Esbokonventionen och protokollet om strategiska miljöbedömningar

Esbokonventionen är en miljöskyddskonvention som syftar till att länder tidigt ska underrätta och samråda med varandra om verksamheter och planer som kan få betydande gränsöverskridande effekter.

Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, den så kallade Esbokonventionen, är en miljöskyddskonvention, som Sverige ratificerat. Till konventionen finns protokollet om strategiska miljöbedömningar som också har skrivits under av Sverige. Dessa syftar till att samarbeta för att förebygga gränsöverskridande effekter på miljö och hälsa i projekt, planer och program.

Aktuella ärenden

Längst ned på sidan finns aktuella ärenden i våra grannländer. Där finns information om i vilket skede ärendet är och när och hur du kan lämna synpunkter.

Formellt namn

Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang.
Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context.
Protokoll om strategiska miljöbedömningar till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang.
Protocol on Strategic Environmental Assessment to the Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context.

Vardagsnamn

Esbokonventionen och protokollet till Esbokonventionen eller protokollet om strategiska miljöbedömningar.

Kort om konventionen

Konventionen, som har arbetats fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), undertecknades 1991 i Esbo i Finland och trädde i kraft 1997. EU som organisation har anslutit sig till konventionen. År 2001 gjordes en ändring om allmänhetens rätt att delta i processen samt att konventionen även öppnades för länder som inte ingår i FN:s ekonomiska samarbete. År 2004 gjordes ytterligare en ändring, som särskilt berör vilka verksamheter som ska omfattas av konventionen. Ändringarna trädde slutligen i kraft 2017.

Konventionens Protokoll om strategiska miljöbedömningar (SEA) undertecknades 2003 och trädde i kraft 11 juli 2010.

Sverige och konventionen

Sverige har ratificerat konventionen, ändringarna och protokollet. Även EU har skrivit under dessa.

Varför finns konventionen?

Verksamheten i ett land kan påverka miljön över landsgränserna eller hälsan hos medborgare i andra länder. Konventionen och protokollet finns för att länder som planerar för verksamheter som kan påverka andra länder ska informera om detta, låta myndigheter, organisationer och allmänheten i det utsatta landet få ta del av underlag, delta i miljöbedömningen och lämna synpunkter. Genom detta samarbete kan man tidigt arbeta för att förhindra framtida skadliga miljöeffekter.

Enligt konventionen och protokollet finns krav på att ett land som planerar en verksamhet med gränsöverskridande påverkan ska informera om sådana verksamheter och planer. Vilka verksamheter och planer som omfattas framgår av bilagor.

I det internationella samarbetet utvecklas också arbetet med miljöbedömningar och särskild de gränsöverskridande aspekterna och effekterna.

Naturvårdsverkets roll

Naturvårdsverket är utsedd av regeringen att vara kontaktpunkt för konventionen och protokollet. I vårt arbete ingår att informera myndigheter, organisationer och allmänhet om ärenden som är på samråd, samla ihop inkomna synpunkter och skicka dem till upphovslandet. Naturvårdsverket ansvarar inte för utvärdera inkomna yttranden.

Om Sverige är upphovsparten skickar Naturvårdsverket handlingarna till det utsatta landets kontaktpunkt.

Mer om vår roll kan du läsa här:

Miljöbedömning gränsöverskridande verksamhet

Gränsöverskridande miljöpåverkan av planer och program