Regler för Klimatklivet

Här beskriver vi vilka regelverk som besluten om stöd från Klimatklivet grundas på och särskilda regler som gäller för företag. Här finns även vägledning om spillvärmeåtgärder på anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandel.

Vägledning

Målgrupp

Vägledningarna på de här sidorna är främst avsedda för

  • Personal på länsstyrelserna i Sverige 
  • Sökande till Klimatklivet

Följande regelverk tillämpas för beslut inom Klimatklivet.

  • Förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar (Klimatklivsförordningen).
  • Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (Gruppundantagsförordningen)
  • Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (De minimis-förordningen)

Under fliken "Lagstiftning" ovan beskrivs regelverken närmare. Under fliken "Stödnivåer" finns mer information om vad som ligger till grund för vilken stödandel som kan beviljas.

Länsstyrelsens yttrande

Vad länsstyrelsens yttrande över ansökningar till Klimatklivet ska innehålla framgår av det formulär för yttrande som finns i ärendehanteringssystemet för Klimatklivet, KlivIT.

Kort beskrivning av vanliga artiklar i EU:s gruppundantagsförordning som tillämpas inom Klimatklivet

Här följer en kort sammanfattning av de vanligaste artiklarna i gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014 som tillämpas för olika typer av stöd till företag inom Klimatklivet.

Artiklarna i sin helhet och i många fall även andra delar av gruppundantagsförordningen måste läsas för en fullständig bild av vad som gäller. För stöd som ska prövas enligt någon av artiklarna i gruppundantagsförordningen gäller förutom tillämplig artikel att stödet endast kan ges i enlighet kapitel 1 i gruppundantagsförordningen.

Sammantaget gäller enligt många av artiklarna att de stödberättigade kostnaderna är de investeringskostnader som är direkt kopplade till klimatinvesteringen. I samtliga fall gäller också att åtgärder som följer av lagkrav eller villkor i beslut inte kan få stöd från Klimatklivet.

Artikel 36 Investeringsstöd till miljöskydd

Artikel 36 kan tillämpas för stöd till miljöinvesteringar med koppling till företagets egna verksamhet. Investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än unionsnormer kan berättiga till stöd.

Artikel 38 och 39 Investeringsstöd till energieffektivisering

Artikel 38 kan tillämpas för energibesparande åtgärder. Endast de kostnader som har ett direkt samband med högre energieffektivitet är stödberättigade.

Artikel 39 är svår att tillämpa i Sverige. För investeringsstöd för energieffektiviseringsprojekt i byggnader får istället artikel 38 tillämpas (som avser investeringsstöd för energieffektiviseringsprojekt).

Artikel 41 Investeringsstöd till främjande av energi från förnybara energikällor

Artikel 41 tillämpas framför allt vid energikonvertering, dvs. vid byte av bränslen för uppvärmning. Artikeln tillämpas också för stöd till produktion av förnyelsebara fordonsbränslen. De stödberättigade kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att främja produktionen av energi från förnybara energikällor. Observera att stöd inte får ges till investeringar som berättigar till elcertifikat.

Artikel 46 Investeringsstöd för energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem

För etablering eller utbyggnad av fjärrvärmenät kan artikel 46 tillämpas. Möjligt stöd påverkas av beräknat rörelseresultat. Observera att stöd inte får ges till en verksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandel med undantag för tillvaratagande av spillvärme. Mer information om det längre ner på sidan under rubriken "Spillvärme eller andra åtgärder på anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandel".

Artikel 47 Återvinning och återanvändning av avfall

Artikel 47 kan tillämpas för investeringar för återvinning och återanvändning av avfall som produceras av andra, d.v.s. inte stödmottagarens eget avfall om avfallet annars skulle bortskaffas eller hanteras på ett mindre miljövänligt sätt. I prövningen ska hänsyn tas till bästa tillgängliga teknik.

Artikel 56 Investeringsstöd för lokal infrastruktur

Artikel 56 kan tillämpas för stöd till publika laddningsstationer för elfordon eller till tankstationer för förnyelsebara bränslen. Beräknat rörelseresultat påverkar möjlig stödandel.

