Vägledning om lokala klimatinvesteringar – Klimatklivet

Vägledning för länsstyrelsens arbete med Klimatklivet. Det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är att minska utsläppen av koldioxid på lokal nivå.

Vägledning

Målgrupp

Vägledningarna på de här sidorna är främst avsedda för

  • Personal på länsstyrelserna i Sverige 

Frågor och svar

Länsstyrelsens uppgift 

Länsstyrelsen har en strategisk roll genom de planer och program som tagits fram på regional nivå. På så vis kan länsstyrelsen ta vara på, och stimulera de initiativ som finns inom länet.

Länsstyrelsen ska stödja och vägleda de som vill ansöka inom respektive län. Länsstyrelsen ska också bidra med sina kunskaper om förutsättningar, planer, program och strategier som finns för respektive länsstyrelse.

Uppgifter:

  • Svara på frågor från sökanden inom sin region.
  • Informera sökanden om ansökningsförfarandet.
  • Ta emot de webbaserade ansökningarna.
  • Granska ansökningarna.
  • Skriva ett yttrande över ansökningarna när de skickas till Naturvårdsverket.

Stöd vid bedömning och yttrande

Under fliken "Stödnivåer" ovan finns sammanfattningar av stöd och stödnivåer för de artiklar i gruppundantagsförordningen som är tillämpliga för stöd enligt förordningen om lokala klimatinvesteringar. För att få en fullständig bild av stöd och stödnivåer måste dock artikeln i EU-förordningen läsas i sin helhet. Det finns också en kort information om stöd som faller under den så kallade de minimis-förordningen samt information om stöd av mindre betydelse eller så kallat försumbart stöd.

Yttrandet

Enligt förordningen ska yttrandet innehålla följande:

En bedömning av om åtgärden bidrar till att

  • uppfylla en strategi, plan eller program för klimat och energi i det län eller den kommun där åtgärden ska genomföras.

En bedömning av om åtgärden bidrar till att öka takten för att nå:

  • miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”,
  • prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta eller
  • visionen om att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

En åtgärd behöver bara uppfylla en av ovanstående fyra punkter.

Yttrandet ska också innehålla länsstyrelsens bedömning om det finns förutsättningar för samarbete med andra sökanden i länet så att åtgärden kan förbättras och effektiviseras för större effekt på miljön.

I samband med att länsstyrelsen skriver yttrandet behöver de också kontrollera att verksamhet inte redan har startat och om den sökande har elcertifikat.

Slutligen ska yttrandet innehålla länsstyrelsens bedömning om det behövs specifika villkor för stödet.

Vilka får inte söka stödet?

  • Stöd får inte ges till privatpersoner.
  • Stöd får inte ges till ges till verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
  • Stöd får inte ges till åtgärder som måste genomföras enligt lagar och andra författningar eller som finns som villkor i tillstånd.
  • Stöd får inte ges till åtgärder som kan få elcertifikat.
  • Åtgärden får inte redan har påbörjats innan beslut om stöd har fattats.

Lagstiftning

Förordning för Klimatklivet

Ansökningar till Klimatklivet bedöms och hanteras enligt Klimatklivsförordningen. Förordningen har ändrats i flera omgångar, där den senaste uppdateringen gäller från och med den 1 augusti 2018

Nedan finns länkar till Klimatklivsförordningen, och andra bestämmelser som har nära anknytning till Klimatklivet.

Stödnivåer

I 8 § förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar anges att stöd till företag endast får ges i enlighet med de villkor och till sådana åtgärder som anges i kapitel 1 och i förordning (EU) nr 651/2014 (gruppundantagsförordningen), eller i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (de minimisförordningen). Det är alltså endast då vi har med verksamheter som är att betrakta som företag som det är aktuellt att tillämpa de minimisförordningen och gruppundantagsförordningen.

