Innehåll nedan:
Textil är en värdefull resurs som används i många sammanhang, till exempel i kläder, hemtextil, inredning och möbler. Men dagens textilkonsumtion är inte hållbar eftersom den hör samman med utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet globalt såväl som utsläpp i produktionsländerna som påverkar miljö och hälsa. Textil- och modeindustrin kräver nämligen stora mängder resurser från vår planet och har negativ påverkan på både miljö, klimat och hälsa.
Den största påverkan från den svenska klädkonsumtionen sker ofta långt innan den slutliga användningen i Sverige. Runt 80 procent av våra kläders totala klimatpåverkan sker under produktionsfasen, det vill säga alla steg som sker innan plagget når butik. Även miljöpåverkan sker till största del inom produktionsfasen – vid råvaruproduktion, vid tillverkning av garn och tyg och inte minst vid infärgning. Utöver detta sker även en hel del påverkan vid transport, distribution, försäljning, användning och när man gör sig av med kläder.
Trots att den största påverkan sker i produktionsfasen finns det fortfarande mycket som konsumenten kan göra för att minska denna påverkan. Med kampanjen Textilsmart som snart avslutas ska konsumenter inspireras till mer hållbara val genom pedagogiska fakta och med tips om hur man enkelt ska kunna bidra till att minska både miljö- och klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion.
Konsumenter vill agera mer hållbart
En majoritet av konsumenter i Sverige kan tänka sig att förändra sitt beteende när det gäller hur mycket och vad man handlar. Många är också beredda att bättre ta hand om sina kläder och i större utsträckning lämna in dem för återanvändning eller källsortera när de är utslitna. Det visar konsumentundersökningarna 2018 och 2020 som Naturvårdsverket låtit genomföra, där över 3 000 personer deltog (per undersökning). Det genomfördes också en butiksundersökning 2018 där över 200 personer intervjuades direkt efter köptillfället, och en konsumentundersökning 2019 där runt 1 000 personer medverkade.
Undersökningarna visar att konsumenter bedömer hållbarhetsaspekter som mer viktiga än modeaspekter. Men när det kommer till det faktiska köpögonblicket tar andra faktorer som pris, passform och utseende över.
Undersökningarna visade också att det finns en osäkerhet kring vilka val som kan göra skillnad samtidigt som konsumenter upplever att det sällan är tydligt i utbudet vad som är ett mer hållbart val. Konsumenter upplever att många olika märkningar skapar en "informationsdjungel" som är svår att förstå.
Konsumenter kan göra skillnad genom små medvetna val i vardagen som bidrar till en mer hållbar planet
Den enskilde konsumenten är inte den som kan eller ska lösa hela problemet, men konsumenters agerande är en del av lösningen. Alla kan göra något, och när många konsumenter gör mer hållbara val bidrar det till mer hållbara svenska konsumtionsmönster. Ett exempel: om vi fördubblar livslängden för ett plagg minskar klimatpåverkan med cirka 50 procent. Idag orsakar den svenska textilkonsumtionen utsläpp av över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-eq), vilket motsvarar 850 000 varvs bilkörning runt jorden. Tillsammans kan vi förändra denna statistik.
Den svenska textilkonsumtionen ökar samtidigt som vi använder plaggen allt kortare tid innan vi gör oss av med dem. Detta leder till att vi idag slänger hela och funktionella kläder som skulle ha kunnat användas. De senaste 17 åren har konsumtionen av textilier (kläder och hemtextil) ökat med trettio procent. År 2019 låg textilkonsumtionen på knappt 14 kilo per person och år. I dessa siffror ingår inte privatimport via till exempel e-handel, vilket betyder att den faktiska konsumtionen förmodligen är något högre.
Den stora majoriteten av miljö och klimatpåverkan sker i produktionsfasen där stora mängder råvaror, vatten, energi och kemikalier används. Produktionen leder även till utsläpp till luft, vatten och mark. Nyproduktionen tär på jordens resurser som då förbrukas i allt snabbare takt. Genom att öka den aktiva livslängden för textilier hos en eller genom flera användare kan textiliernas totala miljöpåverkan minska. En studie från Mistra Future Fashion visar att konsumenter i Sverige i dag använder textilier allt kortare tid. Exempelvis använder en svensk i genomsnitt en t-shirt 30 gånger och tvättar den 15 gånger under samma tid. Samma studie visar att genom att fördubbla antalet användningar till 60 gånger kan miljö och klimatpåverkan nästan halveras, förutsatt att den förlängda användningen ersätter ett nyproducerat plagg.
Som konsument har du alltid rätt att få veta om det du köper innehåller något av de ämnen som finns publicerade på EU:s kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen. Det ska butiken enligt lag kunna svara på (inom 45 dagar). Det finns också flera miljömärkningar som bland annat ställer krav på vilka kemikalier som får användas vid produktionen av textil.
Länder utanför EU har inte samma kemikalieregler. Det kan också vara svårt för den som importerar kläder att få fullständig information om vilka kemikalier som har använts under produktionen. Kom ihåg att rester av kemikalier i textil kan påverka människors hälsa och även nå miljön via tvätten.
Hur kan vi njuta av mode på ett mer hållbart sätt? Det här kan du som konsument göra!
Att läsa och ta till sig all fakta om hur vår konsumtion påverkar planeten kan ibland kännas överväldigande. Därför vill vi också inspirera till att fortsätta njuta av mode, men på ett mer hållbart sätt. Att uppdatera sin garderob behöver inte betyda att man köper nytt, kanske behöver man bara göra små ändringar på det där bortglömde plagget längst in i garderoben. Klipp av dina byxor och gör en kjol, eller byt en skjorta mot en kavaj med din granne. Genom kampanjen Textilsmart vill vi uppmana och inspirera konsumenter att fortsätta njuta av mode, men på ett nytt sätt.
