– Förutsättningarna för att ställa om är goda, säger Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket. Det svenska näringslivet har redan visat att det både finns en vilja och möjlighet att ställa om verksamheten. I omställningen finns också möjlighet till andra positiva samhällseffekter som exempelvis tryggare energiförsörjning, bättre stadsmiljö och bättre luft.
För att nå klimatmålen behövs styrning i alla sektorer och stora delar av samhället behöver ställas om. Men några områden är särskilt viktiga. Industrin och transportsektorn står tillsammans för två tredjedelar av de svenska utsläppen av växthusgaser. Möjligheterna att minska dessa utsläpp är stora, men det kräver ytterligare styrning.
Naturvårdsverket lyfter särskilt fram tre utmaningar som regeringen behöver ta med i den klimatpolitiska handlingsplanen:
- Kraftigt minska transporternas utsläpp. Transportsystemet behöver ställas om och bli mer transporteffektivt och energieffektivt samtidigt som det sker en övergång till förnybara drivmedel. Växthusgasutsläppen från Sveriges inrikestransporter ska minska med 70 procent fram till år 2030.
- Industrins utsläpp måste minska till nära noll genom utveckling och marknadsintroduktion av ny teknik samt energieffektivisering och ersättning av fossila bränslen. En skärpning av EU:s utsläppshandel (EU ETS) är centralt för att åstadkomma detta.
- Förutsättningar för att avskilja, transportera och lagra koldioxid måste skapas för att möjliggöra negativa utsläpp och minska utsläpp från industrin. Potentialen för negativa utsläpp i Sverige är stor, men kräver styrning och åtgärder från staten för att kunna genomföras.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser har minskat med cirka en fjärdedel sedan 1990, men takten i minskningen har avtagit. Scenarier för framtida utsläpp visar att med befintliga styrmedel fortsätter utsläppen att minska långsamt och gapen till målen blir stora. Scenarierna visar också att gapet fram till 2030 kan minska väsentligt med nya målnivåer för reduktionsplikten för ökad användning av biodrivmedel och EU:s utsläppskrav för nya fordon. Här väntas beslut inom kort.
– Vår ambition är att underlaget ska bidra till utvecklingen av Sveriges klimatpolitik, säger Björn Risinger. Vi ser fram emot att tillsammans med regeringen och andra aktörer fortsatt arbeta för att nå klimatmålen.
Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk
Sveriges riksdag antog med bred majoritet ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Enligt klimatlagen ska regeringen vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen som visar hur regeringens politik sammantaget bidrar till att nå målen i ramverket. Den första handlingsplanen ska lämnas under 2019.