Utsläppen av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning uppgick till strax över 1,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2018 och står för ca 3 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av f-gaser som står för 64 procent av sektorns utsläpp 2018.
Utsläppen av fluorerade gaser (F-gaser) kommer från läckage i kylsystem och luftkonditioneringar. Dessutom ingår koldioxidutsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin, samt mindre utsläpp av lustgas. Lösningsmedelsutsläpp kommer från till exempel användning av målarfärg.
F-gaserna härstammar enbart från mänsklig verksamhet, de har inga naturliga utsläppskällor. Problemet med F-gaserna är inte användningen i sig, utan vid läckage vid tillverkning, användning och skrotning av produkter såsom kylsystem och värmepumpar. Utsläppen av i stort sett alla Sveriges utsläpp av fluorerade gaser ingår i denna sektor.
Inom sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning rapporteras utsläpp av:
- koldioxid (CO2)
- lustgas (N2O)
- fluorkolväten (HFCs)
- perfluorkolväten (PFCs)
- svavelhexafluorid (SF6)
Utsläppen inom sektorn är cirka tre gånger så stora 2018 jämfört med utsläppen 1990, men har sedan år 2008 planat ut och minskat med 11 procent.
EU minskar fluorerade gaser
Utsläppen av f-gaser (framförallt HFC) har ökat kraftigt till och med år 2008 för att ersätta ozonnedbrytande ämnen som började fasas ut efter att Montrealtprotokollet trädde i kraft år 1989. Utfasningen gäller till exempel CFC (freoner) och HCFC som används bl.a. som köldmedium och som drivgas i aerosolsprayburkar. Det ökade antalet värmepumpar, kylsystem och luftkonditioneringsutrustningar i samhället bidrog också till ökningen.
Sedan införandet av en EU-förordning år 2006 har dock dessa utsläpp minskat stadigt. Användningen av fluorerade gaser regleras av EU i form av förordningar, direktiv och andra rättsakter från EU. Den 1 januari 2015 trädde EU:s nya F-gasförordning, i kraft (EU/517/2014). Det övergripande syftet med den förordningen är att minska utsläppen av F-gaser med två tredjedelar, från dagens nivåer till år 2030.
För att nå detta mål innehåller den nya förordningen en bestämmelse om sänkta mängdgränser för hur mycket HFC i bulk (räknat i koldioxidekvivalenter) som ska få släppas ut i EU:s marknad samt användarbegränsningar och förbud. Detta är den största orsaken till utsläppsminskningen inom sektorn.
Fluorerade växthusgaser har stor påverkan på växthuseffekten
Fluorerade växthusgaser bryter inte ned ozonskiktet, men de bidrar till den globala uppvärmningen och har mycket stor påverkan på växthuseffekten, per viktenhet (Global Warming Potential, GWP). Exempelvis har svavelhexafluorid (SF6) 22 800 gånger större påverkan på växthuseffekten per viktenhet, än koldioxid.
Du kan läsa mer om Global Warming Potential, GWP, under fliken "Om data".
Utsläpp från användning av lösningsmedel från bl.a. målarfärg
Utsläpp av koldioxid från lösningsmedel kommer till exempel från användning av målarfärg och från grafisk industri. Dessa utsläpp har minskat något sedan år 1990.
Vid användning av smörjmedel och konsistensfett avgår även koldioxid. Sedan slutet av 1990-talet syns en ökning av utsläppen, eftersom produkterna används mer.
Sveriges officiella statistik
Denna statistik tillhör Sveriges officiella statistik.
