Översvämning och torka kan ställa till stora problem för människor. Nu drar Naturvårdsverket igång våtmarkssatsningen där syftet är att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet. Våtmarkssatsningen vill uppmuntra länsstyrelser, kommuner och lokala aktörer runt om i Sverige att anlägga och restaurera våtmarker.
Varför behövs våtmarker?
I vattnets naturliga kretslopp spelar våtmarkerna en viktig roll. Här bromsas vattnet upp, en del avdunstar och vattnets avrinning jämnas ut. Nästan en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit senaste seklet. Störst andel våtmark har gått förlorad i slättlandskapen i södra Sverige. I Skåne och Mälardalen finns omkring en tiondel av den ursprungliga våtmarksarealen kvar.
– Våtmarker är multifunktionella och när dessa restaureras och anläggs bidrar det till att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden och öka tillskottet till grundvattnet. De bidrar också till ökad biologisk mångfald, minskad övergödning, minskad klimatpåverkan, samt klimatanpassning, säger Eva Amnéus Mattisson som är projektledare på Naturvårdsverket.
Några av de artrikaste miljöerna i Sverige, med en hög artrikedom av fåglar, insekter, kärlväxter och mossor, utgörs av våtmarker. De har också betydelse för att förhindra näringsläckage från jordar där våtmarkerna är lokaliserade och för att rena vatten från näringsämnen
Våtmarker kan rena vatten från metaller, bekämpningsmedel och andra miljögifter som oljor, fetter, fenoler och ammonium. Ofta är den dokumenterade reningskapaciteten hög.
Våtmarkssatsningen
Under tre år framåt satsas nu 200 miljoner kronor årligen på våtmarker. Under 2018 kan länsstyrelser, kommuner och lokala aktörer söka bidrag.
Man kan ansöka för anläggande och restaurering av våtmarker samt kunskapsuppbyggnad, utredningar och förarbeten inför anläggning och restaurering. Det är prioriterat att få rätt våtmark på rätt plats. Bidrag kommer kunna ges för att ta fram mer kunskap och även för att ta fram underlag inför de miljöbalksprövningar som kan behövas.
– Vi hoppas verkligen att länsstyrelser, kommuner och andra lokala aktörer har massor av projekt som de vill sätta igång, säger Eva Amnéus Mattisson.
Länsstyrelserna har redan lämnat in sina förslag på åtgärder och från den 1 mars kan kommuner och lokala aktörer ansöka om sina projekt inom LONA, den lokala naturvårdssatsningen.
Det kommer vara två ansökningsomgångar under året, den första har sista ansökningsdatum den 10 april 2018 och den andra perioden den 1 oktober 2018.
Läs mer om LONA-bidraget för våtmarker
Om internationella våtmarksdagen
Idag är det den internationella våtmarksdagen. Den firas varje år den 2 februari för att öka den globala medvetenheten om värdet av våtmarker för mänskligheten och för planeten. Dagen markerar också datum för antagande av Ramsarkonventionen. Konventionen arbetar för att bevara våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina områden och nyttja dem på ett hållbart sätt samt hjälpa till att öka allmänhetens medvetenhet om vikten och värdet av våtmarker.
För ytterligare information:
Eva Amnéus Mattisson, projektledare för våtmarkssatsningen på Naturvårdsverket, telefon: 010-698 16 46