I vårt uppdrag ingår att genomföra den miljöpolitik som beslutas av regering och riksdag. För att kunna göra det är miljöbalken ett mycket viktigt verktyg. Lagstiftningen är grundläggande i arbetet för att nå Sveriges nationella miljökvalitetsmål.
Prövningsärenden där vi kan göra mest miljönytta
Efterfrågan på våra insatser är stor. Vi behöver därför prioritera klokt. Det gör vi genom att delta i miljöprövningar av verksamheter med stor miljöpåverkan, exempelvis stora utsläpp till luft och vatten, förlust av biologisk mångfald eller skada på natura 2000-områden eller andra skyddade områden.
Vi prioriterar utifrån var vi kan göra mest miljönytta.
Naturvårdsverket kan spela flera roller
Enligt miljöbalken ska Naturvårdsverket föra talan i mål om tillstånd när det behövs. Vår roll är då att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Det innebär att vi har möjlighet att gå in som motpart till det sökande företaget. Vi har även möjlighet att överklaga meddelade tillstånd. I vår instruktion uttrycks det som att vi inom vårt ansvarsområde särskilt ska bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön.
Vår roll finns således beskriven i miljöbalkens 22 kap. 6§ samt i vår instruktion. (länkar nedan)
Domstolen kan också vända sig direkt till oss med specifika frågor. Då blir vi en remissmyndighet som lämnar ett yttrande. Yttrandet begränsas oftast till de ställda frågorna. I dessa fall är vår roll vägledande.
Tillståndsplikt för miljöfarlig verksamhet
Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att bedriva vissa typer av miljöfarlig verksamhet.
De typiskt sett farligaste verksamheterna prövas i mark- och miljödomstolen som första instans. De kallas A-verksamheter.
Andra verksamheter prövas istället av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer och kallas B-verksamheter. Bestämmelser finns i 9 kap. miljöbalken och i Miljöprövningsförordningen (2013:251) (länkar nedan).
Tillståndsplikt för vattenverksamhet
Vattenverksamheter prövas av mark- och miljödomstolen som första instans.
Tillstånd till markavvattning prövas dock som huvudregel av länsstyrelsen som första instans. (länkar till bestämmelser nedan).
Så går det till när tillstånd prövas – tillståndsprocessens faser
Se också illustration längre ner.
- Samråd
Tillståndsprocessen inleds med ett samråd. Det företag som har för avsikt att starta eller ändra en verksamhet ska först i egen regi samråda med myndigheter och berörda. I samrådsfasen deltar Naturvårdsverket genom att yttra sig eller delta på samrådsmöten.
- Ansökan in till domstol
Efter samrådet lämnar företaget in en ansökan om tillstånd till mark- och miljödomstolen. Domstolen börjar med att bedöma om innehållet i ansökningshandlingarna är tillräckligt som beslutsunderlag. För att avgöra detta brukar domstolen inleda med en kortare remissrunda där de inhämtar bland annat Naturvårdsverkets synpunkter på om ansökan behöver kompletteras.
- Kungörelse
Om en ansökan tas upp till prövning ska domstolen kungöra ansökan för att informera berörda myndigheten och enskilda om den pågående processen. Domstolarna ska överväga samtliga synpunkter som framförs oavsett om de kommer från myndigheter, organisationer eller allmänheten. Domstolarna har också ett eget ansvar för att se till att utredningen är tillräcklig.
- Huvudförhandling
När domstolen anser att målet är tillräckligt utrett kallar den till huvudförhandling. Huvudförhandlingen hålls vanligtvis i en möteslokal i närheten av den tänkta verksamheten och är öppen för alla.
- Dom/beslut
Målet avgörs genom dom eller beslut.
Naturvårdsverket har rätt att överklaga meddelade tillståndsdomar. För att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp målet krävs att de meddelar prövningstillstånd.
- Laga kraft
Lagstiftning