Kommunen – en nyckelaktör för friluftsliv
Friluftsliv bidrar till ökad folkhälsa och förståelse för naturen. Möjligheter till friluftsliv kan också höja ett områdes attraktivitet samt skapa regional utveckling och arbetstillfällen genom exempelvis naturturism.
Kommunen har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för ett väl fungerande friluftsliv. Genom långsiktig planering och löpande verksamhet kan kommunen säkra tillgång, tillgänglighet och kvalitet i natur- och kulturlandskapet för människors utevistelse.
Kommunen kan skapa förutsättningar för friluftsliv genom bland annat fysisk planering, markinnehav, skötsel, aktiviteter inom skola och omsorg, stöd till friluftsorganisationer, dialog och näringslivsutveckling. Genom samverkan mellan kommunen och andra aktörer i samhället som arbetar för att utveckla friluftslivet kan förutsättningarna för friluftsliv förbättras ytterligare.
Varför kommunal planering av friluftsliv?
Möjligheten att utöva friluftsliv har stor betydelse för många människor. Undersökningar visar att över hälften av svenskarna menar att möjlighet till friluftsliv har påverkat deras val av bostadsort. Trots detta visar forskning att friluftslivets intressen många gånger är svåra att hävda inom kommunal planering, bland annat för att frågorna är spridda på många olika kommunala förvaltningar.
Kommunal planering av friluftsliv är ett stöd för att lyfta friluftslivet och bidra till bland annat globala hållbarhetsmål, miljökvalitetsmål, friluftslivsmål och folkhälsomål. Den kommunala planeringen av friluftsliv behöver se olika ut i olika kommuner beroende på ambitioner och förutsättningar. I den här vägledningen använder vi begreppet friluftslivsplan för den plan, program och strategi som redovisar kommunens långsiktiga planering för friluftslivet.
Friluftslivsplanen:
- fastställer kommunens centrala vilja för friluftslivet
- fungerar som grund för ansvarig förvaltning i dess arbete med friluftsliv och som instruktion för övriga berörda verksamheter
- är ett underlag för kommunens fysiska planering och bidrar till lösningar för andra samhällsutmaningar – genom att planera för friluftsliv kan kommunen samtidigt göra insatser för bland annat folkhälsa, klimatanpassning, utbildning, natur- och kulturmiljövård, ekosystemtjänster och turismutveckling
- kan bidra till att sätta det lokala friluftslivet i relation till det regionala friluftsarbetet och på så sätt få ett större genomslag i planering och utveckling av friluftslivet.
|
Friluftslivsplan – ett samlingsbegrepp
Friluftlivsprogram, grönplan, blå- och grönstrukturstrategi, naturvårds- och friluftlivsplan, handlingsplan för friluftslivet, ekosystemtjänstplan, parkprogram och mötesplatsprogram. Floran av planer, program eller strategier för att tillvarata och utveckla friluftslivet är rik. I den här vägledningen använder vi begreppet friluftslivsplan som ett samlingsbegrepp för de dokument som redovisar kommunens planering för friluftslivet.
|
Om vägledningen
Vägledningen har ambitionen att besvara frågor som ”Hur tar man fram en plan för friluftslivet? Vilken planering och verksamhet kan omfattas? Vad behöver man tänka på under processen med att ta fram planen? Vilka är framgångsfaktorerna?"
Syftet med vägledningen är att bidra till att fler kommunala friluftslivsplaner tas fram för att säkerställa och utveckla tillgång, tillgänglighet och kvalitet för friluftsliv samt genomföra åtgärder som uppmuntrar till ökat utövande.
Illustrationerna är fria att användas – ange källa "Naturvårdsverket. Illustration: Typoform."
Detta är en ny vägledning under utveckling. Vi tar emot synpunkter på förbättringar. Skicka dina synpunkter till
Läsanvisning
Det finns många sätt för en kommun att planera för friluftslivet. I den här vägledningen presenteras ett arbetssätt i sex steg. Arbetssättet kan användas också vid revidering av en befintlig friluftslivsplan, men flera av stegen blir då mindre omfattande.
Hela vägledningens innehåll, med de sex stegen och undersidor, hittar du i menyn och här nedan. Under fliken Lagstiftning längst upp på webbsidan finns en kort beskrivning av lagstiftning kring friluftsliv. I flikarna Referenser och Bakgrund beskriver vi bland annat vad vägledningen bygger på för underlag.
VÄGLEDNINGENS INNEHÅLL:
Stegen i sammanfattning
Steg 1 Förstudie
Det finns frågor som är viktiga att få svar på så tidigt som möjligt i processen. Det kan handla om exempelvis följande:
- Vad betyder friluftsliv i kommunen?
- Vilken sorts plan ska tas fram?
- Hur ska planen användas?
- Vilka ska vara delaktiga i arbetet?
- Vem ska besluta om planen?
De här frågorna kan bearbetas i en förstudie som undersöker och beskriver förutsättningarna att genomföra planering av friluftsliv. Förstudien blir ett beslutsunderlag för kommunens ställningstagande att ta fram en friluftslivsplan eller motsvarande dokument (se textruta Friluftslivsplan – ett samlingsbegrepp ovan).
Steg 2 Besluta om att ta fram en plan
Utifrån förstudien kan kommunen fatta beslut om att ta fram en friluftslivsplan.
Beslutet bör fastställa vilken typ av plan som ska tas fram och hur planarbetet ska genomföras. Inför beslutet är det viktigt att politiker får möjlighet och tid att sätta sig in i förstudien så att det finns en politisk förankring inför det arbete som ska genomföras. Eftersom arbetet med en friluftslivsplan ofta berör flera delar av den kommunala förvaltningen behöver som regel flera delar av organisationen involveras under beslutsprocessen.
Steg 3 Kartlägga och samla in kunskap
Kunskap om förutsättningarna för friluftsliv i kommunen är helt centralt för en bra plan. Samla in och sammanställ kunskap om friluftslivsvärden och befolkningens behov. Ta till vara befintlig kunskap och komplettera med ny. Kontakter med olika aktörer och medborgare är en värdefull kunskapskälla och skapar förtroende för processen.
Steg 4 Dialog och ta fram förslag
Utifrån sammanställd kunskap och kommunens behov utforma en plan med mål, strategier, handlingsplaner och andra ställningstaganden. Planen bör tas fram i dialog med flera aktörer för att arbetet ska få en bred förankring internt och externt.
Steg 5 Beslut om att anta planen
Beslut om att anta den kommunala friluftslivsplanen kan behöva fattas i olika instanser såsom kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och förvaltning beroende på hur friluftslivsplanen är utformad. Om planen, hela eller delar, är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen finns lagkrav på hur processen ska gå till.
Steg 6 Genomföra och följa upp
Planen är antagen och det är nu dess intentioner ska bli verklighet. Löpande uppföljning behövs för att se till att friluftslivsarbetet fortgår enligt plan och håller den kvalité som kommunen satt som målsättning.