Sammanlagt uppstod nästan 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige 2016. Det motsvarar i genomsnitt 129 kilo matavfall per person. Siffrorna omfattar både källsorterat matavfall och matavfall i restavfallet, det vill säga matavfall som slängs tillsammans med annat avfall. I undersökningen om matavfall ingår mat och dryck som hälls ut via avloppet i hushållen liksom matavfall från jordbruk och fiske.
Den totala mängden matavfall var något lägre än år 2014. Det beror främst på att mängden matavfall i livsmedelsindustrin har minskat. Mest matavfall, 75 procent av den totala mängden, uppstod i hushållen, följt av jordbruket och storkök. I hushållen slängdes 97 kilo matavfall per person.
Matsvinnet behöver minska
Matavfallet inkluderar både det oundvikliga (exempelvis skal och kaffesump) och matsvinn (exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar). Matsvinn är mat som slängs men som hade kunnat ätas om den behandlats, förvarats eller tillagats på annat sätt.
Studien visar att svenskarna år 2016 slängde runt 200 000 ton ätbar mat i hemmen. Mat som skulle ha kunnat ätits upp och som kunde ha räckt till fler människor om den hanterats annorlunda. Att minska matavfallet och matsvinnet är en åtgärd som också minskar klimatutsläppen.
─ Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetar tillsammans för att minska matsvinnet som en del i Sveriges livsmedelsstrategi, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket. Just nu pågår arbete för att ta fram en handlingsplan med åtgärder för minskat matsvinn som snart ska presenteras för regeringen. Den ska visa hur Sverige långsiktigt ska arbeta för att minska matsvinnet.
Det finns ett globalt hållbarhetsmål för matsvinn, Agenda 2030 målet 12.3, som innebär att i konsument- och butiksled ska matsvinn minska med femtio procent från år 2015 till 2030. Målet innebär även att förlusterna efter skörd ska minska och matsvinnet längs hela livsmedelskedjan.
Kartläggningen av matavfallsmängder
─ Den här gången har Naturvårdsverket inte publicerat några siffor för matsvinn då det pågår arbete med att se över metoder för att få fram mer detaljerade och heltäckande uppgifter för matsvinn, berättar Ida Adolfsson, handläggare på Naturvårdsverket. Dock vet vi erfarenhetsmässigt att matsvinnet utgör mellan 10 – 50 procent av matavfallsmängderna och för hushållen cirka 30 procent, berättar Ida Adolfsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Kartläggningen av matavfallsmängderna har gjorts av SMED som står för Svenska MiljöEmissionsData, och är namnet på det konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samarbetar.
Läs kartläggningen Matavfall i Sverige (2016)
Så kan konsumenter bidra till att minska matsvinnet:
- Välj varor med kortbäst-före-datum när du ska laga mat inom snar framtid.
- Välj grönsaker och frukt inte bara efter utseende.
- Ta om mat fler gånger vid bufféer istället för att ta för mycket.
- Be om mindre portioner om du vet att du inte orkar äta upp.
- Be om ”doggybag” på restauranger om du inte äter upp.
- Planera dina inköp och förbättra förvaring, frys in och använd rester.
Mer om matavfall och matsvinn
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Christina Jonsson, handläggare Hållbarhetsenheten,
010-698 14 92,
christina.jonsson@naturvardsverket.se
Ida Adolfsson, handläggare Återvinningsenheten,
010-698 13 31,
ida.adolfsson@naturvardsverket.se