Vad är en vattenskoter?
En vattenskoter är en farkost som är kortare än 4 meter. Den drivs med en förbränningsmotor med ett vattenjettaggregat.
Definitionen enligt vattenskoterförordningen är:
”En farkost vars längd understiger fyra meter och som har en förbränningsmotor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och har utformats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä snarare än befinner sig i den.”
Skada inte människor, natur eller miljö
Den som kör vattenskoter betraktas som ”befälhavare” i lagens mening. En befälhavare har ansvar att köra säkert och inte orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, natur eller miljö. Det ansvaret följer av miljöbalken och sjölagen.
Att köra vattenskoter kan påverka människa, natur och miljö på flera sätt. Några exempel.
- Störande buller. Intensiv körning inom ett begränsat område kan orsaka oljud och buller. Det kan vara mycket störande för människor och djur.
- Risk för olyckor. Den som kör nära badande människor kan riskera att köra på dem.
- Påverkan på växt- och djurliv. I grunda vatten med mjuka bottnar finns risk för skador. Mjukbottnar är näringsrika och mycket viktiga för såväl sjöfågel som fisk.
- Störande för fågellivet. Vattenskoterkörning kan påverka fåglar, till exempel under häckningstiden.
Var får du köra vattenskoter?
Regler för vattenskoter finns i vattenskoterförordningen. Där står att det är ett allmänt förbud mot att köra vattenskoter. Men:
- du får köra i båtfarleder
- du får köra där länsstyrelsen beslutat om undantag från det allmänna förbudet.
Kontakta länsstyrelsen i ditt län för att få information.
Vattenskoterförordningen
I vattenskoterförordningen står att det endast är tillåtet att köra vattenskoter i farleder, samt i områden där länsstyrelserna beslutat om undantag från det generella förbudet.
Länsstyrelserna kan reglera vattenskoterkörning i enskilda områden på olika sätt. De kan:
- förbjuda vattenskoterkörning i avgränsade områden med stöd av 2 kap 2§ sjötrafikförordningen.
- tillsammans med de regionala polismyndigheterna och Kustbevakningens regioner diskutera möjligheterna att genom tillsyn med stöd av 20 kap 3§ sjölagen lagföra störande körning med vattenskoter.
- peka ut och informera om hänsynsområden i skärgården. I och med det kan de tydliggöra i vilka områden det är särskilt viktigt att ta hänsyn till friluftslivets, natur och behov av tysta områden.
Naturvårdsverkets och andra myndigheternas roll
Länsstyrelserna beslutar om undantag från det allmänna förbudet mot att köra vattenskoter. Naturvårdsverket ger tillsynsvägledning och kan även överklaga länsstyrelsernas beslut om områden för körning av vattenskoter.
Det har visat sig att vattenskoterförordningen är svår att tillämpa. Detta eftersom det är oklart om den stämmer överens med EU-lagstiftningen och EU:s krav. Frågan om de svenska reglerna har varit uppe i EU-domstolen. På grund av denna oklarhet bedriver myndigheter ingen tillsyn utifrån förordningen.