Nedskräpningen har mätts i centralorterna i 75 av landets kommuner under en vecka i juni. Resultaten har genom skattningar kunnat skalas upp och speglar alla Sveriges 290 kommuners centralorter.
− Genom att mäta under samma vecka i många kommuner har vi fått en överblick över mängden och sammansättningen av nedskräpningen i Sverige, även om den korta mätperioden är en begränsning, säger Christina Anderzén, handläggare på Naturvårdsverkets återvinningsenhet.
Syftet med undersökningen är att ta fram ett underlag till regeringen i arbetet med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv. Direktivet innebär bland annat att EU-länderna ska uppfylla en rad krav för att minska plastens inverkan på miljön och att vissa plastprodukter kommer att förbjudas.
Fimpar och snus är det vanligaste skräpet
Kategorierna som mättes i undersökningen var plast, papper/kartong, metall, glas, organiskt material och annat. ”Annat” svarade för hela 78 procent av skräpet, i kategorin ingår exempelvis ballonger, våtservetter, cigarettfimpar, portionssnus. Cigarettfimpar svarar till antal för så mycket som 62 procent av allt skräp. Näst vanligast är portionssnus som svarar för 14 procent.
Även tuggummi konstateras vara ett mycket vanligt skräp i mätningen. Tuggummin är dock svårare att mäta eftersom det är ett skräp ackumuleras över tid och därför kan överskattas. Tuggummin är därför exkluderade i sammanställningen.
En tiondel av skräpet är plast
Plast svarar för cirka en tiondel av skräpet. Antalet plastföremål som slängdes var 3,3 miljoner. Den vanligaste underkategorin var ”Övrig plast” som svarar för 64 procent av plastskräpet. Här ingår små delar från plastprodukter men också engångsbestick, cellofan från cigarettpaket, sugrör, frigolit och konfetti. Plastförpackningar för livsmedel är näst vanligast och står för 26,5 procent av plastskräpet.
Undersökningen har utförts av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket.