Utsläpp av växthusgaser kommer från många olika källor. Merparten av utsläppen i Sverige kommer från förbränning av bränslen. Du kan själv räkna ut utsläppen från din egen bränsleanvändning
Ett snabbt och enkelt sätt att beräkna mängden utsläppen är att använda emissionsfaktorer. En emissionsfaktor ger en uppskattning av mängden utsläpp per använd mängd bränsle.
Denna metod används till stor del i den svenska nationella beräkningen av växthusgaser men på en mer detaljerad nivå.
Emissionsfaktorer och värmevärden för Sverige som genomsnitt publiceras årligen, baserade på den svenska nationella beräkningen av växthusgaser. Dessa kan användas i en förenklad metod för att beräkna utsläppen från bränsleanvändning.
Beräkningen bygger på att man multiplicerar sin bränsleförbrukning med bränslets värmevärde samt dess emissionsfaktor.
Specifika faktorer för anläggningar som förbränner avfall
För handel med utsläppsrätter används särskilda faktorer som i vissa fall kan skilja sig från dessa. Naturvårdsverket publicerar hänvisningsvärden för anläggningar som förbränner blandat avfall och beräknar sina utsläpp för rapportering till utsläppshandelssystemet (ECO2).
Sammanställ totala utsläpp av växthusgaser i koldioxidekvivalenter
Omräkningstabell
| Västhusgas |
Uppvärmningspotential (GWP)
|
|
CO2
|
1 |
|
Metan CH
|
25 |
|
Dikväveoxid N2O
|
298 |
Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4) och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser, enligt beslut under Klimatkonventionen. Se länk nedan för GWP för ytterligare växthusgaser.