INNEHÅLL NEDAN:

 

Kort beskrivning av stöd och stödnivåer i tillämpliga artiklar i gruppundantagsförordningen

Nedan följer en kort sammanfattning av stöd och stödnivåer för de artiklar i gruppundantagsförordningen som är tillämpliga för stöd enligt förordningen om lokala klimatinvesteringar. För att få en fullständig bild måste dock artikeln läsas i sin helhet. För stöd som ska prövas enligt någon av artiklarna i gruppundantagsförordningen gäller vidare att, utöver tillämplig artikel, stödet endast kan ges i enlighet kapitel 1 i gruppundantagsförordningen. 

Enligt artiklar i gruppundantagsförordningen kan ett stöd höjas med vissa procentsatser inom vissa stödområden. Vad som avses med stödområde framgår av 

Stödområdena är markerade på kartan över stödområden som Tillväxtverket har tagit fram.

Investeringsstöd, miljöskydd, artikel 36

  • Investeringsstöd upp till 40 procent av de investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna.
  • Obs! Gruppundantagsförordningen medger stöd för strängare nationella normer inom miljöskydd (artikel 36.1a) men sådant stöd är inte tillåtet enligt 7 § 1 förordningen (2015:517) om lokala klimatinvesteringar (stöd får inte ges till åtgärder som måste genomföras för att uppfylla en skyldighet enligt lag eller annan författning eller enligt villkor i ett tillstånd).
  • De stödberättigande kostnaderna är de investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna eller för att nå en högre miljöskyddsnivå i avsaknad av unionsnormer (i 36.3a-b anges hur kostnaderna ska fastställas).
  • Kostnader som inte har ett direkt samband med att nivån på miljöskyddet höjs är inte stödberättigade.
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 
  • Miljöskydd definieras i artikel 2.101 som ”Varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresurserna genom en stödmottagares egen verksamhet, att minska risken för sådana skador eller att främja effektivare användning av naturresurserna, bl.a. energisparande åtgärder och användning av förnybara energikällor.”

Investeringsstöd, miljöskydd, artikel 37 (för unionsnormer som antagits men inte trätt ikraft)

  • Investeringsstöd upp till 10 procent av de investeringsmerkostnader som behövs att i förtid uppfylla framtida unionsnormer.
  • Obs! Gruppundantagsförordningen medger stöd för strängare nationella normer inom miljöskydd (artikel 36.1a) men sådant stöd är inte tillåtet enligt 7 § 1 förordningen (2015:517) om lokala klimatinvesteringar (stöd får inte ges till åtgärder som måste genomföras för att uppfylla en skyldighet enligt lag eller annan författning eller enligt villkor i ett tillstånd).
  • De stödberättigande kostnaderna är de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna (punkterna 3.a-b anges hur de ska fastställas).
  • Stöd lämnas
    a) upp till 20 procent de stödberättigande kostnaderna för små företag, 15 procent av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 10 procent av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.
    b) 15 procent av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 10 procent av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 5 procent av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.
  • Kostnader som inte har ett direkt samband med att nivån på miljöskyddet höjs är inte stödberättigade.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 
  • Miljöskydd definieras i artikel 2.101 som ”Varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresurserna genom en stödmottagares egen verksamhet, att minska risken för sådana skador eller att främja effektivare användning av naturresurserna, bl.a. energisparande åtgärder och användning av förnybara energikällor.”

Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder, artikel 38

  • Stöd får inte lämnas till åtgärder som måste genomföras för att uppfylla EU-regler (omfattar även regler som antagits men ännu inte trätt ikraft).
  • De stödberättigade kostnaderna är de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att uppnå en högre energieffektivitet (i 38.3a-b beskrivs hur kostnaderna fastställs), d.v.s. mellanskillnaden mellan miljöinvestering och investering utan miljöeffekten.
  • Kostnader som inte har ett direkt samband med en högre energieffektivitet är inte stödberättigade.
  • Stöd lämnas upp till 30 procent av de stödberättigade kostnaderna.
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 
  • Energieffektivitet definieras i artikel 2.102 som ”En mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energiförbrukningen”.

