Observera att Generalläkaren har bytt namn efter detta domslut, det nya namnet från 1 oktober 2017 är Försvarsinspektören för Hälsa och Miljö.
Därför är denna dom viktig
Beslutet gäller vem som ska betraktas som verksamhetsutövare och vilken myndighet som har tillsynsansvar.
I miljöbalken saknas definition av begreppet verksamhetsutövare. Frågan om vem som ska betraktas som verksamhetsutövare har istället fastställts i domstolar och blivit praxis. Praxis är att den som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta åtgärder mot störningar och olägenheter (skada, problem) har ansetts som verksamhetsutövare. Vem som har ansvar för underhåll och drift är också av vikt. Dessa bedömningar måste göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet.
I det här fallet gäller tillsynsfrågan om det är Generalläkaren eller Miljönämnden i Luleå kommun som har tillsyn över flygplatsen när det finns både militär och civil verksamhet vid flygplatsen.
Bakgrund
Försvarsmakten fick 1995 tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid F 21 och Luleå-Kallax flygplats. På den flygplatsen finns det flera verksamhetsutövare, både civila och militära.
2011 beslutade miljönämnden i Luleå kommun att påföra Swedavia AB en årlig fast avgift för tillsyn inom miljöbalkens område. Swedavia överklagade beslutet till länsstyrelsen som avslog överklagandet. Swedavia överklagade länsstyrelsens beslut.
Utslag i mark- och miljödomstolen
Mark- och miljödomstolen ansåg att Swedavias verksamhet visserligen var tillståndspliktig, men att den bedrevs inom ramen för Försvarsmaktens tillstånd. Enligt domstolen var det Försvarsmakten som hade den faktiska och rättsliga möjligheten att åtgärda verksamheten på flygplatsen. Därmed var det Generalläkaren som skulle utöva tillsyn över verksamheten.
Mark- och miljödomstolen fann därför att miljönämnden saknade rättslig grund att debitera Swedavia tillsynsavgift.
Miljönämnden överklagade.
Naturvårdsverkets yttrande
Vi delade miljönämndens bedömning, att Generalläkaren saknar befogenhet att bedriva tillsyn över miljöfarliga verksamheter inom flygplatsen som bedrivs av civila verksamhetsutövare.
Vår bedömning var att Swedavia AB bedriver miljöfarlig verksamhet vid flygplatsen enligt 9 kap. 1 § miljöbalken och att bolaget är att anse som verksamhetsutövare.
Naturvårdsverket anser att det är av vikt att samla tillsynen för att uppnå en sammanhållen, enhetlig och effektiv tillsyn. Vi har på flera sätt påtalat att det är angeläget att ansvarsfördelningen av den operativa tillsynen enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ses över.
Vi tolkar dock gällande lagstiftning på så sätt att om det bedrivs både militär och civil verksamhet på en flygplats är Generalläkaren endast ansvarig för tillsynen över de delar av verksamheten som bedrivs av militära verksamhetsutövare.
Utslag i Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen anser, precis som mark- och miljödomstolen, att både den militära och civila flygverksamheten omfattas av Försvarsmaktens tillstånd. Generalläkaren kan dock endast utöva tillsyn över den militära verksamheten enligt miljötillsynsförordningen.
Enligt domstolen framgick det av utredningen i målet att det Swedavia som driver den civila flygverksamheten vid Luleå Airport. Inget annat har framkommit än att Swedavia vid driften av den civila flygverksamheten har faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder mot störningar som härrör från den civila flygverksamheten. Även om Försvarsmakten står som adressat för tillståndet är Swedavia att anse som verksamhetsutövare enligt miljöbalken för den verksamhet som Swedavia driver.
Begränsat ansvar för Generalläkaren
Domstolen slår fast att Generalläkarens tillsynsansvar enligt miljötillsynsförordningen endast omfattar försvarets verksamheter. Generalläkaren är därmed inte behörig att utöva tillsyn över en civil aktörs miljöfarliga verksamhet.
Istället är det länsstyrelsen som enligt förordningen utövar den tillsynen. I detta fall har länsstyrelsen överlåtit tillsynen till Miljönämnden i Luleå kommun och det är därmed den myndighet som ansvarar för tillsynen över Swedavias verksamhet vid Luleå Airport. Miljönämnden har således rätt att ta ut en tillsynsavgift för denna tillsyn.
Samordning och samarbete
Utgångspunkten ska dock vara att det är en myndighet som ansvarar för miljötillsynen, men när det är fråga om en flygplats med både militär och civil verksamhet innebär miljötillsynsförordningen att både Generalläkaren och länsstyrelsen eller den kommunala nämnden är ansvariga för tillsynen. Domstolen framhåller att det då är viktigt att myndigheterna samarbetar och samordnar tillsynen.