De sex målen i EU:s strategi för biologisk mångfald är:
- Genomföra EU:s Fågel- samt Art- och habitatdirektiv fullt ut
- Bevara och återställa ekosystem och ekosystemtjänster
- Öka jord- och skogsbrukets bidrag till bevarande och förbättring av den biologiska mångfalden
- Säkerställa hållbar användning av fiskeresurserna
- Bekämpa invasiva främmande arter
- Bidra till att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå
Alla EU-länders miljöministrar står bakom strategin.
EU:s art- och habitatdirektiv är EU:s främsta styrmedel för att uppnå CBD:s mål om att skydda hotade arter och livsmiljöer (habitat).
Naturvårdsverket är en del av det europeiska arbetet för biologisk mångfald
Naturvårdsverket arbete med EU:s art- och habitatdirektiv består bland annat av att göra vägledningar för länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter inom Natura2000-nätverket. Vi påverkar också EU:s jordbrukspolitik till att ta större hänsyn till biologisk mångfald och vi ansvarar för att införa den nya EU-lagstiftningen om invasiva främmande arter i Sverige.
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. I Sverige finns cirka 4000 sådana områden. Målet är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer.
EU ökar takten i genomförandet
Under 2015 gjordes en halvtidsutvärdering av EU:s strategi för biologisk mångfald. Ett viktigt underlag för utvärderingen var den rapportering som Naturvårdsverket ansvarar för vad gäller den svenska delen av EU:s Fågeldirektiv samt Art- och habitatdirektivet.
Under 2015 och 2016 genomförde även EU-kommissionen en utvärdering av naturvårdsdirektivens ändamålsenlighet. Naturvårdsverket bidrog till underlaget genom att arrangera möten med svenska aktörer och EU-kommissionen sommaren 2015, samt bidrog till det underlag som Sverige skickade in. I december 2016 avslutades utvärderingen som konstaterar att rättsakterna är ändamålsenliga men genomförandet kan förbättras.
Halvtidsutvärderingen visade sammantaget att arbetet med att minska förlust och försämring av ekosystem, arter och deras genetiska variation inom EU inte går tillräckligt fort för att kunna uppnå de uppsatta målen till 2020. För att öka hastigheten tog EU-kommissionen fram en handlingsplan för naturen, människa och ekonomin som behandlades av miljöministerrådet i juni 2017.
Syftet med handlingsplanen är att öka takten i genomförandearbetet för att så långt som möjligt uppnå den strategiska planens målsättningar till 2020, samt att lägga en bra grund för det fortsatta arbetet med EU’s bidrag till att uppnå de globala målen, det som inom CBD har börjat kallas för post 2020-processen.
EU:s rådgivande grupp för biologisk mångfald och natur (CGBN)
Till hjälp i sitt arbete med att genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald har EU-kommissionen en rådgivande grupp, Coordination group for biodiversity and nature, CGBN, som består av representanter från alla EU:s länder, branschorganisationer och andra intresseorganisationer (bland annat NGO:s). Naturvårdsverket deltar i gruppens möten som hålls två gånger per år.
CGBN har en viktig funktion som kommunikationsnav för de olika grupper, kommitteer och nationella processer som behandlar och beslutar i frågor som påverkar utvecklingen för den biologiska mångfalden i EU. Inför avslutandet av den nuvarande strategiska planen och utvärderingen av genomförandet fram till 2020 kommer gruppen att kunna bidra med underlag till strategiska beslut inom EU.
Under CGBN finns ett antal expertgrupper som bland annat tar fram förslag till vägledningar för EU:s länder. Naturvårdsverket representerar Sverige i kommittéerna för Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet samt är även suppleant i Kommittén för invasiva främmande arter (där Havs och vattenmyndigheten är ordinarie ledamot). Därutöver deltar vi i arbetsgrupper inom flera delområden.