Investeringsstöd för energieffektiviseringsprojekt i byggnader, artikel 39

Kommentar: Artikel 39 är svår att tillämpa i Sverige. För investeringsstöd för energieffektiviseringsprojekt i byggnader får istället artikel 38 tillämpas (som avser investeringsstöd för energieffektiviseringsprojekt).

Investeringsstöd för högeffektiv kraftvärme, artikel 40

  • Investeringsstöd får endast beviljas för nyinstallerad eller upprustad anläggning.
  • De stödberättigade kostnaderna är merkostnaderna för investering i utrustning som krävs för att driva anläggningen som en högeffektiv kraftvärmeanläggning jämfört med konventionella el- eller värmeanläggningar med samma kapacitet eller merkostnaderna för investeringar i uppgradering till högre effektivitet när en befintlig anläggning redan når upp till tröskelvärdet för högeffektivitet.
  • Stöd lämnas upp till 45 procent av de stödberättigade kostnaderna.
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 
  • En ny kraftvärmepanna ska totalt sett medföra primärenergibesparingar jämfört med separat produktion av värme och el enligt vad som anges i direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (1). En förbättring av en befintlig kraftvärmepanna eller ombyggnad av en befintlig elproduktionsenhet till en kraftvärmepanna ska leda till primärenergibesparingar jämfört med utgångsläget.
  • Högeffektiv kraftvärme definieras i artikel 2.107 som kraftvärme som motsvarar definitionen av högeffektiv kraftvärme i artikel 2.34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.

Kommentar: Observera att stöd får ges till en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 17 a § förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter endast om stödet avser åtgärder som innebär ökad användning av spillvärme. Stöd kan inte lämnas till verksamhet som berättigar till elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, se 6 § och 7 § 2 p. förordningen om lokala klimatinvesteringar.

Investeringsstöd till främjande av energi från förnybara energikällor, artikel 41

  • Obs! Omfattande artikel, innehåller en rad avgränsningar, se punkterna 2-5.
  • Stöd får endast lämnas till nya anläggningar som inte tagits i drift (se dock kommentar nedan).
  • De stödberättigade kostnaderna är de investeringskostnader som är nödvändiga för att främja produktionen av energi från förnybara energikällor (i punkterna 6a-c beskrivs hur kostnaderna fastställs). 
  • Kostnader som inte har ett direkt samband med att ett högre miljöskydd uppnås är inte stödberättigade.
  • Stöd lämnas upp till 45 procent eller 30 procent av de stödberättigade kostnaderna beroende på hur de stödberättigade kostnaderna beräknas (se punkterna 6a-c).  
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 

Kommentar: Observera att stöd inte kan lämnas till åtgärder som berättigar till elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat, se 7 § 2 p. förordningen om lokala klimatinvesteringar.

Det är möjligt för en medlemsstat att ställa frågor till kommissionens tjänstemän angående tillämpning av artikeln. Av några sådana svar framgår följande.

Ombyggnationer (uppgradering av utrustning eller renovering) av en anläggning i drift kan få stöd av artikeln om ombyggnationen berör avsevärda delar av anläggningen och förlänger anläggningens förväntade livslängd även när den inte utökar anläggningens kapacitet.

Underhållsåtgärder och utbyte av minder delar och komponenter av anläggningen som normalt sker under en anläggnings förväntade livslängd berättigar dock inte till stöd enligt artikeln.

I punkten 6 uttrycks att de stödberättigade kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att främja produktionen av energi från förnybara energikällor. Kostnader som inte är direkt kopplade till uppnåendet av en högre nivå av miljöskydd är inte stödberättigade enligt artikeln.

