Naturvårdsverket har med hjälp av SGU tagit fram en uppdaterad tabell där fördelningen av halter av organiska miljögifter i svenska marina sediment presenteras. Motsvarande tabell fanns tidigare publicerad i Naturvårdsverkets rapport 4914 (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Kust och hav.
Den uppdaterade tabellen omfattar prover tagna mellan 1986 och 2014 i marina sediment och inkluderar fler ämnen än tidigare t.ex. tennorganiska föreningar och PBDE. Dataunderlaget för limniska sediment är ännu inte tillräckligt för att ta fram en liknande tabell. En utförligare beskrivning av uppdateringen finns i SGU-rapport 2017:12.
Tabellen kan fungera som referensverktyg vid bedömningar av ett sediments föroreningshalt. För de flesta ämnen har halterna delats in i fem klasser från mycket låg halt till mycket hög halt. En klassificering innebär en bedömning av om halterna är låga eller höga i förhållande till övriga prover och säger ingenting om förekomst av negativa effekter i miljön. För statusklassning inom vattenförvaltningen bör de bedömningsgrunder som finns i HVMFS 2013:19 (konsoliderad version) användas.
Tabellen nedan visar fördelningen av organiska miljögifter i marina sediment i svenska havsområden och ekonomisk zon (µg/kg torrvikt). Halterna ska inte normaliseras för kolhalten. Dessa halter och klassgränser är inte kopplade till några effektbaserade värden.
Gränsen mellan klass 1 (Mycket låg halt) och klass 2 (Låg halt) har satts vid 5-percentilen av alla data, gränsen mellan klass 2 och klass 3 (Medelhög halt) vid 25-percentilen, gränsen mellan klass 3 och klass 4 (Hög halt) vid 75-percentilen, och gränsen mellan klass 4 och klass 5 (Mycket hög halt) vid 95-percentilen. Detta innebär att hälften av värdena faller i klass 3, som sträcker sig från 25-percentilen till 75-percentilen. För tennföreningarna gäller andra percentilgränser (se bakgrundsrapport). Alla data har använts, även prover med halter under rapporteringsgränsen. I de fall då många datapunkter ligger under rapporteringsgränsen saknas därför någon eller några av de lägre klasserna då 5-percentilen eller ibland även 25-percentilen av data ligger under rapporteringsgränsen. Ett prov kan i sådana fall komma att klassificeras som klass 1-2 eller 1-3.
Gränsen mellan klass 1 och klass 2 motsvarar ungefär de lägsta halterna i prover tagna i områden långt från punktkällor, dvs. i utsjön, medan prover från områden med en hög föroreningsgrad, ofta kustnära, hamnar i klass 5.
Fördelning av uppmätta halter organiska miljögifter i marina sediment i svenska havsområden och ekonomisk zon (µg/kg torrvikt) under 1986-2014
|
Ämne
|
Klass 1
|
Klass 2
|
Klass 3
|
Klass 4
|
Klass 5
|
| |
Mycket låg halt
|
Låg halt
|
Medelhög halt
|
Hög halt
|
Mycket hög halt
|
|
Naftalen
|
|
<4,9
|
4,9-19
|
19-63
|
>63
|
|
Acenaften
|
|
|
<5,5
|
5,5-33
|
>33
|
|
Fluoren
|
|
<2,0
|
2,0-9,4
|
9,4-35
|
>35
|
|
