Nationell plan för prioritering av ansökningar om statligt stöd

Naturvårdsverkets nationella plan för avhjälpande av föroreningsskador; med grundförutsättningar, urvalskriterier, fördelningsplan och arbetsplan. Den ska användas för att se till att avhjälpandeåtgärder genomförs vid de mest prioriterade förorenade områdena i landet.

Vägledning

Målgrupp

Den nationella planen riktar sig till

  • Handläggare på länsstyrelser och kommuner som arbetar med avhjälpande av föroreningsskador och tar fram åtgärdsansökningar till Naturvårdsverket
  • Huvudmän för statligt finansierade åtgärdsprojekt.

INNEHÅLL PÅ DEN HÄR SIDAN: 

Användare som inte kan använda delar av webbsidan är välkomna att kontakta Naturvårdsverket.

Den nationella planen

Naturvårdsverket har i januari 2020 uppdaterat till utgåva 3 av den nationella planen för prioritering av ansökningar om statligt stöd för avhjälpande av föroreningsskador enligt förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Denna utgåva ersätter de två tidigare utgåvorna.

Naturvårdsverkets målsättning är att den nationella planen ska ge:

  • förståelse för och transparens i hur Naturvårdsverket prioriterar vid fördelning av åtgärdsbidrag,
  • översikt över fördelade åtgärdsbidrag över tid, och
  • förutsättningar för tydlig dialog mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

Bidrag ska gå till de åtgärdsobjekt som ger mest hälso- och miljönytta samt till objekt där föroreningarna utgör ekonomiska hinder för bostadsbyggande. Samtidigt ska åtgärdstakten i Sverige öka, hänsyn tas till risker som ett förändrat klimat kan leda till, samt leda till att innovation och utveckling sker. Anslagshanteringen ska också vara effektiv, vilket innebär att anslaget årligen ska utnyttjas maximalt och på bästa sätt.

Naturvårdsverket har tagit fram den nationella planen för att se till att avhjälpandeåtgärder vidtas i de mest prioriterade, förorenade områdena i landet. Den utgör Naturvårdsverkets utgångspunkt vid den nationella prövningen av länsstyrelsernas ansökningar om statligt åtgärdsbidrag, och den är vägledande för länsstyrelserna som ansöker om åtgärdsbidrag.  

Kriterier för urval, och deras syfte

När de administrativa och miljö- och hälsomässiga grundförutsättningarna i en åtgärdsansökan bedöms vara uppfyllda används urvalskriterier som en vägledning inför beslut om bidrag. Med hjälp av specifika urvalskriterier görs fortsatta prioriteringar av de inkomna åtgärdsansökningarna för fördelning av bidrag. Urvalskriterierna skiljer sig dock åt beroende på om bidraget ska användas till att endast avhjälpa föroreningsskador, eller ifall det ska användas till att avhjälpa föroreningsskador inför bostadsbyggande.

Urvalskriterierna syftar till:

  • Avhjälpande av akuta och allvarliga risker för miljö och människors hälsa för att undvika att människor utsätts för akuta hälsorisker på grund av förorenade områden eller att förorenade områden skadar vattenförsörjningen eller skadar värdefulla naturvärden.
  • Färdigställa pågående och initierade projekt möjliggör ett långsiktigt arbete där beslutade åtgärder ska kunna prioriteras och genomföras.
  • Tillsynsdrivet avhjälpande av föroreningsskada vilket har stor betydelse för att höja åtgärdstakten genom att öka andelen privatfinansierade åtgärder. Den här kategorin är också avgörande för att säkerställa syftet med miljöbalken och att utveckla praxis på området.
  • Innovation och utveckling av tekniker, metoder och arbetssätt har betydelse för att öka åtgärdstakten och till exempel minska behovet av att deponera massor.
  • Hänsyn till klimatrelaterade risker tas för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.
  • Effektiv anslagshantering ska se till att bedöma olika ekonomiska aspekter som är betydelsefulla vid fördelningen av bidraget så att anslaget kan utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
  • Minskning av den totala belastningen på recipienterna genom att prioritera objekt för åtgärd där den totala belastningen på skyddsobjektet, inklusive samtliga föroreningskällor, bedöms kunna ge en betydande påverkan.
  • Ökat bostadsbyggande genom att avhjälpa föroreningsskador på områden som då kan återanvändas och bebyggas med bostäder. Det innebär också att trycket på oexploaterade grönytor minskar, vilket leder till en bra livsmiljö och bevarar ekosystemtjänster som till exempel rekreationsmöjligheter och friluftsliv.

Fördelningsplan och arbetsplan

Till den nationella planen hör en fördelningsplan som visar hur Naturvårdsverket på årsbasis fördelar bidraget i anslagspost 1 inom 1:4-anslaget. Fördelningsplanen redovisar också inriktningen på åtgärdsarbetet för det kommande året. Därtill finns en arbetsplan för att redovisa pågående åtgärdsprojekt och ge översikt över samtliga åtgärdsansökningar som Naturvårdsverket har beslutat respektive arbetar med att handlägga. 

Arbetsplanen utgörs av listor över:

Ansökningsdatum om åtgärdsbidrag till fördelningstillfällen 2021

Nedanstående datum är allra senaste dag som det är möjligt för länsstyrelserna att skicka in bidragsansökningar till de respektive fördelningstillfällena. Önskvärt är dock att länsstyrelserna skickar in sina ansökningar med god framförhållning innan dessa datum.

Ansökningar om bidrag för avhjälpandeåtgärder:

  • Fördelningstillfälle 1: senast onsdag 2 december 2020
  • Fördelningstillfälle 2: senast tisdag 16 mars 2021
  • Fördelningstillfälle 3: senast tisdag 31 augusti 2021

Ansökningar om bidrag för att sanera mark inför bostadsbyggande:

  • Fördelningstillfälle 1: senast torsdag 7 januari 2021
  • Fördelningstillfälle 2: senast tisdag 30 mars 2021
  • Fördelningstillfälle 3: senast torsdag 30 september 2021

Pågående åtgärder 2021

Kartmarkeringar:

  • Blå markör – avhjälpandeåtgärder
  • Ljusblå siffra nr 1–10 – sedimentåtgärder
  • Mörkblå siffra nr 1–8 – åtgärder av mark inför bostadsbyggande


Kartan visar vilka platser i Sverige där det under 2021 utförs avhjälpandeåtgärder som finansieras med statligt bidrag.

Vinterviken, ett gott exempel

Sanering av främst arsenik-, bly- och PAH-föroreningar i det f.d. industriområdet Vinterviken i Stockholm. Bilden visar sedimentområdet längst in i viken som saneras under 2019-2020 genom muddring, området har avgränsats med siltgardiner, som förhindrar grumling och att förorenade massor sprids. Foto: Naturvårdsverket, 2019.

Omslagsbilden till den nationella planen visar sedimentsanering av föroreningarna från det f.d. industriområdet Vinterviken i Stockholm. Här har flera industriverksamheter såsom zinkfabrik, syratillverkning, sprängämnestillverkning m.fl. förorenat mark och sediment med främst arsenik, bly och PAH:er. Alfred Nobel bedrev sprängämnestillverkning inom området från åren 1865–1920 och lagring av sprängämnen pågick fram till 1960-talet. Under 1950- och 1960-talen bedrevs även försök med urlakning av uran ur blyhaltig skiffer. De högsta föroreningshalterna finns huvudsakligen i anslutning till viken och utmed dess strandkanter, samt i ett sammanhängande område österut från viken. De förorenade sedimenten muddras, och marken i anslutning till viken schaktsaneras under 2019-2020.

Området är ett välbesökt parkområde med bad längst in i viken, och här bedrivs även konst- och restaurangverksamhet. De urvalskriterier som varit avgörande vid Naturvårdsverkets prioritering av ansökan är att förorenade sediment åtgärdas så att spridningen till havs- och vattenmiljö minskas, samt att hälsorisker har klassats högt eftersom området är mycket välbesökt och att höga halter av föroreningar ställvis är ytliga. Saneringen av Vinterviken är ett gott exempel och helt i linje med den nationella planen.

