Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder
De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 79 miljoner ton. 61 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
Sedan 2008 har de konsumtionsbaserade utsläppen minskat från 106 miljoner ton till 79 miljoner ton växthusgaser 2024, en minskning med 26 procent. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar både inhemska utsläpp i Sverige och utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår genom svensk import utgör en stor andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp.
Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion ökade med 3,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024 jämfört med 2023, en ökning med 5 procent. Utsläppen som uppstår utomlands till följd av svensk konsumtion, genom till exempel import av varor och tjänster, ökade med 1 procent, samtidigt som utsläppen som uppstår i Sverige till följd av svensk konsumtion ökade med 10 procent.
Utsläppsökningen mellan 2023 och 2024 var störst för hushållens konsumtion som ökade med 2,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en ökning på 5 procent. Den klart största ökningen återfanns inom transporter, där utsläppen ökade med 1,6 miljoner ton eller 11 procent. Även livsmedel, boende och övrig konsumtion bidrog till uppgången, medan utsläppen från kläder och skor minskade marginellt. Transportområdet svarade för omkring 70 procent av den totala ökningen av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.
Även växthusgasutsläpp inbäddade i Sveriges bruttoinvesteringar ökade år 2024 med 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 6 procent. De ökade utsläppen från bruttoinvesteringar skedde framför allt på grund av ökade lagerinvesteringar som ökade med 1,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsökningen från lagerinvesteringarna var störst för produktgrupperna gruvor, livsmedel och skogsbruksprodukter.
Konsumtionsutsläppen från offentlig förvaltnings konsumtion minskade i stället med 0,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2023 och 2024 vilket motsvarar en minskning på ca 1 procent.
Nästa uppdatering: Hösten 2027 (med data t.o.m. 2025).
Metod för konsumtionsbaserade utsläpp
Naturvårdsverket tar del av Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden utvecklades efter att det omformulerade generationsmålet som även har ett internationellt perspektiv beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition av generationsmålet säger att:
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Generationsmålets sju så kallade strecksatser förtydligar målets innebörd och visas vad miljöpolitiken ska fokusera på. En av satserna formulerar målbilden som att:
”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”
Med det i åtanke har den konsumtionsbaserade klimatstatistiken tagits fram för att följa upp generationsmålet.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar konsumtionsbaserade utsläpp
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion.
Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Till exempel kan utsläppen från stålproduktion tas fram genom att den genomsnittliga utsläppsintensiteten per producerad krona multipliceras med produktionsvärdet. Sedan korrigeras nivåerna för import och export.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år. Det beror på att det tar ungefär två år att sammanställa nationalräkenskaperna vilka används som underlag.
Kvaliteten på de konsumtionsbaserade utsläppsberäkningarna förbättrades avsevärt 2018
Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion av importerade varor och när vi är utomlands, kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige.
Sedan 2018 har dock SCB gått över till att använda en modell som utvecklades av forskningsprojektet Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment (PRINCE). Projektet har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands.
Modellen inkluderar att alla andra länder handlar multilateralt (det vill säga att de handlar med varandra), att länder har specifika produktionsstrukturer och specifika utsläppsintensiteter per sektor. Tidigare modell utgick från genomsnittlig utsläppsintensitet.
För att åstadkomma detta har Prince-projektet använts en internationell databas, Exiobase, som kopplas till Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper. Databasen Exiobase uppdaterades nyligen vilket har gett en ny nivå på tidserien.
En ny metod för residensjustering används för första gången vid framtagandet 2018. Den nya residensjusteringen gäller framför allt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, till exempel byggverksamhet), rederier (H50) och flygbolag (H51).
Den nya residensjusteringsmetoden leder till en nivåförskjutning för skattningen av växthusutsläpp från Sveriges ekonomi, där den nya nivån är cirka tre miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre per år för hela tidsserien. Den nya modellen är också flexibel vilket innebär att den databas som används kan ersättas framöver om så önskas.
Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster
SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder. För produktionsår 2021 implementerades en ny version av Exiobase – version 3.8.2. Produktionsår 2020 användes Exiobase – version 3.8.
Mer information finns här:
Statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar (pdf på SCB:s webbplats)
Kvalitetsdeklaration, Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan från konsumtion (pdf på SCB:s webbplats)
De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Från produktionsbaserade till konsumtionsbaserade utsläpp
Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 47 miljoner ton 2025. De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 52 miljoner ton 2024.
De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur). De konsumtionsbaserade utsläppen var 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024.
Datakällor
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 2008–2023.
Koldioxidekvivalenter
Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP), se tabellen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|
CO2 (koldioxid) |
1 |
|
CH4 (metan) |
25 |
|
N2O (dikväveoxid) |
298 |
Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
- Koldioxidekvivalenter för ytterligare växthusgaser i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (på engelska)
Källa: Underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2017. Underlagen är framtagna av SMED.