Investeringsstöd för energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem, artikel 46

  • Investeringsstöd för installation av ett energieffektivt fjärrvärme och kylsystem.
  • De stödberättigade kostnaderna för produktionsanläggningen är de merkostnader som krävs för att bygga, bygga ut eller renovera en eller flera produktionsenheter så att de fungerar som ett energieffektivt fjärrvärme- och kylsystem jämfört med en konventionell produktionsanläggning. Investeringen ska utgöra en integrerad del av det energieffektiva fjärrvärme- och kylsystemet.
  • Stöd lämnas upp till 45 procent av de stödberättigade kostnaderna för produktionsanläggningen.
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 
  • De stödberättigade kostnaderna för distributionsnätet är investeringskostnaderna.
  • Stödbeloppet för distributionsnätet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigade kostnaderna och rörelseresultatet. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigade kostnaderna Sökanden ska göra en kalkyl över det förväntade rörelseresultatet. Detta belopp ska dras från de stödberättigade kostnaderna på förhand.  

Kommentar: Observera att stöd får ges till en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 17 a § förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter endast om stödet avser åtgärder som innebär ökad användning av spillvärme. se 6 § förordningen om lokala klimatinvesteringar.

Investeringsstöd för återvinning och återanvändning av avfall, artikel 47

  • Investeringsstöd för återvinning och återanvändning av avfall som produceras av andra företag (d.v.s. inte stödmottagarens eget avfall).
  • De återvunna eller återanvända material som hanteras skulle annars bortskaffas eller hanteras på ett mindre miljövänligt sätt.
  • Stödet får inte indirekt befria förorenarna från en börda som de bör bära enligt unionslagstiftningen eller från en börda som ska anses utgöra en normal företagskostnad.
  • Investeringen ska både öka efterfrågan på det material som ska återvinnas och öka insamlingen av dessa material.
  • Investeringen ska leda till en förbättring jämfört med den nyaste tekniken.
  • De stödberättigade kostnaderna är de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att genomföra investering som leder till bättre eller effektivare återvinning eller återanvändning jämfört med en konventionell återanvändnings- och återvinningsprocess med samma kapacitet som skulle byggas i avsaknad av stöd.
  • Stöd lämnas upp till 35 procent av de stödberättigade kostnaderna.
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stödet får höjas med 5 procentenheter till stödområden. Vad som är ett stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. 

Investeringsstöd för energiinfrastruktur, artikel 48

  • Investeringsstöd för uppförande eller uppgradering av energiinfrastruktur.
  • Energiinfrastruktur definieras enligt artikel 2.130 som varje fysisk utrustning eller anläggning som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen med ett eller flera tredjeländer och omfattar kategorierna el, gas och olja (enligt de närmare preciseringar som anges i artikel 2.130 a-d).
  • Stöd ska beviljas för energiinfrastruktur som ligger i stödområden.
  • Stödområden definieras som områden som anges i den godkända regionalstödkartan för perioden 1.7.2014-31.12.2020 med tillämpning av artikel 107.3 a och c i fördraget. I Sverige finns endast stödområden enligt artikel 107.3c i fördraget. Vad som är ett sådant stödområde framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd.  
  • Energiinfrastrukturen ska omfattas av fullständig avgifts- och tillträdesreglering i enlighet med lagstiftningen för den inre marknaden för energi.
  • De stödberättigade kostnaderna är investeringskostnaderna.
  • Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigade kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Sökanden ska göra en kalkyl över det förväntade rörelseresultatet. Detta belopp ska dras från de stödberättigade kostnaderna på förhand.
  • Det är inte möjligt att lämna stöd för investeringar i projekt för lagring av el och gas samt oljeinfrastruktur enligt denna artikel.

Stöd för miljöstudier, artikel 49

  • Stöd för miljöstudier, inklusive energibesiktningar, som har ett direkt samband med investeringar som avses i avsnitt 7 (artikel 36-49).
  • De stödberättigade kostnaderna är kostnaderna för dessa studier.
  • Stöd lämnas upp till 50 procent av de stödberättigade kostnaderna.
  • Stödet för små och medelstora företag får höjas med 20 respektive 10 procentenheter.
  • Stöd får inte beviljas stora företag för energibesiktningar som genomförs enligt artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU, om inte energibesiktningen genomförs utöver den obligatoriska energibesiktning som föreskrivs i det direktivet.

