Fördelningen utgår från den officiella statistiken för de nationella totala utsläppen som fördelas i rutor om cirka 1 x 1 km över hela Sverige, totalt drygt 1 miljon rutor.
Emissionerna presenteras uppdelade på nio huvudsektorer vilka överensstämmer med sektorerna för de nationella utsläppen. Huvudsektorerna är:
- el- och fjärrvärme
- egen uppvärmning av bostäder och lokaler
- industri (energi och processer)
- transporter
- arbetsmaskiner
- produktanvändning (inklusive lösningsmedel)
- jordbruk
- avfall (inklusive avlopp)
- utrikes transporter
De klimatgaser och luftföroreningar som fördelas geografiskt är:
Växthusgaser | Luftföroreningar | Partiklar | Metaller |
CO2 (fossilt)
|
NOX |
PM2,5
|
Pb |
CH4
|
SO2 |
PM10 |
Cd |
N2O |
NH3 |
TSP |
Hg |
HFC |
NMVOC |
BC (sot) |
As |
PFC |
CO |
|
Cr |
SF6 |
Dioxin |
|
Cu |
|
Benso(a)pyren |
|
Ni |
|
PAH-4 |
|
Se |
|
PCB |
|
Zn |
Data är tillgängligt i tre olika format; diagram, excel samt i en kartvy. I diagrammen kan man välja en specifik undersektor och få hela tidsserien i ett överskådligt format för ett län i taget. Om man önskar en mer detaljerad nivå på data för ett län kan man ladda ner excelfiler för varje kommuns utsläpp. I kartvyn kan man välja län, undersektor, ämne och år för att snabbt får en överblick över varifrån utsläpp härstammar ifrån.


Metodik för att fördela utsläppen geografiskt kan exempelvis vara:
- Koordinatsatta källor
- Exempelvis punktkällor, utsläpp från en viss industri
- Sorteras direkt in i rätt rutor
- Geografiska data
- Andel industrimark
- Åkermark
- Vägnät
- Intensitetsdata (aktivitetsdata)
- Antal anställda inom järn- och stålindustrin
- Antal kor (djurplatser) per kommun
- Trafikarbete från TRV/SIMAIR
Kvaliteten och därmed osäkerheterna varierar stort mellan olika sektorer och mellan olika geografiska nivåer. Mer information om den metodik som används finns i den årliga
Eftersom beräkningar av geografiskt fördelade utsläpp genererar väldigt många värden har publiceringen begränsats till att omfatta åren 1990, 2000, 2005, 2010-2017.
De geografiskt fördelade data används bland annat för:
- Rapportering till EU och Luftvårdskonventionen
- Miljömålsuppföljning i län och kommuner
- Publicering i UTIS för att göras tillgängliga för allmänheten enligt Århuskonventionen
- Indata i luftkvalitetsmodellen Simair
Ansvarsfördelning
- Naturvårdsverket finansierar och ansvarar för databasen samt de årliga publiceringarna.
- SMED (Svenska MiljöEmissionsData) genomför, på uppdrag av Naturvårdsverket, beräkningar som behövs för den geografiska fördelningen.
- SMHI förvaltar, på uppdrag av Naturvårdsverket, databasen.
- RUS bistår i kvalitetssäkringen och ger stöd till län och kommuner i användandet av data samt länkar till databasen ifrån sin egen domän.
Användarråd
Naturvårdsverket har ett användarråd som stöd i utveckling av arbetet med de geografiskt fördelade data. I rådet sitter representanter för RUS, kommuner, länsstyrelser, forskare, Trafikverket med mera.