Naturvårdsverket rapporterar idag regeringsuppdraget Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Syftet med uppdraget är att förbättra statistiken för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och att ta fram indikatorer för att följa dessa utsläpp inom områden där det finns potential att minska utsläppen. Beräkningsmetoden har utvecklats genom ett forskningsprojekt som gör att statistiken kan användas till uppföljning av åtgärder.
– Sveriges totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan är cirka 100 miljoner ton per år eller 10 ton per person och år, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker. För att leva upp till Parisavtalets 1,5-gradersmål bör världens länder i genomsnitt släppa ut högst 1 ton per person och år 2050.
Fem konsumtionsområden föreslås följas med indikatorer
Naturvårdsverket har tagit fram indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom fem konsumtionsområden:
- Personbilsresor
- Flygresor
- Livsmedel
- Bostadsbyggande och boende
- Textil
Utsläppen av växthusgaser från boende och bostadsbyggande är tillsammans med livsmedelskonsumtionen störst och vardera cirka 20 miljoner ton, se figur nedan. Dessa följs av svenska befolkningens flygresor och personbilsresorna, som står för cirka 10 miljoner ton vardera. Vår konsumtion av textilier har i sammanhanget en mindre påverkan, cirka 4 miljoner ton, men är relevant att följa då en stor del av utsläppen sker i andra länder. Dessa indikatorer är framräknade med olika metoder, och därför bör man vara försiktig med att summera utsläppen eller göra exakta jämförelser.
Mer information
Redovisat regeringsuppdrag