Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför sägs skogen fungera som kolsänka. Dessutom bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. På så sätt ger skogen alltså ytterligare en betydande minskning av utsläppen av växthusgaser.
För att skogen ska fortsätta att leverera nyttigheter är det även viktigt att anpassa skogen till ett förändrat klimat som kan innebära både ökad tillväxt och ökad risk för skador. Biologisk mångfald, exempelvis genetisk variation hos skogsträden, kan bidra till bättre anpassade skogsekosystem. Skogen ska bidra till att uppfylla både klimatmål och andra miljömål .
Koldioxid binds in i de växande träden
Sedan början av 1900-talet har skogens volyminnehåll av ved och produktionen av virke nästan fördubblats. Detta är mycket tack vare förbättrad skogsskötsel som gjort att skogen växer bättre och tätare. Varje år avverkas mindre än vad skogen växer.
Den växande skogen tar upp kol via fotosyntesen. Samtidigt släpper skogen ut kol genom trädens och markens andning. Kol släpps även ut när träden avverkas eller dör av andra anledningar och biomassan bryts ned eller bränns. Marken tillförs kol genom att döda träd- och växtdelar bryts ner och lagras in i marken. Samtidigt försvinner en del kol via markens andning och med regnvatten ut i sjöar och vattendrag. Dessutom lagras kol i produkter från avverkade träd under kortare eller längre tid beroende på vad träprodukterna används till.
I den svenska skogen har kolförråden ökat framförallt i levande träd (biomassa), jordar (mineraljord), döda träd och växter (dött organiskt material) och träprodukter. Det innebär att skogen har tagit upp en stor del koldioxid ur atmosfären. Däremot är till exempel dikade torvmarker ofta en källa till växthusgaser.
Med ett hållbart skogsbruk där det sker en kontinuerlig återplantering och där man tar hänsyn till markens kolförråd och långsiktiga produktionsförmåga, kan skogen fortsätta att avverkas om och om igen utan att det sker någon nettoförlust av kol över ett längre tidsperspektiv.
Åtgärder kan öka skogens kolförråd
Skogens nettoupptag av koldioxid kan öka ytterligare genom olika åtgärder. Skydd och restaurering av kolrika torvmarker kan bidra till minskade utsläpp. En ökad skogsareal genom beskogning och minskad avskogning resulterar i ökade kolförråd. Skogens nettoupptag av koldioxid kan öka genom åtgärder som ökar tillväxten eller minskar avverkningarna. I ett längre tidsperspektiv kommer kolförråden i levande biomassa att stabiliseras eftersom det inte får plats obegränsat med levande träd i en skog. Det finns en risk att inlagrat kol återgår till atmosfären om åtgärden upphör eller på grund av naturliga skadehändelser som skogsbrand.
Skogen ger förnybara råvaror
Skogens träd kan användas som råvara och ersätta material som betong, stål och plast som har större klimatpåverkan.
När träprodukter ersätter andra byggmaterial blir klimatnyttan dubbel eftersom utsläppsintensiva processer kan fasas ut samtidigt som kol binds in i det som byggs. Om till exempel användningen av trä skulle öka när flervåningshus och broar byggs skulle det minska utsläppen från tillverkning av metallförstärkt betong.
Restprodukter från avverkade träd spelar även en viktig roll genom att ge råvaror för bioenergiproduktion som kan ersätta fossila bränslen. Klimatnyttan kan ökas ytterligare genom så kallad bio-CCS, vilket innebär att biogen koldioxid från förbränning av biomassa skiljs ut och lagras långsiktigt istället för att släppas ut i atmosfären.