En ny undersökning tyder på att de svenska hushållen har blivit bättre på att hälla ut mindre mat och dryck i avloppen per person jämfört med 2014. Enligt undersökningen 2021 hälls det ut cirka 18 kilo mat och dryck per person och år i avloppet eller cirka 0,35 kilo i veckan per person. Motsvarande siffror för en studie från 2014 var cirka 26 kilo per person per år eller cirka 0,5 kilo i veckan per person.
Det går inte att med säkerhet konstatera exakt hur mycket mängderna flytande matavfall till avloppen har minskat per person. Siffrorna cirka 26 kilo och cirka 18 kilo per person och år för 2014, respektive 2021 har en felmarginal med cirka 2-3 kilo. Men trots osäkerheterna i undersökningarna tyder skillnaden på att det har skett en minskning per person.
Mat och dryck som hushållen häller ut i avlopp
Syftet med undersökningen 2021 var att undersöka om det skett en förändring jämfört med 2014 och om det gick att se andra förändrade beteenden. I andra undersökningar, som handlar om att följa upp matavfallsmängder över tid, tas inte nya uppgifter om det flytande matavfallet fram, utan enbart matavfall som sorterats ut separat eller som slängts i soppåsen.
Studien från 2021 visar fortsatt att de främsta anledningarna till att mat och dryck hälls ut är att det blivit över från en måltid, att maten eller drycken blivit för gammal eller att bäst före-datumet har passerat. Hushållens storlek påverkar mängden som hälls ut i avloppen.
Fördelning mellan vilka hushåll som häller ut störst respektive minst mängd till avloppet fördelar sig på liknande sätt 2021 som 2014, det vill säga att i båda undersökningarna häller en och tvåpersonershushållen ut de största mängderna medan de fyra och fempersoners-hushållen häller ut de minsta mängderna räknat per person och vecka. År 2021 är siffran så hög som cirka 26 kilo matavfall i avloppet per person och år från enpersonshushållen. Av det som hälls ut är cirka 45 procent kaffe eller te och 21 procent mejeriprodukter. Effekterna av corona-pandemin på hur stora mängder mat och dryck som hälls ut i avloppet var inte möjliga att utvärdera.
Mat och dryck i avloppet
Studien ”Mängd mat och dryck via avloppet” är utförd av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.
Hur gjordes undersökningen?
Studien ”Mängd mat och dryck via avloppet” är utförd av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket. En pappersenkät skickades ut till 2 050 hushåll i hela Sverige. Hushållen fick sedan mäta och skriva ner hur mycket ätbart och drickbart de hällde ut via avloppet under fyra dagar. Totalt kunde 583 svar användas för att beräkna mängderna. Hushållen fick ange anledningen till att de slängde mat och dryck i avloppet. Enkätens innehåll var liknande den som användes 2014. I jämförelse med studien 2014 fördelas de olika livsmedelskategorierna stort sett på liknande sätt som tidigare.
Vad blir bättre om man inte slänger eller häller ut mat och dryck?
Vår produktion av mat står för en betydande del av vår miljöpåverkan. Exempelvis krävs det cirka 130–140 liter vatten för att producera kaffebönor till en kopp kaffe och stora mängder ved eller olja för att torka kaffebönorna. Det är resurser som går till spillo tillsammans med kaffet som hälls ut i vasken.
Mindre matsvinn bidrar till att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar. Sett utifrån ett större perspektiv skulle maten kunna räcka till fler personer utan bidra till en ökad miljö- och klimatpåverkan.