Idag utnyttjas 60 procent av världens ekosystem på ett icke hållbart sätt. De kommande årtionden förväntas en växande befolkning med högre inkomster vilket leder till en ökad globala efterfrågan på produkter och tjänster. Dagens resursuttag för textil är inte hållbar, och utifrån framtidens prognoser måste förändringen ske nu. Därför är det viktigt att konsumera mer medvetet och förlänga livslängden på textilier vi redan har genom bland annat återanvändning. När textilierna är trasiga och utslitna bör de lämnas till textilinsamling för sortering och materialåtervinning.
Det bästa sättet att minska både miljö- och klimatpåverkan från kläder och annan textil är en förlängd livslängd. Genom att köpa och sälja second hand, lappa och laga, sy om/remake, bytlåna, hyra, kombinera befintliga kläder på nya sätt, ta hand om kläder och ge bort kläder kan vi ge redan producerat textil ett längre liv. Som konsument kan du göra skillnad. Små medvetna val i vardagen bidrar till en mer hållbar planet.
På den här webbsidan på sidan har vi samlat inspirerande filmer:
På kampanjsajten Textilsmart kan du hämta fördjupad kunskap om textil och mer hållbar textilkonsumtion:
Är det bara konsumenter som ska fixa problemet?
Näringsliv, konsumenter och den offentliga sektorn behöver samverka för att nå en mer hållbar textilkonsumtion. Detta gäller både nationellt och internationellt. Konsumenter kan efterfråga mer hållbara textilprodukter och tjänster, näringslivet kan utveckla nya alternativa affärsmodeller för ett mer hållbart utbud och det offentliga kan skapa plattformar för samverkan, och som i det här fallet genomföra informationskampanjer för att skapa ökad medvetenhet.
I pilotprojektet F/ACT Movement 2019 fick tio privatpersoner, så kallade f/activister, prova på mer hållbar textilkonsumtion, så som att köpa second hand, remake, vårda och laga. De delade också med sig av sina erfarenheter i sociala medier för att inspirera fler personer. Just nu pågår det nationella F/ACT Movement projektet med 63 nya f/activister.
I filmen nedan berättar deltagarna i projektet om sina insikter och upplevelser.
För att uppnå en mer hållbar textilindustri krävs åtgärder genom hela värdekedjan.
Naturvårdsverket har gett bidrag till Re:textile, genom Textilhögskolan i Borås, som arbetar med att utveckla mer hållbara affärsmodeller i textil- och modebranschen.
Här kan du se en film om projetet Re:textile:
Alla aktörer längs med hela den textila värdekedjan behöver bidra för att underlätta för svenska konsumenter att göra mer hållbara konsumtionsval. Dels genom att tillhandahålla klimat-, miljö-och hälsoanpassade varor och tjänster och dels genom att samtidigt lyfta fram dessa alternativ när konsumenten står i sin valsituation med tydlig information. Många initiativ pågår i Sverige, på EU-nivå och internationellt för att utveckla ett mer hållbart modesystem som infattar alla delar i varans livscykel.
Så ska textilsmartkampanjen bidra till Sveriges större miljömål
Textilsmartkampanjens inriktning har varit att möta konsumenters önskemål om enkel och tydlig kunskap om kring hur ens egna val påverkar samt en tydlig "call to action" om vad man ska välja istället. Målet var att öka konsumenters kunskap om varför dagens textilkonsumtion inte är hållbar samt bistå med tips och fakta som inspirerar till mer medveten konsumtion.
Konsumentundersökningarna visade att unga, kvinnor och storstadsbor var de som konsumerade mer än övriga grupper. Samtidigt som dessa grupper uppgav att de gjorde fler miljömedvetna val och var mer benägna att förändra sitt beteende för att minska påverkan på hälsan och miljön. De blev därför Textilsmartkampanjens målgrupper.
Informationssatsningen har till stor del byggt på en löpande kommunikation i digitala och sociala medier genom det myndighetsgemensamma Instagramkontot @Textilsmart och #textilsmart, kampanjsajten Textilsmart och digital annonsering. Kampanjsajten Textilsmart har syftat till att ge fördjupad textilkunskap genom Hallå konsument som är en rikstäckande upplysningstjänst som drivs av Konsumentverket i samverkan med 13 myndigheter, däribland Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Hit kan konsumenter vända sig med bland annat frågor om köp av varor och tjänster, reklamationer och att handla hållbart.
I kampanjen samarbetade vi även med kommuner, länsstyrelser och regioner, exempelvis kring aktiviteter under Europa minskar avfallsveckan 2019 och 2020. Vidare samarbetade vi också med frivilligorganisationer, branschen, kommuner och regioner samt andra aktörer för att nå konsumenter med budskap om hållbar textilkonsumtion. På den här webbsidan på sidan har vi samlat vidareförmedlingsmaterial:
Informationssatsningen var ett uppdrag från regeringen
Naturvårdsverket fick uppdraget 2018 av regeringen att ansvara för att öka kunskapen om mer hållbar konsumtion. Ett arbete som skulle ske i samarbete med Kemikalieinspektionen och Konsumentverket. Första året genomfördes omvärlds- och medieanalyser, två konsumentundersökningar och planeringsarbete. I september 2019 startade informationsinsatserna och den 25 februari 2021 slutredovisades uppdraget till regeringen, med resultat och om hur uppdraget genomfördes. Informationsinsatserna avslutas därefter i början av april.
Kontakt
Rebecca Uggla, Resurseffektivitetsenheten Naturvårdsverket
Telefon: 010-698 14 38
rebecca.uggla@naturvardsverket.se