Därefter ska man kontakta sjukvården för råd om vidare åtgärder.
Det kan bli aktuellt med vaccinering. Vaccin mot rabies kan även ges i efterskott så länge sjukdomen inte brutit ut.
Övervakning av fladdermöss
Svenska myndigheter har sedan över 40 år haft så kallad passiv övervakning av fladdermöss. Det innebär att upphittade döda djur undersöks för att se om de har rabies. Det är hjärnan som undersöks och inga av dessa prover har visat på rabies.
2009 inleddes aktiv övervakning vilket innebär att man fångar levande fladdermöss och tar prover på blod och saliv. Det skedde i Skåne och Uppland. Forskarna fann antikroppar mot fladdermusrabies i blodet hos åtta djur av 120 i Skåne 2009 och hos sex djur av ungefär lika många i Småland 2012. Det innebär inte att djuren har sjukdomen, men att de kommit i kontakt med den. Forskarna vet inte varför vissa djur överlever och planerar att fortsätta forska om detta virus. Efter det har inga fladdermöss med antikroppar mot detta virus hittats, men det är ändå troligt att smittan finns kvar.