Riskklassificeringen är en vetenskaplig bedömning av arternas påverkan på inhemsk biologisk mångfald idag och i framtiden, med hänsyn tagen till möjliga kommande klimatförändringar. Det är arter som finns i Sverige eller i våra närområden.
Bland arterna med hög risk syns inte oväntat den spanska skogssnigeln, vresros och jättebalsamin samt vattenarterna sjögull, japanskt jätteostron och puckellax.
- Det här är en efterlängtad kunskapsbas som vi behöver för att kunna prioritera våra insatser i det nationella arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket.
Än så länge omfattas endast ett litet antal av de invasiva främmande arterna som finns i Sverige av någon lagstiftning. Riskklassificeringen är ett första steg på vägen att ta fram en svensk förteckning över invasiva främmande arter som kommer omfattas av gällande lagstiftning.
Rapporten "Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista” går att ladda ner från ArtDatabankens webbplats:
Vad är invasiva främmande arter?
Invasiva främmande arter är växter och djur som inte naturligt har funnits i Sverige, men som av olika skäl har förts hit med människans hjälp och kan sprida sig snabbt. De kan t.ex. skada ekosystem, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.
Det kan vara allt från dekorativa trädgårds- och vattenväxter till fiskar, skaldjur, insekter och däggdjur. Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Problemet växer snabbt i Sverige och i världen på grund av ökad handel, fler transporter och klimatförändringarna.
Naturvårdsverket är tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten ansvariga för det nationella arbetet med att förebygga spridning av invasiva främmande arter.
Läs mer:
För ytterligare information, kontakta: