Överträdelseärenden om avloppsdirektivet
Den Europeiska kommissionen ska säkerställa att medlemsstaterna följer EU-direktiven. Kommissionen kan inleda så kallade överträdelseärenden om den anser att en medlemsstat inte följer ett direktiv. Om ett medlemsland inte rättar felen kan det dömas i EU-domstolen och få mycket höga böter. Det har under flera år pågått två överträdelseärenden mot Sverige med anledning av bristande genomförande av avloppsdirektivet (91/271/EEG). Den 25 juli 2019 fattade EU-kommissionen beslut om att avsluta det ena ärendet, och gå vidare till EU-domstolen i det andra ärendet. En stämningsansökan lämnades in januari 2020. Den 14 maj 2020 mottog regeringen en formell underrättelse om ett tredje överträdelseärende som avser bristande rättsligt genomförande av avloppsdirektivet. I ärenden av detta slag är det regeringen som företräder Sverige.
Ärende nummer 1. Kväverening i södra Sveriges inland
Det ärende som avslutades 2019 har handlat om krav på kväverening i södra Sveriges inland. Ärendet har behandlats en gång i EU-domstolen. Frågan gällde delvis om Sverige har rätt att tillgodoräkna sig naturlig kväverening (retention) i sjöar. Sverige ansåg att det viktiga är hur stora utsläpp som når den kvävekänsliga kusten, oberoende av om kvävereningen görs på teknisk väg i reningsverken eller på naturlig väg i sjöar innan vattnet når havet. Sverige fick rätt i principfrågan i EU-domstolen 2009. Kommissionen avslutade inte ärendet förrän 2019, bl.a. eftersom kommissionen har begärt underlag om hur Sverige beräknar och redovisar den naturliga reningen. Ärendet handlade de senare åren om att kommissionen ifrågasatte om kraven på kväverening följdes vid åtta reningsverk i sju tätbebyggelser (Ludvika, Fagersta, Enköping, Örebro, Lindesberg, Arvika och Jönköping).
Kommissionen lät en tredje part (NIVA i Norge) granska Sveriges uppgifter om beräknad retention för de berörda reningsverken. NIVA stödde både beräkningsmetoden som använts och de retentionsvärden som Sverige hade angivit, utom i ett fall. I det fallet fick Sverige lämna in kompletterande förklaringar. EU-kommissionen beslutade den 25 juli 2019 att lägga ner detta överträdelseärende.
Avskrivningsbeslut motiveras inte. Det är därför svårt att i detalj veta hur kommissionen har sett på frågan om naturlig kväverening.
Ärende nummer 2. Stämning till EU-domstolen för reningsverk som inte klarat kraven
Ärendet har pågått sedan 2009. Regeringen har svarat på flera skrivelser från EU-kommissionen under åren. Kommissionens kritik i en skrivelse i april 2017 omfattade ett femtiotal anläggningar. Kommissionen återkom i november 2018 med ett så kallat motiverat yttrande. En sådan skrivelse betyder att kommissionen har bestämt sig för vilka frågor den är beredd att ta till EU-domstolen. Ärendet hade nu minskats till att innehålla kritik mot 20 reningsverk. Sverige svarade på det motiverade yttrandet i januari 2019.
Den 25 juli 2019 tog EU-kommissionen nästa steg genom ett beslut om att stämma Sverige till EU-domstolen för överträdelser av avloppsdirektivet. Den egentliga stämningsansökan till domstolen lämnades in i januari 2020. Stämningen omfattade inte alla 20 reningsverk, utan endast reningsverken i de tio tätbebyggelserna Borås, Habo, Skoghall, Töreboda, Lycksele, Malå, Mockfjärd, Pajala, Robertsfors och Tänndalen. Sverige har erkänt överträdelser i tre av fallen. Skriftväxlingen i processen avslutades den 15 september 2020.
