Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar.
Naturvårdsverket vägledning syftar till att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.
Bullerberäkningar
Bullerberäkning görs vanligtvis i programvaror som är särskilt utformade just för bullerberäkningar. Beräkningar av buller bör följa standardiserade modeller för den aktuella bullerkällan. Buller från vägtrafik, spårtrafik, industri, vindkraft och så vidare har olika modeller. I modellerna som finns i programvarorna finns förinställda schablonvärden för parametrar såsom meteorologi och olika markytors dämpande förmåga. Andra värden behöver samlas in för planen eller verksamheten och dess omgivningsspecifika förutsättningar.
Hur detaljerad och omfattande bullerberäkningen behöver vara kan variera mellan miljöbedömningens olika skeden och även utifrån vad eller vilka som kan riskera att exponeras för bullret.
Det är viktigt att komma ihåg att det beräknade resultatet är en ögonblicksbild baserad på en viss uppsättning förutsättningar. I verkligheten kommer antagligen bullernivåerna variera på grund av att omgivningsförutsättningarna varierar.
Analyser utifrån bullerberäkningar
När bullerberäkningar har genomförts är det vanligt att göra ytterligare analyser utifrån resultatet. Vanliga GIS-analyser av bullerberäkningsresultat för olika lokaliserings- eller utformningsalternativ är:
- beräkning av antalet berörda fastigheter eller boende
- identifiering av bullerkänsliga miljöer inom områden med olika bullernivåer (till exempel vård- eller undervisningslokaler, områden med störningskänslig natur eller friluftslivsområden).
GIS är ett effektivt hjälpmedel för att jämföra miljöeffekter kopplade till buller för olika alternativ. Exempelvis kan bullerspridning se olika ut för olika vägalternativ till följd av utformning av vägen, topografi och vad som finns inom de områden som exponeras för buller (till exempel bostäder, känsliga naturområden eller friluftslivsområden). Det är också möjligt att kombinera beräkningar av vad som exponeras med effekten av olika skyddsåtgärder för att utreda vilka bullerdämpande åtgärder som ger mest nytta.
Värsta scenario
I vissa fall kan det vara relevant att redovisa ett värsta scenario för bullerberäkningarna. Det kan vara relevant när osäkerheterna är stora kring någon viktig faktor i bullerberäkningen.
Vid anläggning av en bergtäkt kan man till exempel göra modelleringen med antagandet att samtliga arbetsfordon och annan bullrande utrustning är i drift 100 procent av tiden, även om utrustning och fordon i verkligheten bara är i drift en del av tiden. Vid beräkningar enligt standardiserade modeller utgår man också normalt ifrån ett värsta scenario vad gäller vindriktningar och antar att det blåser medvind i alla riktningar samtidigt. En ytterligare förenkling som kan användas vid ett värsta scenario är att bortse från ljuddämpande effekter av den omkringliggande vegetationen.