Åtgärder till företag som inte tas upp som undantag enligt GBER

I de fall det inte finns någon tillämplig artikel enligt GBER kan förordningen om försumbart stöd (EU) nr 1407/2013, den s.k. De minimis-förordningen tillämpas. Mer information framgår under flikarna Lagstiftning och Stödnivåer.

Spillvärme eller andra åtgärder på anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandel

Stöd från Klimatklivet får inte ges till åtgärder som är tillståndspliktiga enligt EU:s handel med utsläppsrätter EU ETS. De åtgärder som omfattas av EU ETS anges i Bilaga 2 till förordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter under rubriken "Verksamhetsbeskrivningar".

Stöd får dock ges till sådana verksamheter om åtgärden innebär ökad användning av spillvärme eller om själva åtgärden ligger utanför handelssystemet trots att den sökande har en verksamhet som omfattas.

Som exempel kan nämnas att ett värmeverk som omfattas av EU ETS ändå kan få stöd för att installera fjärrvärme i sin personalbyggnad eller använda överskottsenergi från en industriell verksamhet som ligger utanför handelssystemet.

Spillvärme

Spillvärme definieras som överskottsenergi som inte kan nyttiggöras internt och där alternativet är att värmen släpps ut till omgivningen.

Om stöd söks för att utnyttja intern överskottsenergi i EU ETS-verksamheten anser Naturvårdsverket att det ska räknas om en energieffektivisering av anläggningen och därför inte berättigar till stöd. Undantaget om spillvärme i klimatklivsförordningen anser vi därmed öppnar upp för stöd till att leverera spillvärme till en EU ETS-anläggning från en annan verksamhet eller från EU ETS-anläggningen till annan verksamhet där överskottsenergin kan användas.

Varför kan åtgärder som innebär ökat tillvaratagande av spillvärme få stöd?

Anledningen till att öppna upp för just åtgärder som rör spillvärme är att det är ett resurseffektivt sätt att tillgodose värmebehov men som i dagsläget inte utnyttjas i tillräckligt stor utsträckning. Tidigare utvärderingar av investeringsstöden LIP (Lokala investeringsprogram 1998-2002) och KLIMP (Klimatinvesteringsprogram 2003-2012) har visat att dessa åtgärder i många fall har varit svåra att få igenom utan ett ekonomiskt stöd från något håll. Existerande styrmedel har inte visat sig styra mot denna typ av åtgärder i tillräcklig omfattning. Detta märks bland annat på en outnyttjad potential av spillvärme som finns i Sverige.

Lagstiftning

Alla beslut inom Klimatklivet fattas enligt bestämmelser i Förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar (Klimatklivsförordningen).

Dessutom kan besluten behöva prövas enligt EU:s statsstödsregler. Det betyder att det kan finnas flera regelverk som ligger till grund för besluten om stöd från Klimatklivet. Längre ner på sidan finns information om statsstödsreglerna.

Klimatklivsförordningen

Klimatklivsförordningen utfärdades i juni 2015 och har ändrats fyra gånger sedan dess

Här följer länkar till respektive ändringsförordning:

Ny förordningsändring

Den senaste ändringen av klimatklivsförordningen gäller från och med den 15 juli 2019 och innebär nya förutsättningar för den som vill söka pengar från Klimatklivet. I huvudsak gäller följande förändringar:

  • Klimatklivet ska nu fokusera på fysiska investeringar. Det innebär att informationsåtgärder, åtgärder som i huvudsak syftar till en beteendeförändring, inte längre kan få stöd från Klimatklivet.
  • Klimatinvesteringar i jordbruket, exempelvis bioenergi till spannmålstorkar och växthus, har varit viktiga åtgärder inom Klimatklivet och prioriteras nu tydligt i och med ändringen.
  • Laddningsstationer för elbilar som används av flerbostadshus och arbetsplatser får nya förenklade regler med ett nytt ansökningsformulär utanför Klimatklivet.

Vad innebär förändringarna för de beslut om stöd som redan fattats?