Kommentar: Denna artikel är svår att tillämpa för stöd enligt förordningen om lokala klimatinvesteringar eftersom denna förordning kräver att åtgärden leder till en konkret utsläppsminskning.

Investeringsstöd för lokal infrastruktur, artikel 56

  • Finansiering för byggande eller uppgradering av lokal infrastruktur som avser infrastruktur som på lokal nivå bidrar till att förbättra företagsklimatet och konsumenternas situation och till att modernisera och utveckla den industriella basen.
  • Artikeln får inte tillämpas på stöd till infrastruktur som omfattas av andra avsnitt i kapitel 3 i GEBER med undantag för avsnitt 1 – regionalstöd. Artikeln ska inte heller tillämpas på flygplatsinfrastruktur och hamninfrastruktur.
  • Infrastrukturen ska göras tillgänglig för intresserade användare på ett öppet transparent och icke-diskriminerande sätt.
  • Det pris som tas ut för användning eller försäljning av infrastrukturen ska motsvara marknadspriset.
  • Varje koncession till en tredje part att driva infrastrukturen ska tilldelas på ett öppet transparent och icke-diskriminerande sätt med hänsyn tagen till upphandlingsregler.  
  • De stödberättigade kostnaderna är kostnaderna för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.
  • Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigade kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Sökanden ska göra en kalkyl över det förväntade rörelseresultatet. Detta belopp ska dras från de stödberättigade kostnaderna på förhand.

Kommentar: Stöd har lämnats för laddningspunkt och tankstationer för biogas och hållbara biodrivmedel enligt denna artikel.

Kort beskrivning av stöd av mindre betydelse, försumbart stöd

De minimis-förordningen rör stöd av mindre betydelse. Det totala stödet till ett företag enligt de minimisförordningen får inte överstiga 200 000 euro (motsvarar omkring 1 800 000 kronor) under en period om tre beskattningsår. Viktigt att tänka på är att det inte är fråga om samtliga stöd utan just försumbara stöd, d.v.s. enligt de minimisförordningen. Företagaren ska redovisa tidigare mottaget stöd för Naturvårdsverket. 

Observera att försumbart stöd även kan förekomma från andra stödgivare än de som finns angivna i den särskilda förteckningen. En förutsättning för att det rör sig om ett försumbart stöd är att företaget i så fall har fått information om detta av berörd stödgivare i särskild ordning. Stöd utöver takbeloppet får istället prövas enligt den s.k. gruppundantagsförordningen ((EU) nr 651/2014).

Sammanfattning villkor

Nedan sammanfattas de villkor som gäller för att Naturvårdsverket ska kunna lämna försumbart stöd enligt EU-bestämmelserna:

  • Subventioner eller bidrag i form av försumbart stöd som ett företag kan ta emot får inte överstiga 200 000 euro under en treårsperiod. Detta kallas takbeloppet.
  • Treårsperioden omfattar innevarande och de två föregående beskattningsåren. Ett företags beskattningsår utgörs av räkenskapsåret.
  • Vid beräkning av takbeloppet ska samtliga försumbara stöd som företaget har mottagit från olika offentliga stödgivare (stat, landsting eller kommun) summeras under treårsperioden.  
  • Takbeloppet avser bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatt eller andra avgifter.
  • Om företaget ingår i en koncern gäller takbeloppet beräknat på försumbart stöd som lämnats i Sverige till hela koncernen.
  • Företag i vissa ekonomiska sektorer omfattas av särskilda restriktioner som begränsar utrymmet för försumbart stöd. Det gäller företag inom primär produktion av jordbruksprodukter, företag med verksamhet inom fiske- och vattenbrukssektorn samt företag verksamma inom vägtransportsektorn.
  • Om takbeloppet för försumbart stöd överskrids gäller att hela det stödbelopp som medfört ett överskridande ska återkrävas från företaget.

Det är inte möjligt att få stöd enligt de minimisförordningen och enligt gruppundantagsförordningen för samma åtgärd. Däremot kan ett företag få stöd enligt gruppundantags-förordningen och de minimisförordningen för olika åtgärder.