Uppdraget
Insatserna ska omfatta konsumenternas kunskap om textiliers miljö- och hälsopåverkan i alla led i värdekedjan.
Uppdraget bör inledas med en nulägesanalys för att kunna följa effekten av åtgärden över tid och för att möjliggöra målgruppsanpassning av informationsinsatsen. Nulägesanalysen ska identifiera konsumenters kunskap om textiliers miljö- och hälsopåverkan samt hur konsumenter agerar idag och hur de vill och kan agera för att minska sin miljöpåverkan av konsumtion av textiler.
Genomförandet av informationsinsatser kommer att starta våren 2019.
Konsumentundersökning 2019
En uppföljande undersökning om svenskarnas beteende, attityd och om textilkonsumtion har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket i samverkan med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. Undersökningen har genomförts utifrån en kvantitativ ansats med stöd av webbenkäter. Konsumentundersökningen bestod av ett urval av frågor från konsumentundersökningen som genomfördes 2018. Över 1000 personer har deltagit i den nationella konsumentundersökningen
Jämfört med förra året har andelen svenskar som kan tänka sig att sköta om sina kläder och lappa och laga ökat. Fler kan tänka sig att hyra kläder och att köpa mindre mängder textilier. Fler anger att de köper mer begagnade kläder.
Konsumentundersökning 2018
En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket i samverkan med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ och en kvantitativ ansats med stöd av telefonintervjuer, fokusgrupper och webbenkäter. Över 3000 personer har deltagit i den nationella konsumentundersökningen.
Konsumentundersökningen visar att det finns en stor förändringsbenägenhet vad gäller mer miljövänliga val kopplade till hållbar textilkonsumtion. En majoritet av konsumenter i Sverige kan tänka sig att förändra sitt beteende när det gäller hur mycket och vad man handlar. Många är också beredda att bättre ta hand om sina kläder och i större utsträckning lämna in dem för återanvändning eller källsortera när de är utslitna.
Butiksundersökningen 2018
Butiksundersökningen genomfördes i mitten av december i form av enkätintervjuer med kunder i tre olika typer av klädbutiker - exklusiv, lågpris och second hand. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för vad som sker/hur konsumenterna tänker, resonerar och agerar i konsumtionsögonblicket. Totalt intervjuades ca 230 personer.
Butiksundersökningen visade att miljömärkta kläder inte efterfrågas i någon högre grad trots att konsumenter anger att hållbarhetsfrågor är viktiga. Många konsumenter vill ha tydligare information i butiken om kläders miljö- och hälsopåverkan.
Omvärlds- och aktörsanalys 2018
Naturvårdsverket har i samverkan med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen beställt en omvärlds- och aktörsanalys där resultaten ska ingå i den så kallade nulägesanalysen.
Omvärlds- och aktörsanalysen kartlägger trender, företeelser och attityder till textiliers miljö- och hälsopåverkan bland textilkonsumenter. Resultaten ska utgöra underlag för att ta fram relevanta effektmål, budskap, målgrupper och planerade kommunikationsinsatser.
Kampanjen Textilsmart
Kampanjen Textilsmart genomförs av Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. Textilsmart ska öka konsumenters kunskap om varför dagens textilkonsumtion inte är hållbar med tips om hur man kan konsumera mer hållbart och hur man kan förlänga kläders livslängd.
I september 2019 startade ett Instagramkontot och en kampanjsajt som ska ge fakta och tips för att inspirera till en mer hållbar konsumtion av textilier.
Bakgrund
Produktionen av kläder och hemtextil som säljs i Sverige sker nästan uteslutande i andra länder. Den svenska konsumtionen av kläder och hemtextil uppgår till över 13,5 kg per person och år. Produktionen är resurskrävande både vad gäller vatten och energi och de kemikalier som används i produktionen kan påverka både miljö och hälsa.
Mer än hälften (cirka 7,6 kg per person och år) återfinns i restavfallet, som går till förbränning med energiåtervinning. Ungefär hälften av de textilier som finns i restavfallet är hela och hade kunnat återanvändas.
2016 överlämnade Naturvårdsverket flera förslag till regeringen, riktade mot olika delar av den textila värdekedjan (produktions-, konsumtion och användnings- samt avfallsledet) – förslag som ska styra mot lång livslängd och ökad återanvändning av textilier och materialåtervinning av textilavfall, giftfria kretslopp samt en mer hållbar konsumtion och produktion. Att informera konsumenter och öka kunskapen om textiliers miljö- och hälsopåverkan är en åtgärd som riktar sig mot konsumtions- och användningsledet.
Redovisning
Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 28 februari 2021 samt en delredovisning av arbetet senast den 28 februari 2019.
Kontakt
Christian Junestedt, projektledare Naturvårdsverket, telefon 010-698 17 10, christian.junestedt@naturvardsverket.se
Rebecca Uggla, sakkunnig textil Naturvårdsverket, telefon 010-698 14 38 rebecca.uggla@naturvardsverket.se
Malin Wennberg, sakkunnig textil Naturvårdsverket, telefon 010-698 16 98 malin.wennberg@naturvardsverket.se