EU-kommissionen beslutade den 25 juli 2019 om att lägga till 17 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det är få som idag kan etablera sig varaktigt i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken.
̶ Den nya EU-förteckningen träder i kraft den 15 augusti 2019, och från och med då är det inte tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera eller släppa ut eller sprida arterna i naturen, säger Erland Lettevall på Havs- och Vattenmyndigheten. Växthandeln har dock ett år på sig att överlåta eller sälja ut de exemplar de eventuellt har i lager. För de 49 arter som sedan tidigare finns på EU-förteckningen gäller förbuden redan både för både privatpersoner och handel, fortsätter Erland Lettevall.
Bland de nya arterna på EU-förteckningen bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det är följande vi behöver se upp mest med i Sverige:
På land
Gudaträd, Ailanthus altissima, ett träd som finns i trädgårdar och parker och eventuellt i handeln. Arten kommer ursprungligen från Kina. I Sverige har den börjat etablera sig vilt i Skåne. I naturen växer den till täta bestånd och konkurrerar ut annan vegetation, bl.a. genom att påverka andra växter kemiskt. Arten är särskilt invasiv längs vattendrag.
Japansk humle, Humulus scandens, kan finnas i trädgårdar, parker och i handeln. Välj en annan humleart om du vill ha humle t ex vanlig humle Humulus lupulus. Arten kommer ursprungligen från Japan och Kina. I svensk natur finns idag enbart tillfälliga förekomster. Arten bildar täta gardiner som konkurrerar ut inhemsk vegetation, framförallt tidigt vårblommande arter. Den invaderar öppna och redan påverkade områden, såsom vägar eller strandbankar.
Brun majna, Acridotheres tristis, en fågel som bara synts i Sverige vid enstaka tillfällen, men som eventuellt hålls som burfågel. Enligt EU-reglerna får man hålla sällskapsdjur som är EU-listade tills de dör naturligt, men de får inte reproducera sig och man får inte släppa dem ut i naturen.
Nyazeeländsk plattmask, Arthurdendyus triangulatus, finns inte i Sverige och vi vill absolut inte få hit den. Den lever i jorden och äter daggmaskar vilket försämrar jordstrukturen som är nödvändig bl.a. för jordbruket. Den finns redan i England och på Irland vars klimat inte ligger långt från vårt. Den kommer in över gränser via jordimport. Den är mycket svår att upptäcka.
I vatten
Solabborre, Lepomis gibbosus, en sötvattensfisk från Nordamerika som introduceras via sportfiske och akvarienäringen trädgårdsdammar. I Sverige har vi bekämpat solabborre två gånger. 2012 hittades solabborre i Åsnen 2012 och 2018 i dammar i både Gränna och i Kungsbacka kommun. Båda bestånden var reproducerande och solabborre kan dyka upp i Sverige igen
Vi behöver upptäcka de invasiva arterna i tid
̶ Vi behöver tidigt upptäcka de invasiva arter som inte etablerat sig här än, för då har vi chansen att stoppa dem innan det blir för svårt och dyrt. För att lyckas med det behöver vi hjälp från allmänheten att rapportera om de upptäcker nya invasiva arter, säger Henrik Lange på Naturvårdsverket.
Upptäckter av nya invasiva arter rapporteras till invasivarter.nu eller havochvatten.se/rappen om det är djur och växter i vatten.
Mer information
Rapporter invasiva arter