Fladdermöss – nattens tysta jägare

Granskad: ‎den ‎26‎ ‎juni‎ ‎2023

Få vilda djur är så intimt knutna till människan och kulturlandskapet som fladdermössen. Fladdermöss verkar inte ha något emot närheten till människan, utan kan ibland snarast dra nytta av den. De har ganska lätt för att anpassa sig till nya miljöer och förutsättningar.

Några fladdermusarter (till exempel nordfladdermus, mustaschfladdermus, tajgafladdermus och dvärgpipistrell) bor gärna i våra hus och söker sin föda i trädgårdarna och runt gatlamporna intill.

Som insektsbekämpare utför fladdermössen i Sverige en oerhört viktig ekosystemtjänst. Varje fladdermus konsumerar stora mängder insekter – upp till 1 000 mygg eller motsvarande i timmen.

Vanligt förekommande arter i hus är  mustaschfladdermus och tajgafladdermus (norra Sverige) samt dvärgpipistrell (södra Sverige).

1 200 arter i världen – 19 arter i Sverige

Fladdermössen är en mycket gammal djurgrupp. Fossil visar att de inte har förändrats nämnvärt under de senaste 50–60 miljoner åren. Fladdermössen utgör en artrik däggdjurordning med störst mångfald i tropiska områden. Det finns cirka 1 200 arter av fladdermöss i hela världen. I Europa finns 37 arter och av dem har hela 19 arter påvisats i Sverige. Av de arter som finns i Sverige är tolv med på den svenska rödlistan över arter vars existens i Sverige är mer eller mindre hotade.

Orienterar sig med ultraljud

Fladdermössen är flygande däggdjur, som oftast är aktiva under natten. De orienterar sig i mörkret med hjälp av ultraljud, det vill säga höga ljud som är ohörbara för människan.

Ljuden bildas på samma sätt som vårt tal. De skickas ut genom munnen eller, som i något fall, genom nosen. När ljuden träffar ett föremål studsar de tillbaka. Ekona uppfattas av fladdermössens känsliga hörselorgan och talar om vad det är för föremål som finns i dess väg. Det är inte bara hinder i flygvägen utan även bytesdjur som fladdermössen upptäcker med hjälp av sin "ekopejling" - sitt sonar. Fladdermössens ögon används till att grovt orientera sig, siluetter av träd och hus hjälper dem att hitta hem.

Dvala under vintern

Vintertid tillbringar fladdermössen i dvala. Dvalans längd varierar hos olika arter, från cirka åtta månader hos nordfladdermus i norr till knappt två månader hos gråskimlig fladdermus i södra Sverige.

Fladdermusungarna (normalt en unge per hona och sommar) föds i allmänhet runt midsommar och är flygfärdiga först i mitten eller slutet av augusti.

Gör stor nytta

Eftersom fladdermössen är insektsätare gör de ingen skada på till exempel hus, inventarier eller livsmedel. Djuren gör i stället stor nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdarna, vilket är en mycket viktig ekosystemtjänst.  En enda fladdermus kan äta upp till 1 000 myggor eller motsvarande i timmen.

Ont om bostäder för fladdermöss

Fladdermössen behöver håligheter att vistas i på dagarna, men också för övervintring och som en trygg plats att föda sina ungar i.

Helst söker sig djuren till naturliga håligheter, bland annat i träd. Men de naturliga ”bostäderna” har minskat kraftigt i antal. Därför söker sig fladdermössen till bland annat bostadshus och andra byggnader.

Holkar för fladdermöss

Problemen går oftast att åtgärda 

Det är oftast spillningen från fladdermössen som kan orsaka bekymmer. Som regel går det dock att åtgärda problemen.

Fladdermusspillningen liknar musspillning, men skiljer sig från denna genom att ytan glänser och att den är lätt att smula sönder. Spillningen består endast av kitinrester (skelettdelar) från insekter och torkar därför mycket snabbt.

Fladdermöss kan inte gnaga och de bygger inga bon. De utnyttjar helt enkelt bara de hålrum som redan finns, till exempel i ett hus.

Undvik att ta i fladdermusen

De fladdermusarter som finns i Sverige attackerar inte människor. Inte ens om de, mot förmodan, har rabies.

Däremot kan de bitas om man håller fast dem. Undvik därför att ta i dem.

Om man av någon anledning ändå måste ta i en fladdermus, ska man alltid använda handskar. Detta gäller även för den som arbetar med att inventera eller vårda sjuka fladdermöss.

Inventerare och viltvårdare som hanterar fladdermöss bör vara vaccinerade mot rabies, men skall ändå alltid ha handskar på. Det skyddar både människa och fladdermus.

Rekommendationerna kring fladdermusrabies är desamma i Sverige, som i alla andra euroepiska länder, som skrivit under avtalet om fladdermöss, Eurobats. Risken för allmänheten eller husdjur är mycket, mycket liten.

Mer information