INNEHÅLL PÅ DEN HÄR SIDAN:
Den nationella planen
Naturvårdsverket har i januari 2020 uppdaterat till utgåva 3 av den nationella planen för prioritering av ansökningar om statligt stöd för avhjälpande av föroreningsskador enligt förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Denna utgåva ersätter de två tidigare utgåvorna.
Naturvårdsverkets målsättning är att den nationella planen ska ge:
- förståelse för och transparens i hur Naturvårdsverket prioriterar vid fördelning av åtgärdsbidrag,
- översikt över fördelade åtgärdsbidrag över tid, och
- förutsättningar för tydlig dialog mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Bidrag ska gå till de åtgärdsobjekt som ger mest hälso- och miljönytta samt till objekt där föroreningarna utgör ekonomiska hinder för bostadsbyggande. Samtidigt ska åtgärdstakten i Sverige öka, hänsyn tas till risker som ett förändrat klimat kan leda till, samt leda till att innovation och utveckling sker. Anslagshanteringen ska också vara effektiv, vilket innebär att anslaget årligen ska utnyttjas maximalt och på bästa sätt.
Naturvårdsverket har tagit fram den nationella planen för att se till att avhjälpandeåtgärder vidtas i de mest prioriterade, förorenade områdena i landet. Den utgör Naturvårdsverkets utgångspunkt vid den nationella prövningen av länsstyrelsernas ansökningar om statligt åtgärdsbidrag, och den är vägledande för länsstyrelserna som ansöker om åtgärdsbidrag.
Kriterier för urval, och deras syfte
När de administrativa och miljö- och hälsomässiga grundförutsättningarna i en åtgärdsansökan bedöms vara uppfyllda används urvalskriterier som en vägledning inför beslut om bidrag. Med hjälp av specifika urvalskriterier görs fortsatta prioriteringar av de inkomna åtgärdsansökningarna för fördelning av bidrag. Urvalskriterierna skiljer sig dock åt beroende på om bidraget ska användas till att endast avhjälpa föroreningsskador, eller ifall det ska användas till att avhjälpa föroreningsskador inför bostadsbyggande.
Urvalskriterierna syftar till:
- Avhjälpande av akuta och allvarliga risker för miljö och människors hälsa för att undvika att människor utsätts för akuta hälsorisker på grund av förorenade områden eller att förorenade områden skadar vattenförsörjningen eller skadar värdefulla naturvärden.
- Färdigställa pågående och initierade projekt möjliggör ett långsiktigt arbete där beslutade åtgärder ska kunna prioriteras och genomföras.
- Tillsynsdrivet avhjälpande av föroreningsskada vilket har stor betydelse för att höja åtgärdstakten genom att öka andelen privatfinansierade åtgärder. Den här kategorin är också avgörande för att säkerställa syftet med miljöbalken och att utveckla praxis på området.
- Innovation och utveckling av tekniker, metoder och arbetssätt har betydelse för att öka åtgärdstakten och till exempel minska behovet av att deponera massor.
- Hänsyn till klimatrelaterade risker tas för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.
- Effektiv anslagshantering ska se till att bedöma olika ekonomiska aspekter som är betydelsefulla vid fördelningen av bidraget så att anslaget kan utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
- Minskning av den totala belastningen på recipienterna genom att prioritera objekt för åtgärd där den totala belastningen på skyddsobjektet, inklusive samtliga föroreningskällor, bedöms kunna ge en betydande påverkan.
- Ökat bostadsbyggande genom att avhjälpa föroreningsskador på områden som då kan återanvändas och bebyggas med bostäder. Det innebär också att trycket på oexploaterade grönytor minskar, vilket leder till en bra livsmiljö och bevarar ekosystemtjänster som till exempel rekreationsmöjligheter och friluftsliv.
Fördelningsplan och arbetsplan
Till den nationella planen hör en fördelningsplan som visar hur Naturvårdsverket på årsbasis fördelar bidraget i anslagspost 1 inom 1:4-anslaget. Fördelningsplanen redovisar också inriktningen på åtgärdsarbetet för det kommande året. Därtill finns en arbetsplan för att redovisa pågående åtgärdsprojekt och ge översikt över samtliga åtgärdsansökningar som Naturvårdsverket har beslutat respektive arbetar med att handlägga.
Arbetsplanen utgörs av listor över:
Pågående åtgärder 2020, aktuell per 2020-07-01
Kartmarkeringar:
- Blå droppe – avhjälpandeåtgärder
- Siffra nr 1-12 – sedimentåtgärder
- Siffra nr 13-25 = åtgärder av mark inför bostadsbyggande
Vinterviken, ett gott exempel
Omslagsbilden till den nationella planen visar sedimentsanering av föroreningarna från det f.d. industriområdet Vinterviken i Stockholm. Här har flera industriverksamheter såsom zinkfabrik, syratillverkning, sprängämnestillverkning m.fl. förorenat mark och sediment med främst arsenik, bly och PAH:er. Alfred Nobel bedrev sprängämnestillverkning inom området från åren 1865–1920 och lagring av sprängämnen pågick fram till 1960-talet. Under 1950- och 1960-talen bedrevs även försök med urlakning av uran ur blyhaltig skiffer. De högsta föroreningshalterna finns huvudsakligen i anslutning till viken och utmed dess strandkanter, samt i ett sammanhängande område österut från viken. De förorenade sedimenten muddras, och marken i anslutning till viken schaktsaneras under 2019-2020.
Området är ett välbesökt parkområde med bad längst in i viken, och här bedrivs även konst- och restaurangverksamhet. De urvalskriterier som varit avgörande vid Naturvårdsverkets prioritering av ansökan är att förorenade sediment åtgärdas så att spridningen till havs- och vattenmiljö minskas, samt att hälsorisker har klassats högt eftersom området är mycket välbesökt och att höga halter av föroreningar ställvis är ytliga. Saneringen av Vinterviken är ett gott exempel och helt i linje med den nationella planen.