Tidigare beslut har fattats enligt den förordning som gällde då. Tidigare beslut står alltså fast. En myndighet får inte ändra ett beslut om stöd till följd av att en författning ändras.

EU:s statsstödsregler

Alla organisationer, oavsett juridisk form, som verkar på en ekonomisk marknad ska betraktas som företag. I vår information om Klimatklivet avser vi därför med företag alla organisationer som verkar på en ekonomisk marknad. T.ex. kan kommuner och föreningar i vissa fall komma att betraktas som företag. Däremot gäller statsstödsreglerna inte vid statlig finansiering av myndighetsutövning (till exempel polis, kriminalvård, tull och gränssäkerhet, tillståndsgivning, sjukvård eller utbildning).

En grundregel inom EU är att staten inte får ge stöd till företag utan särskild anmälan till EU-kommissionen. För vissa typer av stödåtgärder är statligt stöd dock tillåtet. Det regleras genom undantag i EU-förordningar. Beslut om stöd till företag grundar sig därför på både Klimatklivsförordningen och någon av följande två EU-förordningar.

Samma sökande kan beviljas stöd för flera åtgärder utifrån olika EU-bestämmelser. I första hand ska ansökan alltid prövas först enligt Gruppundantagsförordningen och om den inte är tillämplig kan prövning ske enligt De minimis-förordningen.

Gruppundantagsförordningen

Stöd till företag kan ges för vissa typer av miljöskyddsåtgärder i enlighet med Gruppundantagsförordningen.

Försumbart stöd (De miminis)

Lägre stödbelopp (försumbart stöd) till klimatåtgärder kan ges i enlighet med den så kallade De minimis-förordningen om de inte redan nämnts som undantag i Gruppundantagsförordningen.

För att stöd enligt De minimis-förordningen ska kunna beviljas måste den sökande redovisa eventuellt försumbart stöd som tagits emot tidigare. Det framgår alltid av beslutet om stödet är just ett försumbart stöd. Observera att det inte är alla typer av stöd från staten som ska tas upp utan just försumbara stöd som beslutats enligt De minimis-förordningen.

Stöd enligt De minimis-förordningen är inte lika strikt reglerat som när Gruppundantagsförordningen ska tillämpas. Till exempel regleras inte procentsatser för stöd på samma sätt som i gruppundantagsförordningen. De minimis-förordningen får å andra sidan inte tillämpas om det finns artiklar i Gruppundantagsförordningen där åtgärdstypen faller in.

Annan statlig finansiering

Medel från Klimatklivet kan kombineras med annan statlig medfinansiering så länge man totalt sett inte överskrider taknivåerna i Gruppundantagsförordningen respektive De minimis-förordningen.

Stödnivåer

Maxtaket för stöd är 70 procent, men kan vara lägre beroende på vem som söker och/eller åtgärdstyper. För laddningspunkter kan man få maximalt 50 procent i stöd. Stöd till andra än företag får vara högst 50 procent. Det här gäller kommuner, ideella föreningar, bostadsrättsföreningar med flera, när de inte agerar på en ekonomisk marknad. Krav på medfinansiering i en åtgärd är därmed alltid minst 30 procent, men ofta högre beroende på vem som söker och åtgärdstyp.

Stödnivåer till företag

Möjliga stödnivåer för företag anges i EU:s statsstödsregler. Nivån på stödet beror på en mängd olika faktorer såsom storlek på företaget, lönsamhet över tid, geografisk plats och åtgärdstyp. Vanliga tak för stödnivån ligger mellan 30 – 65 procent.

Företagsstorlek har betydelse för andelen stöd

Företagsstorleken på koncernnivå har betydelse för hur stor andel stöd som kan beviljas enligt Gruppundantagsförordningen. Företagets årsomsättning, balansomslutning och antal anställda ligger till grund för bedömningen och eftersom bedömningen görs på koncernnivå räknas även företagets partnerföretag och anknutna företag in. Det är vanligt att en ansökan behöver kompletteras med denna information.