Fenantren
|
<7,0
|
7,0-17
|
17-50
|
50-150
|
>150
|
|
Antracen
|
<1,0
|
1,0-3,1
|
3,1-11
|
11-45
|
>45
|
|
Fluoranten
|
<18
|
18-45
|
45-140
|
140-390
|
>390
|
|
Pyren
|
<12
|
12-30
|
30-100
|
100-380
|
>380
|
|
Bens(a)antracen
|
<7,5
|
7,5-19
|
19-62
|
62-180
|
>180
|
|
Krysen
|
<11
|
11-26
|
26-67
|
67-200
|
>200
|
|
Bens(b)fluoranten
|
<32
|
32-69
|
69-200
|
200-440
|
>440
|
|
Bens(k)fluoranten
|
<11
|
11-28
|
28-79
|
79-180
|
>180
|
|
Bens(a)pyren
|
<12
|
12-31
|
31-99
|
99-240
|
>240
|
|
Dibens(ah)antracen
|
<4,4
|
4,4-8,9
|
8,9-27
|
27-79
|
>79
|
|
Bens(ghi)perylen
|
<22
|
22-62
|
62-180
|
180-400
|
>400
|
|
Indeno(1,2,3-cd)pyren
|
<24
|
24-76
|
76-220
|
220-530
|
>530
|
|
Summa PAH 11
|
<170
|
170-440
|
440-1200
|
1200-2800
|
>2800
|
|
Summa PAH 15
|
<250
|
250-440
|
440-1200
|
1200-4700
|
>4700
|
|
Summa PAH M1
|
<57
|
57-110
|
110-320
|
320-1700
|
>1700
|
|
Summa PAH H2
|
<180
|
180-320
|
320-940
|
940-2600
|
>2600
|
|
HCB
|
<0,020
|
0,020-0,15
|
0,15-0,45
|
0,45-1,6
|
>1,6
|
|
PCB 28
|
|
<0,066
|
0,066-0,30
|
0,30-1,3
|
>1,3
|
|
PCB 52
|
|
<0,12
|
0,12-0,40
|
0,40-1,9
|
>1,9
|
|
PCB 101
|
<0,10
|
0,10-0,34
|
0,34-1,1
|
1,1-5,5
|
>5,5
|
|
PCB 118
|
<0,084
|
0,084-0,31
|
0,31-0,84
|
0,84-3,6
|
>3,6
|
|
PCB 138
|
<0,21
|
0,21-0,67
|
0,67-2,0
|
2,0-9,1
|
>9,1
|
|
PCB 153
|
<0,20
|
0,20-0,61
|
0,61-2,0
|
2,0-7,9
|
>7,9
|
|
PCB 180
|
<0,081
|
0,081-0,29
|
0,29-0,90
|
0,90-4,9
|
>4,9
|
|
Summa PCB 7
|
<0,81
|
0,81-2,5
|
2,5-7,6
|
7,6-34
|
>34
|
|
α-HCH
|
<0,006
|
0,006-0,04
|
0,04-0,17
|
0,17-0,36
|
>0,36
|
|
β-HCH
|
<0,003
|
0,003-0,11
|
0,11-0,57
|
0,57-1,2
|
>1,2
|
|
γ-HCH
|
<0,006
|
0,006-0,034
|
0,034-0,12
|
0,12-0,30
|
>0,30
|
|
Summa HCH
|
<0,025
|
0,025-0,21
|
0,21-0,87
|
0,87-2,0
|
>2,0
|
|
γ-klordan
|
|
<0,018
|
0,018-0,090
|
0,090-0,39
|
>0,39
|
|
α-klordan
|
|
<0,006
|
0,006-0,082
|
0,082-0,30
|
>0,30
|
|
trans-nonaklor
|
|
<0,021
|
0,021-0,088
|
0,088-0,30
|
>0,30
|
|
Summa klordan
|
|
<0,063
|
0,063-0,27
|
0,27-0,81
|
>0,81
|
|
p,p'-DDT
|
|
<0,019
|
0,019-0,29
|
0,29-2,0
|
>2,0
|
|
p,p'-DDD
|
<0,029
|
0,029-0,32
|
0,32-1,7
|
1,7-5,3
|
>5,3
|
|
p,p'-DDE
|
<0,057
|
0,057-0,32
|
0,32-1,2
|
1,2-3,6
|
>3,6
|
|
Summa DDT
|
<0,32
|
0,32-0,89
|
0,89-3,5
|
3,5-10
|
>10
|
|
PBDE 47
|
|
<0,045
|
0,045-0,11
|
0,11-0,37
|
>0,37
|
|
PBDE 100
|
|
|
<0,041
|
0,041-0,14
|
>0,14
|
|
PBDE 99
|
|
<0,047
|
0,047-0,13
|
0,13-0,47
|
>0,47
|
|
PBDE 85
|
|
|
<0,15
|
0,15-0,55
|
>0,55
|
|
PBDE 209 (Deca)
|
|
|
<2,4
|
2,4-13
|
>13
|
|
EOCl
|
<200
|
200-830
|
830-2700
|
2700-5600
|
>5600
|
|
EOBr
|
<180
|
180-590
|
590-1900
|
1900-3000
|
>3000
|
|
EPOCl
|
|
<100
|
100-560
|
560-2100
|
>2100
|
|
EPOBr
|
|
<88
|
88-480
|
480-700
|
>700
|
|
monobutyltenn, MBT
|
|
<1
|
1-10
|
10-20
|
>20
|
|
dibutyltenn, DBT
|
|
<1
|
1-10
|
10-26
|
>26
|
|
tributyltenn, TBT
|
|
<1
|
1-19
|
19-55
|
>55
|
1PAH M = fem PAH med medelhög molekylvikt
2PAH H = åtta PAH med hög molekylvikt