Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar.
Naturvårdsverket vägledning syftar till att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.
Checklista
Det viktigt att ha god ordning på metadata när man hanterar geografisk data, det vill säga information om data. Det kan exempelvis handla om vem som har tagit fram data och när.
Det finns ofta behov av att kunna hantera olika data med olika format, geometrisk upplösning eller skala. Med geometrisk upplösning avses till exempel avståndet på marken mellan två närliggande pixel-centra i en flygbild.
Många GIS-analyser kräver att data av olika slag kombineras. Då gäller det att säkerställa att de olika kartskikten är i samma geografiska projektion. En kartprojektion är en matematisk avbildning av den krökta jordytan på en plan karta. Eftersom det inte går att avbilda en krökt yta på en plan blir det alltid olika avbildningsfel. På grund av att olika kartprojektioner har olika egenskaper måste valet av projektion anpassas efter kartans användning. Det är också viktigt att säkerställa att deras filformat kan kombineras. Ofta behöver kartskikten förberedas så att kartskikten blir möjliga att använda tillsammans, exempelvis genom att projicera om eller byta filformat på något eller några av kartskikten.
När det kommer till geometrisk upplösning och noggrannhet är det viktigt att komma ihåg att slutresultatet (den karta/kartanalys som skapas) ärver upplösningen från det kartskikt som har grövst upplösning när flera olika kartskikt kombineras. Det vill säga det går inte att få bättre noggrannhet i en karta än vad det grövsta kartskiktet har.
Det är också viktigt att tänka på att miljökonsekvensbeskrivningen tas fram med den sakkunskap som krävs.
För specifika miljöbedömningar finns också krav (i 19 § miljöbedömningsförordningen) att miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa vilka prognos- och mätmetoder, underlag samt informationskällor som har använts. Uppgifter om eventuella brister och osäkerheter i metoderna och underlagen ska också redovisas. Sådan redovisning bidrar till förståelse för hur bedömningar är gjorda. De bidrar till transparens. Naturvårdsverket anser att det även för strategiska miljöbedömningar finns skäl att tydligt redovisa eventuella prognos-, mätmetoder, underlag och informationskällor liksom osäkerheter.
Checklistan
Tabellen är en checklista med exempel på frågor att ställa inför exempelvis beställning och granskning av GIS-analyser.
|
Projektion
|
Har alla ingående skikt samma geografiska koordinatsystem och projektion? Om det inte finns krav på att använda en annan specifikation bör den nationella projektionen SWEREF 99 TM användas på nationell nivå.
|
|
Format
|
Behöver något av de ingående underlagen konverteras till något annat format? Exempelvis analogt à digitalt eller raster ↔ vektor.
|
|
Aktualitet
|
Vad har de olika ingående underlagen för aktualitet? Är aktualiteten tillräckligt bra? Finns det någon uppdaterad version tillgänglig?
|
|
Geometrisk upplösning och noggrannhet
|
Notera vilken upplösning de olika ingående underlagen har och var medveten om att resultatet av analysen kommer anta den grövsta upplösningen av de underlag som ingår. Information om den geometriska noggrannheten hos ett kartskikt är inte alltid tillgängligt om det inte finns i kartskikts metadata eller produktbeskrivning. Behöver resultaten av analysen presenteras i ett spann där både minimumvärde, troligt värde och maximumvärde visas?
|
|
Tematiskt innehåll och noggrannhet
|
En karta kan presenteras på många olika sätt. Många gånger slår man ihop informationen till olika klasser. Exempelvis befolkning 1-99, 100-199, 200-300 för att presentera ett resultat. Det är alltid viktigt att ställa sig frågan om det är relevant med den här typen av klassning av kartan. Är klassdefinitionerna och tillvägagångssättet för att ta fram klasserna beskrivna?
|
|
Täckning
|
Är de ingående underlagen heltäckande eller saknas det information i något relevant geografiskt område? Finns data tillräckligt ofta och vid lämpliga tidpunkter? Behöver underlaget kompletteras?
|
|
Kontroll
|
Ser kartskikten rimliga ut? Titta på alla ingående kartskikt innan de används och gör om möjligt en rimlighetsbedömning.
Är källan pålitlig?
Finns nödvändiga teckenförklaringar beskrivna på ett begripligt sätt?
|