Att företagsstorlek bedöms på koncernnivå betyder att anknutna företag och partnerföretag räknas in. Företag delas in efter storlek enligt följande:

  • Små företag: De som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro / år.
  • Medelstora företag: De som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro / år eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro / år.
  • Stora företag: De som sysselsätter fler än 250 personer och vars årsomsättning överstiger 50 miljoner euro / år eller vars balansomslutning överstiger 43 miljoner euro / år.

I många fall behöver Naturvårdsverket mer information från sökande om företagets storlek. Kort sammanfattat är det följande information som efterfrågas:

  1. Antal anställda, omsättning respektive balansomslutning för ert bolag.
  2. Anknutna eller partnerföretag, dvs:
  • Om ni har röst-/eller kapitalandelar om 25% eller mer i annat företag. Vi behöver då veta den procentuella andelen.
  • Det omvända, dvs. om andra företag har 25% eller mer röst-/eller ägarandelar i ert företag och i så fall till vilken procentuell andel.

För dessa företag, anknutna eller partnerföretagen, behöver Naturvårdsverket veta antal anställda, omsättning och balansomslutning.

Detta kan redovisas i EU:s blankett för försäkran om företagsstorlek. Blanketten finns bifogad i Kommissionens användarhandledning på sidan 46. Där finns även Kommissionens rekommendation om definition av små och medelstora företag.

Länkar till mer information

Vanliga frågor om företagsstorlek och stödnivåer

Hur bedöms företagsstorlek i en kommunal organisation och/eller för kommunala bolag?

Företag som inte har något förhållande till varandra förutom att vart och ett av dem har en direkt koppling till samma offentliga organ bör behandlas som separata företag. Kommunala bolag med olika verksamhetsinriktning ska därför anses vara fristående företag. Detta är en tolkning som Tillväxtverket gjort och som Naturvårdsverket följer.

Hur bedömer man ett företags storlek om företaget ingår i en koncern bestående av utländska företag?

Enligt gruppundantagsförordningen spelar det ingen roll om koncernen sträcker sig inom Sveriges- eller EU:s gränser. Alla företag som ingår i koncernen ska tas med i beräkningen vid bedömningen av företagets storlek.

Kan ett kommunalt bolag vara litet eller medelstort företag (SME)?

Nej, generellt inte. Ett företag anses inte tillhöra SMF-kategorin om 25 procent eller mer av dess kapital eller dess röstandel kontrolleras av ett eller flera offentliga organ. (artikel 3.4 i bilaga 1 till gruppundantagsförordningen). Det gäller dock inte för självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare. (artikel 3.2 andra stycket punkt d i bilaga 1 till gruppundantagsförordningen).

Tröskelvärden för stödbelopp till företag

Det finns också tröskelvärden för vilka belopp som får beviljas. Enligt gruppundantagsförordningen är tröskelvärdena 10 eller 15 miljoner Euro i stödbelopp beroende på typ av åtgärd.

Åtgärder som ligger under dessa tröskelvärden kan Naturvårdsverket besluta om.

Åtgärder som ligger över dessa tröskelvärden måste anmälas till EU-kommissionen för godkännande innan Naturvårdsverket kan fatta beslut. Det är en omfattande process med lång handläggningstid.

Det totala stödet till ett företag enligt De minimis-förordningen får inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår. När takbeloppet räknas fram ska samtliga försumbara stöd som företaget har tagit emot från olika offentliga stödgivare (stat, landsting eller kommun) summeras på koncernnivå under treårsperioden.

Stödområden

I vissa fall får stöd till företag utökas med 5 procent av investeringskostnaden om åtgärden är lokaliserad i ett så kallat stödområde.

Sverige har stödområden enligt artikel 107.3 c i fördraget om unionens funktionssätt (funktionsfördraget). Sveriges stödområden framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. Vissa tätortsområden i dessa stödområden är undantagna och kan inte beviljas ytterligare 5 procent i stöd.

Enligt den svenska förordningen finns en uppdelning i A- och B-områden. Både A- och B-områdena omfattas av de tillägg till stödandelar som gruppundantagsförordningen medger.