Med beräkning ur ett livscykelperspektiv kan man se var i livscykeln den största påverkan sker.
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan av en produkt eller process under hela livscykeln, från råvaruutvinning, produktion (inklusive insatsmedel), distribution, försäljning, konsumtion och avfallshantering. Vanliga perspektiv är från-vaggan-till-graven eller en del av kedjan, såsom från-vaggan-till-färdig produkt. Vilka avgränsningar som väljs påverkar givetvis resultatet.
Utsläpp av växthusgaser är ett av flera sätt som tillverkning och användning av produkter kan påverka miljön. Livscykelanalys är ett brett begrepp och omfattar fler påverkanskategorier som tar hänsyn även till andra faktorer. Inom EU pågår arbete med att ta fram en gemensam metod för livscykelanalys som har 16 stycken så kallade miljöpåverkanskategorier. Både EU och FN har information och stöd för livscykelanalyser.
För klimatpåverkan innebär beräkning ur ett livscykelperspektiv att alla utsläpp av växthusgaser som uppkommit i livscykeln identifieras och summeras för den produkt eller tjänst som i slutändan används. Syftet med att räkna på utsläppen ur ett livscykelperspektiv är att kunna identifiera vilka steg i livscykeln som har störst påverkan och de åtgärder som har störst potential att minska utsläppen. Det ger även en helhetsbild av utsläppen som uppstår på grund av konsumtion av en produkt eller tjänst. För verksamheter som vill ta fram klimatberäkningar finns metodstöd hos t ex GHG Protocol.
Det finns även vägledningar och kalkylverktyg som är framtagna för specifika sektorer.
Emissionsfaktorer ger information om utsläppen från en produkt eller tjänst
Om du vill beräkna vilken klimatpåverkan som en produkt eller tjänst ger upphov till bör du använda emissionsfaktorer som har ett livscykelperspektiv för att få en helhetsbild av påverkan från konsumtionen. För flertalet produkter har miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product Declaration) tagits fram, vilket visar på påverkan från specifika produkter. Beräkningarna baseras på internationella standarder och är tredjepartscertifierade, vilket innebär att de granskas av en oberoende, tredje part.
Generella emissionsfaktorer för produkter och tjänster finns att hitta på ett flertal ställen. Nedan hittar du emissionsfaktorer för några av de delar av vår livsstil som ger upphov till stora utsläpp.
Transporter
På din flygbiljett kan du se din klimatpåverkan eller så kan du använda ICAOs flygutsläppkalkylator för beräkna dina utsläpp. Observera att dessa utsläpp inte inkluderar den så kallade höghöjdseffekten, vilket innebär att dina utsläpp troligen är ungefär dubbelt så stora under längre flygresor. Detta då utsläpp på hög höjd ger upphov till kondensstrimmor och bildandet av kväveoxider som också har en klimatvärmande effekt.
Du kan beräkna dina utsläpp av växthusgaser och jämföra dem med andra transportslag i beräkningsverktyget nedan.
El, fjärrvärme och drivmedel
För fjärrvärme och drivmedel finns emissionsfaktorer bland annat hos Energiföretagen och Energimyndigheten. Emissionsfaktorer för den el du köper kan du hitta hos ditt elbolag.
Livsmedel
Genomsnittlig klimatpåverkan från ett antal olika livsmedel presenteras i grafen nedan. Kött och ost är livsmedel som är kopplade till hög klimatpåverkan.
Textilier
Svenskarnas klädinköp gav 2017 en klimatpåverkan som motsvarar 4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-eq) totalt över hela livscykeln. Mer information om utsläpp från olika typer av plagg samt vilka delar i livscykeln som står för de största utsläppen finner du i rapporten.
Övrig konsumtion kan också ge upphov till betydande utsläpp. För att få en helhetsbild över sin egen livsstils klimatpåverkan, finns andra beräkningsmetoder.
Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp är högre än det globala snittet per person
Vår konsumtionsbaserade klimatpåverkan är i snitt 9 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. En stor del av våra konsumtionsbaserade utsläpp sker i andra länder, vid produktion och transport av de produkter som vi importerar och konsumerar.
Naturvårdsverket följer upp konsumtionsbaserade utsläpp i uppföljningen av generationsmålet. Det är större osäkerhet kring de konsumtionsbaserade utsläppen än de territoriella utsläppen, men utveckling kring måttet sker. Indikatorer har tagits fram för att följa upp klimatpåverkan från fem konsumtionsområden: Personbilsresor, Flygresor, Livsmedel, Bostadsbyggande och boende samt Textil.
Om du vill beräkna vilken klimatpåverkan din livsstil ger upphov till så finns ett flertal beräkningsverktyg att välja mellan. Beräkningarna i modellerna använder dock grova antaganden och generella data vilket gör resultatet osäkert. Men verktygen ger en bild över hur stora utsläppen är, och innehåller t ex jämförelser mot en ”medel-svensk” eller Parisavtalets klimatmålsnivå. Du kan även få tips på utsläppsminskande åtgärder anpassade till just din livsstil.
Läs mer om vad du som privatperson kan göra för att minska din klimatpåverkan.