Åtgärdsprogram för hotade vadare på strandängar
Om publikationen
Åtgärdsprogrammet startade år 2015 och arbetet med åtgärdsprogrammet pågår. Programmet gäller fortsatt fram till beslut om avslut av Naturvårdsverket.
Åtgärdsprogrammet beskriver brushane (Philomachus pugnax), rödspov (Limosa limosa) och svartbent strandpipare (Charadrius alexandrinus), deras livsmiljöer och bevarandeåtgärder. Hävdade gräsmarker i södra Sverige som sköts med slåtter eller bete utgör viktiga livsmiljöer för brushane, rödspov och svartbent strandpipare. Brushanen förekommer regelbundet som häckande endast på kustnära öländska sjömarker och gotländska strandängar. Rödspoven har sitt starkaste fäste på Öland där den förutom på sjömarker också förekommer på alvarmark. Mindre antal rödspov häckar i Halland, Östergötland, Skåne, Blekinge och på Gotland. Svartbent strandpipare anses vara utgången som svensk häckfågel men uppträder årligen med enstaka individer på kustlokaler och häckningsförsök har gjorts vissa år, särskilt på Öland. Minskad areal av hävdade gräsmarker, fragmentering av livsmiljöer och dränering är viktiga landskapsförändringar som varit negativa för vadarfåglarna. Hög predation har påverkat föryngringen och försvårat överlevnadsmöjligheter för små populationer. Omfattande störning och viss exploatering på lokaler där svartbent strandpipare tidigare förekom kan också ha bidragit till artens utgång som regelbunden häckfågel. För att gynna hotade vadarfåglar rekommenderas förbättrad skötsel av hävdade gräsmarker med nyskapande av tillfälliga vattensamlingar under vadarnas häckningssäsong. På lokaler med högt predationstryck kan det vara aktuellt att bedriva predatorkontroll i syfte att öka vadarnas häckningsframgång.
För aktuell hotstatus och utbredning se SLU Artdatabanken:
Programredovisning är under framtagande och kommer att publiceras här när den är fastställd.
Den senaste åtgärdstabellen finns publicerad i åtgärdsprogrammet.
Länsstyrelsen i Skåne län ansvarar för den nationella koordineringen av åtgärdsprogrammet.
