EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Systemet bygger på EU-gemensamma regler och omfattar alla medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein.
Har växt stegvis sedan 2005
EU:s utsläppshandel inleddes år 2005. Sedan starten har systemet steg för steg utvidgats och gäller nu fler branscher.
Idag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige. Många anläggningar finns inom energiintensiv industri och energiproduktion. Från år 2012 ingår även de flygoperatörer som flyger i EU.
Grundprinciper för handelssystemet
Principen för EU:s handelssystem är att begränsa utsläppen. Detta görs genom att en övre gräns sätts för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns kallas ”utsläppstak”. Den kommer att sänkas successivt för att på så sätt minska utsläppen.
Utsläppstaket beslutas av Europeiska kommissionen. Nuvarande utsläppstak innebär att utsläppen från berörda företag ska minska med 21 procent till år 2020 (jämfört med 2005).
- För att få släppa ut växthusgaser måste deltagarna i systemet ha giltigt tillstånd med tillhörande övervakningsplan samt utsläppsrätter.
- Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut motsvarande 1 ton koldioxidekvivalenter.
Det finns flera sätt för företagen att skaffa utsläppsrätter.
Kostnadseffektiva utsläppsminskningar
Handel med utsläppsrätter gör det möjligt att minska utsläppen där det kostar minst. De företag som har höga kostnader för att kunna minska sina utsläpp, kan köpa utsläppsrätter från företag som har lägre kostnader.
Ett företag som släpper ut mindre än det antal utsläppsrätter som det förfogar över kan spara utsläppsrätterna under handelsperioden. Företaget kan också sälja överskottet till andra företag.
Överskott på agendan
Under handelsperioden 2008-2012 byggdes ett stort överskott av utsläppsrätter upp. Även efter 2013 har överskottet fortsatt att öka eftersom utsläppen samtliga år varit lägre än antalet utsläppsrätter. Överskottet har lett till låga priser på utsläppsrätter genom åren vilket gjort det mindre lönsamt för företag att minska utsläppen.
Som en första åtgärd för att minska överskottet beslutades hösten 2013 att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter under åren 2014-2016 skulle senareläggas till 2019-2020.
För att undvika att stora överskott byggs upp i framtiden införs även en så kallad marknadsstabilitetsreserv år 2019. Reserven innebär att det sker en automatisk justering av mängden utsläppsrätter som auktioneras ut.
Reformering av handelssystemet inför 2021
Den 23 november 2017 beslutade Rådet och Europaparlamentet om en reformering av handelssystemet, för kommande handelsperiod (2021-2030). Beslutet innebär bland annat att det totala antalet utsläppsrätter ska minska med 2,2 procent per år från och med år 2021 (vilket kan jämföras med dagens 1,74 procent per år). Syftet är att uppnå målet om utsläppsminskningar på 43 procent, vilket är beslutat enligt EU:s 2030-ramverk för de verksamheter som ingår i utsläppshandeln.
Beslutet innebär också att de utsläppsrätter som årligen förs över i marknadsstabilitetsreserven (se ovan) och som överstiger föregående års auktionering, från och med 2023 kommer att annulleras. Det innebär att mer än 2 miljoner utsläppsrätter kommer att annulleras 2023 och att det kan komma att annulleras utsläppsrätter framöver för de åren då det finns ett stort överskott. Sveriges regering arbetar för att utsläppsrätter i reserven ska annulleras.
Flyget inom EU ETS
Flyget är inkluderat i EU ETS sedan 2010 och omfattade till en början flygningar både inom och utanför EEA. Genom det så kallade ”stop the clock”-undantaget har den geografiska omfattningen begränsats till flygningar inom EEA, först under 2013-2016 och därefter förlängt till att gälla även 2017-2023. Anledningen till att undantaget infördes är att EU ville stödja den process som beslutades av den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) under 2013 att utveckla ett globalt styrmedel för att begränsa det internationella flygets koldioxidutsläpp, även kallat CORSIA.
Enligt överenskommelse inom ICAO är CORSIA avsett att träda i kraft den 1 januari 2019 med en inledande fas, vilket innebär att alla berörda flygbolag då omfattas av krav på övervakning, rapportering och verifiering av sina utsläpp för internationella flygningar. Europeiska kommissionens avsikt är att CORSIA ska integreras via ETS-lagstiftningen och Kommissionen förväntas publicera nödvändig lagstiftning under 2018.
Miljöeffekter och utsläppsstatistik
Företagen rapporterar sina utsläpp varje år. Naturvårdsverket ställer samman och publicerar årlig utsläppsstatistik.
Statistiken visar att de totala utsläppen från de svenska företagen varierar från år till år. En rad faktorer påverkar utsläppens storlek såsom systemets utvidgning till fler sektorer, väderförhållanden och konjunkturläget det enskilda året.
Trots svårigheterna att se tydliga utsläppstrender finns indikationer på att utsläppen hade varit ännu högre om handelssystemet inte funnits.
Lagstiftning
Reglerna som styr handelssystemet bygger på EU:s handelsdirektiv (2003/87/EC). Direktivet har införts i Sverige genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter.
Dessutom finns en rad svenska föreskrifter på området samt flera EU-förordningar som gäller som svensk lag.
Systemet och dess regler utvecklas fortlöpande, därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Du hittar all relevant lagstiftning via länken nedan.