Lagstiftning

Lagstiftning

Miljöbalkens kapitel 10 handlar om förorenade områden. Regeringen har beslutat om tre förordningar på området. Följande författningar har regeringen utfärdat med stöd av miljöbalken: 

Bakgrund

Bakgrund

Det finns ett stort antal förorenade områden i Sverige. Cirka 1100 områden bedöms vara mycket allvarligt förorenade, vilket innebär mycket stor risk för människors hälsa och för miljön (riskklass 1). För ytterligare ca 7700 områden bedöms risken vara stor för människors hälsa och för miljön (riskklass 2). För ca 11 000 områden bedöms risken vara måttlig för människors hälsa och för miljön (riskklass 3). Det saknas dock fortfarande sannolikt ett antal objekt i denna systematiska genomgång och klassning, varför det inte är möjligt att ge en samlad bild för hela landet med alla befarat förorenade områden. Det behövs också mer kunskap vad gäller förorenade sedimentområden.

Det övergripande syftet med avhjälpande av föroreningsskador är att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön samt att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön.

Arbetet med avhjälpande av föroreningsskador har tydliga kopplingar till vissa delmål inom de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som är en handlingsplan för människornas och planetens välstånd. Det gäller delmålen 3.9, 6.3, 11.6, 16.1 och 15.3, som ligger inom God hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbara städer och samhällen, samt Ekosystem och biologisk mångfald. Sveriges miljömål omhändertar nationellt den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Avhjälpandearbetet är en viktig del av miljömålsarbetet och för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Det påverkar även flera andra miljömål positivt, såsom Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans. Utgångspunkten för arbetet med avhjälpande av föroreningsskador enligt miljöbalken är att den som förorenat ska stå för utredning och åtgärder.

Det statliga anslaget 1:4 finns för att åstadkomma insatser där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och prioritering av avhjälpande av föroreningsskador. Naturvårdsverket administrerar det statliga anslaget och fattar beslut om bidrag till utredningar och åtgärder med stöd av förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Enligt 1 b § i denna förordning ska Naturvårdsverket upprätta en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador.

Regeringen beslutade 2016 om en särskild anslagspost för att sanera mark för bostadsbyggande, och från och med 2020 har denna anslagspost införlivats i 1:4-anslagets anslagspost 1. Vissa år innehåller Naturvårdsverkets årliga regleringsbrev från regeringen särskilda direktiv, och då behöver prioriteringen av åtgärdsobjekt anpassas efter dessa. I vår fördelningsplan som hör till den nationella planen redovisar vi inriktningen för arbetet med att avhjälpa föroreningsskador det kommande året. Utifrån vår handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning, tar vi hänsyn till klimateffekter i prövningen av ansökningar om åtgärdsbidrag, för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.

I Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till avhjälpande av föroreningsskadorrespektive Naturvårdsverkets vägledning om förutsättningar och tillämpning för statligt stöd för sanering av förorenade områden inför bostadsbyggande framgår hela processen kring bidrag för avhjälpande av föroreningsskador - från ansökan till hur slutredovisning ska göras. Det är endast länsstyrelserna som kan ansöka om detta bidrag.

Mer information: 

Referensbibliotek

Styrande dokument och övergripande utgångspunkter

Styrande dokument som parallellt med den nationella planen påverkar fördelningen av det statliga bidraget för avhjälpande av föroreningsskador omfattar:

Centralt i avhjälpandearbetet är också kopplingen till bland annat de globala hållbarhetsmålen, miljökvalitetsmålen, vattenförvaltningsarbetet, avfallshierarkin och den nationella avfallsplanen.

Vidare finns viktiga utgångspunkter i för arbetet med avhjälpande av föroreningsskador i Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om efterbehandling om förorenade områden: