Mineralavfall från gruvbranschen, här kallat gruvavfall, är det dominerande avfallsslaget både inom EU och i Sverige, och är till stor del kopplat till storleken på produktionen inom gruvsektorn. Sedan år 2014 har gruvavfallet minskat något i Sverige och låg år 2016 på 110 miljoner ton, vilket utgör 77 procent av allt uppkommet avfall i landet. Övriga industrier och verksamheter genererade 27,5 miljoner ton avfall och hushållssektorn 4,4 miljoner ton avfall under 2016. Det innebär alltså att avfallsmängden år 2016, exklusive gruvavfall, var 31,9 miljoner ton.
Avfallsmängder från hushållen
Under 2016 uppstod 4,4 miljoner ton avfall i hushållen, vilket är sex procent mer än för 2014. Avfallsmängden per person var cirka 440 kilogram, vilket är en ökning med 10 kilogram per person från 2014. Det icke-farliga avfallet som uppstod i hushållen utgörs främst av hushållsavfall, även kallat restavfall. För mer information om avfall från hushåll, se
Under 2016 uppstod 938 000 ton matavfall i hushållen, vilket motsvarar 97 kilogram per person. Hushåll är därmed den sektor om bidrar till den största andelen matavfall, 75 procent.
Behandlingstyper i avfallstrappan
Under 2016 materialåtervanns 25 procent av det behandlade avfallet, 54 procent återvanns på annat sätt och 21 procent bortskaffades. Fördelningen mellan de tre stegen för slutbehandling av avfall i avfallstrappan för allt avfall exklusive gruvavfall är i stort densamma för år 2016 som för år 2014. Av de tre stegen i avfallstrappan har annan återvinning ökat mest mellan dessa år sett till absoluta tal, medan materialåtervinningen ökat mest procentuellt.
Materialåtervinning inkluderar konventionell materialåtervinning, rötning, kompostering och annan materialåtervinning (exempelvis utvinning av metaller från stoft och askor). Annan återvinning inkluderar energiåtervinning, användning som konstruktionsmaterial, återfyllning och markspridning. Bortskaffande inkluderar deponering, annat bortskaffande (exempelvis behandling i markbädd, infiltration och utsläpp till vatten) samt förbränning utan energiåtervinning. För mer information om behandling av avfall, se
Trender i svensk avfallshantering
En rapport om indikatorer och trender i Sveriges avfallshantering som tagits fram av Svenska MiljöEmissionsData (SMED) på uppdrag av Naturvårdsverket visar att inga större kliv tagits i avfallstrappan de senaste åren. Däremot ses en positiv trend på enskilda trappsteg, till exempel att den mängd avfall som samlats in för, och sedan också behandlas genom materialåtervinning ökar.
Kort om producentansvar
Procentansvaret syftar till att motivera producenter att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. Producentansvaret syftar alltså delvis till att bidra till en ökad återvinningsgrad av produkterna. De produkter som omfattas av producentansvaret är förpackningar, returpapper, däck, bilar, elektriska och elektroniska produkter, radioaktiva produkter samt batterier och läkemedel. För mer information om producentansvar och återvinningsgrad för produkter som omfattas av producentansvar, se ”återvinning av förpackningar och returpapper” samt ”återvinning av elutrustning, batterier, bilar och däck” till höger.
Om statistiken
Statistiken sammanställs vartannat år och omfattar de avfallsmängder som genererats i Sverige två år före rapporteringen. Statistiken redovisas sedan här på Naturvårdsverkets webbplats och i Statistiska centralbyråns statistikdatabas. Nästa omgång med avfallsdata avser år 2018 och kommer att rapporteras av Naturvårdsverket sommaren 2020.
Denna statistik tillhör Sveriges officiella statistik.