Under ärendets gång har kritiken gällt flera olika frågor. Det har främst handlat om ett varierande antal anläggningar som inte har klarat avloppsdirektivets utsläppskrav. Kritiken har även handlat om hur Sverige har föreskrivit om vissa bestämmelser i avloppsdirektivet. En principfråga har också varit om Sverige har rätt att använda sig av en undantagsbestämmelse i avloppsdirektivet, som på vissa villkor ger rätt att ha lite lägre utsläppskrav för en parameter (BOD7) i orter med kallt klimat. Kommissionen har hävdat att undantaget bara är giltigt om orten ligger på över 1 500 meters höjd. Sverige anser att det är bestämmelsens syfte som är det viktiga, nämligen att ett kallt klimat försvårar avloppsreningen. Frågan ingår i stämningsansökan.
En annan principfråga i stämningsansökan rör naturlig kväverening i sjöar som en del av reningsprocessen. Kommissionen kritiserar sättet som Sverige tillgodoräknar sig sådan rening.
I mars 2021 mottog regeringen ett förslag till domstolsbeslut av den så kallade Generaladvokaten. Förslaget är inte bindande för EU-domstolen. Förslaget innebär att Sverige fälls för överträdelser i de tre fall som har erkänts. I övriga sju fall föreslås att Sverige inte fälls. Generaladvokaten anser att kallt klimat inte kan anges som skäl för att tillämpa ett mildare utsläppskrav för BOD7 i och med att det i direktivets bestämmelse står att sådana krav bara får tillämpas på hög höjd, över 1500 meter över havet. När det gäller frågan om eller hur naturlig kväverening får tillämpas lämnas frågan öppen. Generaladvokaten bedömer att EU-kommissionen inte har ställt tillräckligt precisa frågor för att frågan ska kunna avgöras.
Den riktiga domen kan komma att avvika ifrån förslaget. Det är inte känt när dom meddelas.
Om det blir en fällande dom kan EU-domstolen döma ut böter, men också löpande viten till dess att respektive reningsverk följer direktivet. Domstolen dömer inte ut böter eller viten direkt, utan det sker i så fall i en senare process. Det är EU-kommissionen som tar initiativ till den. Bötes- och vitesbelopp fastställs enligt särskilda regler och är avsedda att vara så höga att de har en avskräckande effekt. Böterna- och vitet betalas med medel från den svenska statens miljöbudget.
Regeringen är svarande i målet och Naturvårdsverket ger stöd i processen, bland annat genom att inhämta och bearbeta nödvändigt faktaunderlag från berörda kommuner.
Ärende nummer 3. Överträdelseärende om hur avloppsdirektivet har genomförts i svensk rätt
EU-kommissionen beslutade den 14 maj 2020 att skicka en formell underrättelse till Sverige för bristande genomförande av avloppsdirektivet (91/271/EEG). En sådan underrättelse är det formella första steget i ett så kallat överträdelseförfarande, som kan sluta i EU-domstolen om tvisten inte har lösts innan ärendet har gått så långt.
De frågor som tas upp i underrättelsen handlar om hur avloppsdirektivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt. Det handlar inte om enskilda reningsverk. Regeringen svarade på underrättelsen den 15 september 2020.
EU-kommissionen ansåg bland annat att avloppsdirektivets bestämmelser om känsliga områden, som styr krav på framför allt kväverening, behöver regleras tydligare i svensk lagstiftning. Regeringen gav Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag att utreda denna fråga. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 mars 2021.
Om du har ytterligare frågor hänvisar Naturvårdsverket till Miljödepartementet, som är ansvarigt departement.
De frågor som tas upp i underrättelsen handlar om hur avloppsdirektivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt. Det handlar inte om enskilda reningsverk. Regeringen svarade på underrättelsen den 15 september 2020.
X
EU-kommissionen ansåg bland annat att avloppsdirektivets bestämmelser om känsliga områden, som styr krav på framför allt kväverening, behöver regleras tydligare i svensk lagstiftning. Regeringen gav Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag att utreda denna fråga. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 mars 2021.