Ett landskap som är splittrat av vägar och bebyggelse innebär att arter har svårare att sprida sig och överleva.
Kartläggningen har gett ny kunskap om var i landskapet det finns värdefull natur och hur viktiga områden kan länkas samman. Kartläggningen innehåller också analyser av framtida hotbilder från exempelvis klimatförändringar. Många insatser har föreslagits och genomförts, bland annat:
- Bygga ekodukter och viltpassager, så att djur kan ta sig över trafikerade vägar.
- Att bevara vegetation längst skogsbryn och sjöar där många arter lever.
- Att anlägga odlingsremsor som är viktiga för att bin och humlor ska kunna pollinera växter.
- Återskapande av våtmarker som kan hålla kvar vatten vid översvämningar.
- Skapa spridningskorridorer för fisk i sjöar och vattendrag.
Dessa är några av de åtgärder som bidrar till att skapa samband i naturen så att växter och djur kan söka skydd, hitta mat och föröka sig. Det främjar en fungerande biologisk mångfald som är viktig för att lindra effekterna av ett förändrat klimat. Det är också viktigt för människans hälsa och välbefinnande.
- Målet är att främja biologisk mångfald och att skapa ett sammanhängande landskap. Och vi behöver stärka och bevara ekosystemen för att de ska kunna producera nödvändiga tjänster till oss människor, säger Ingrid Johansson Horner, projektledare på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, länsstyrelserna och samverkansmyndigheter vill gärna fortsätta att utveckla och komplettera sina handlingsplaner för grön infrastruktur genom att samverka med alla de aktörer som verkar ute i landskapet. Med fortsatt dialog och samarbete kan alla utifrån sina unika förutsättningar och ambitioner bidra till en fungerande miljö för människor, växter och djur även i framtiden.