Ny vägledning till föreskrifterna NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse
Vägledningen syftar till att klargöra väsentliga tillämpningsfrågor som följer av föreskrifterna och därmed även vilka EU-rättsliga krav som ställs på de svenska avloppsreningsanläggningarna. Målgruppen för vägledningen är framförallt länsstyrelser, kommuner i egenskap av både va-huvudmän och tillsynsmyndigheter.
Föreskrifterna är en del av implementeringen av avloppsdirektivet. Kraven i föreskrifterna och villkor som fastställts i tillstånd gäller parallellt, där det är det strängare kravet som är styrande för anläggningens
utformning och drift.
Exempel på viktiga delar i vägledningen:
- Utsläppskraven styrs framförallt av tätbebyggelsens storlek.
- Kontrollkraven styrs av avloppsreningsanläggningens (ARV) storlek, dvs. tillståndsgiven eller anmäld anslutning.
- Vikten av att vid utformning och drift av ARV ta hänsyn till klimat- och säsongsvariationer.
- Krav på att avloppsreningsanläggningarna ska vara utformade så att representativa prover kan tas på bräddat vatten, inkommande vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.
Planerade föreskriftsändringar
Naturvårdsverket ser behov av att uppdatera föreskrifterna på nytt inom en relativt snar framtid. På några ställen förekommer fel eller oklarheter i föreskrifterna. Dessa kommer att justeras, men till dess att föreskriften har ändrats ska inte de felaktiga bestämmelserna tillämpas. Av vägledningen framgår när detta gäller, nedan följer en kort översikt.
- Kontroll av bräddningar, se sidan 19 i vägledningen till 12 §.
- Regleringen av vattentemperatur vid transport av prover har sannolikt blivit onödigt snäv, se sidan 20 i vägledningen till 15 §.
- Generellt krav på homogenisering av avloppsvattnet, se sidan 21 i vägledningen till 17 §.
- EU-fördragskonform tolkning av avloppsdirektivet gällande särskilda förhållanden och extrema värden för vattenkvaliteten, se sidan 22 i vägledningen till 18 §.
Miljörapporteringen
Miljörapporten för verksamhetsåret 2018 ska enligt föreskrifterna (NFS 2016:8) om miljörapport och dess bilaga 6 ges in till tillsynsmyndigheten senast 1 april 2019.
Denna rapportering är den första där de nya föreskrifterna NFS 2016:6 samt NFS 2016:8 har tillämpats inför en EU-rapportering av Sveriges efterlevnad av avloppsdirektivet. Denna kommer att avse verksamhetsåret 2018 och rapporteras år 2020.
Data för Sveriges EU-rapportering hämtas till stor del från SMP. Naturvårdsverket gör därför en satsning inför årets nationella miljörapportering för att underlätta vår, tillsynsmyndigheternas och verksamhetsutövarnas rapportering och granskning av data inför EU-rapporteringen. I samma syfte innehåller vägledning och mallar vissa uppgifter som numera är obligatoriska i EU-sammanhang, men ännu inte i svensk författning. Detta för att så långt möjligt minska de uppgifter som behöver tas in separat inför EU-rapporteringen.
Miljörapporteringsvägledningen har utökats med mallar och checklistor som används för att underlätta efterlevnaden av föreskrifterna och granskning av inrapporterade data.
Vägledning till föreskrifterna om miljörapport finns via nedanstående länk.
En kompletterande vägledning om miljörapport för avloppsledningsnät, avloppsreningsverk och slam har publicerats i januari 2019.
Mallar som används som stöd vid rapportering och redovisning av underlagsdata finns att tillgå på SMP-Hjälp.
Tidigare vägledning om max gvb för tätbebyggelser
Sedan tidigare finns en vägledning om beräkning av maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb) för tätbebyggelser, den parameter som främst styr utsläppskraven enligt NFS 2016:6. Denna vägledning kompletterar den nya vägledningen till NFS 2016:6 samt miljörapporteringsvägledningen avseende avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam.
Ny vägledning om tillämpning av max gvb i prövning på gång
I nya tillstånd bör tillståndsgiven anslutning, i vart fall till en del, uttryckas i tidsbasen maximal genomsnittlig veckobelastning, max gvb. För att komplettera informationen i nu publicerade vägledningar (se ovan), avser Naturvårdsverket under 2019 att ta fram vägledning till 28 kap 1 § Miljöprövningsförordningen. Vägledningen syftar till att klargöra tillämpningen av begreppet maximal genomsnittlig veckobelastning vid prövning.
De nuvarande föreskrifterna NFS 2016:6 började gälla 1 januari 2017
Information med anledning av föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse som började gälla den 1 januari 2017.
Naturvårdsverkets har sett över sina avloppsföreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:7 med syftet att reglerna ska bli mer överskådliga och enklare att tillämpa.
Nya föreskrifter, NFS 2016:6, om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse trädde i kraft 1 januari 2017, då SNFS 1990:14 och SNFS 1994:7 upphörde att gälla.
Föreskrifterna innebar vissa förändringar då det gäller krav på provtagning och kontroll. Dessa ändringar har lyfts in i de nu gällande föreskrifterna om miljörapport, NFS 2016:8 som även de trädde i kraft 1 januari 2017 (ersätter NFS 2006:9 som upphörde att gälla, inklusive dess ändringsföreskrifter, bl.a. 2016:7).
De förändringar som gäller från och med 1 januari 2017 berör bland annat:
- Generellt krav på inkommande provtagning för alla avloppsreningsanläggningar med anslutning ≥ 2000 pe.
- Utökad provtagning för avloppsreningsanläggningar med anslutning från 10 000 pe till 20 000 pe (pga. att storleksgränsen 20 000 pe tas bort för att förenkla föreskrifterna). Den utökade provtagningen omfattar fler prover på utgående CODCr, BOD7, totalfosfor, totalkväve och ammoniumkväve samt tillkommande provtagning av metaller.
- Krav på flödesviktad beräkning av utsläpp.
- Kontroll av bräddat avloppsvatten vid eller i avloppsreningsanläggning.
- Krav på kontroll av bräddat avloppsvatten på ledningsnät:
- Skyldighet till kontroll samt att lämna miljörapport för utövare av verksamhet gällande avloppsledningsnät som är allmänna enligt Lagen om allmänna vattentjänster och som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen.
- För bräddning på ledningsnät ska kontroll omfatta bestämning av bräddad volym med hjälp av mätning eller beräkning. För rapporteringen av bräddningar på ledningsnät ska följande rapporteras: Antal bräddningar, plats och totalflöde (1 000 m3).
Naturvårdsverkets roll
Naturvårdsverket hanterar frågor som rör stora reningsverk (> 200 personekvivalenter).
Frågor som rör enskilda avlopp hittar du hos Havs- och vattenmyndigheten.