INNEHÅLL PÅ SIDAN
Introduktion till klassificering av farligt avfall
Här ger vi en introduktion till klassificeringen av farligt avfall. För att göra själva klassningen används Avfallsförordningen med stöd i den vägledning som EU-kommissionen har tagit fram.
Det är viktigt att avfall klassas rätt
Klassningen av avfall är avgörande för hur ett antal miljöbestämmelser ska tillämpas. Det är grunden för ett säkert omhändertagande av avfallet enligt avfallsförordningen (2020:614). Klassningen är också styrande för om man måste söka tillstånd för att behandla en viss typ av avfall eller vilken typ av deponi som kan komma ifråga vid deponering.
Första bedömning och tumregel
Steg ett i klassificeringen är att bedöma om vilket avfall verksamheten har och om det är farligt eller inte. Bra frågor att ställa sig är: var kommer det ifrån, vilka symboler och märkningar finns på förpackningar eller vad säger branschens tidigare erfarenheter? En tumregel är att uttjänta rester av kemikalier med farlighetsmärkning klassas som farligt avfall. Farlighetsmärkningen kan exempelvis bestå av en farosymbol på förpackningen eller annan farlighetsinformation som visar att kemikalien tillhör faroklassen ”miljöfarlig”.
Därför ska till exempel avfallsrester av mineraloljor som spilloljor, smörjoljor och motoroljor klassas som farligt avfall. Likaså rester av bekämpningsmedel (insektssprayer och ogräsmedel), batterisyra, ammoniak samt lut och fotokemikalier (fix och framkallningsvätska). Lösningsmedel som lacknafta, T-sprit, bensin och aceton är andra exempel.
Farligt avfall är märkt med en asterisk (*)
Farligt avfall är markerat med en asterisk (*) i avfallsförteckningen i bilaga 3 till avfallsförordningen.
Välja rätt avfallskod vid rapportering
En verksamhet som hanterar farligt avfall har en skyldighet att anteckna samt rapportera in uppgifter om avfallet till ett avfallsregister hos Naturvårdsverket.
Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar avfallskoder antingen i bilaga 3 till avfallsförordningen eller under avsnitt 13 i olika produkters säkerhetsdatablad. Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. I säkerhetsdatabladen kallas det ofta EWC-kod.
Börja med rätt kapitel – utgå från din verksamhet
Bilaga 3 till avfallsförordningen innehåller 20 kapitel, som är de två första siffrorna i avfallskoden. Kapitlen är i sin tur indelade i underkapitel, de fyra första siffrorna, och slutligen de sexsiffriga avfallskoderna.
- Börja med att hitta rätt kapitel. I första hand utgår du ifrån vilken verksamhet du har. Kapitel 1 – 12 och 17 – 20 är indelade efter verksamheter.
- Om du inte hittar din verksamhet utgår du från avfallstyperna i kapitel 13 – 15.
- I sista hand går du till kapitel 16.
Ibland krävs utvärdering
Flera avfallstyper är alltid farligt avfall. Men ibland uppstår avfall som kräver en bedömning om det är farligt avfall eller inte, som till exempel efter att en byggnad har rivits. Därför finns två typer av koder som är markerade med asterisk i avfallsförteckningen:
- koder för avfall som definieras som absolut farligt avfall
- koder med tillägget ”som enligt 2 kap 3 § ska anses vara farligt avfall”. Koder som innehåller denna text används för avfall som efter en utvärdering visat sig vara farligt avfall.
Exempel på avfall som alltid är farligt avfall
- 16 06 01* Blybatterier är en avfallskod som ska användas för till exempel blybatterier från fordon. I anslutning till den sexsiffriga koden följer en asterisk (*). Asterisken markerar i detta fall att avfallet är absolut farligt avfall.
- 17 06 05* byggmaterial som innehåller asbest
I kapitel 13 till bilaga 3 finns koder för oljeavfall och avfall från flytande bränslen (utom ätliga oljor). För avfall från oljeavskiljare ska underkapitel 13 05 väljas. Samtliga sexsiffriga avfallskoder i 13 05 representerar absolut farligt avfall:
- 13 05 01* Fast avfall från sandfång och oljeavskiljare,
- 13 05 02* Slam från oljeavskiljare • 13 05 03* Slam från slamavskiljare
- 13 05 06* Olja från oljeavskiljare
- 13 05 07* Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare
- 13 05 08* Blandning av avfall från sandfång och avskiljare.
Exempel på farligt avfall efter utvärdering
Kapitel 20 används för kommunalt avfall (hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall), även separat insamlade fraktioner. Ett rengöringsmedel som innehavaren avser eller är skyldig att göra sig av med är avfall. Här är två avfallskoder möjliga. Valet av kod får göras först efter en utvärdering som visat om avfallet är farligt eller inte:
- 20 01 29* Rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall.
- Koden används om utvärderingen visat att avfallet är farligt.
- 20 01 30 Andra rengöringsmedel än de som anges i 20 01 29.
- Koden används om utvärderingen visat att avfallet kan betraktas som icke-farligt avfall.
Exempel där verksamheten påverkar kodning
El-avfall från hushåll, kontor, industrier, underhållsreparationer eller insamlingssystem ska kodas från kapitel 16 eller 20 beroende på verksamhet. Till exempel ska en livsmedelsbutik använda avfallskod 16 02 11* för att rapportera avfall med gamla frys- eller kylboxar. Medan kommunalt insamlat avfall med gamla frys- och kylboxar ska använda avfallskod 20 01 23*. Gamla frys- och kylboxar kan innehålla klorflourkarboner.
Om avfallet istället uppstått efter att el-avfallet har behandlats vid en anläggning ska koder från kapitel 19 användas, till exempel avfall från fragmentering som finns i underkapitlet 1911. Men komponenter som sorterats ut under behandling på avfallsanläggning ska klassificeras med koder som beskriver de utsorterade komponenterna, till exempel 16 02 15* farliga komponenter som avlägsnats från kasserad utrustning.
Exempel på avfallskoder för förpackningsavfall
Förpackningsavfall är farligt avfall endast om förpackningen innehåller rester av farliga kemikalier som inte kunnat avlägsnas (15 01 10*) eller om själva förpackningen tillverkats av ett farligt material som till exempel asbest (15 01 11*). Även tryckbehållare är exempel på förpackningsavfall som är farligt avfall (15 01 11*).
Kapitel 15 innehåller huvudsakligen koder för förpackningar men omfattar även avfall i form av förbrukade trasor och skyddsutrustning som kan vara farligt avfall om avfallet är kontaminerat med farliga ämnen, som till exempel spillolja (15 02 02*).
Exempel på avfallskoder för bygg- och rivningsmaterial
För rivningsavfall krävs det ofta en utvärdering av avfallet innan kodning eftersom materialet ofta är gammalt eller okänt. Det syns genom att avfallskoderna har tillägget ”som enligt 2 kap 3 § ska anses vara farligt avfall”.
17 02 04* är en kod som ska användas för avfall från bygg- och rivningsverksamhet. Koden ska användas för glas, plast och trä som är förorenat med eller innehåller farliga ämnen. Målat eller impregnerat trä kan vara exempel på sådant farligt avfall. Ett annat exempel kan vara plaströr, avlopp- eller dräneringsrör som innehåller tillsatser i plasten, såsom mjukgörare eller flamskyddsmedel, vilket gör att avfallet kan vara farligt.
Metaller och legeringar i massiv form, förutom amalgam, är inte farligt avfall. Ett målat eller behandlat metallobjekt kan dock vara farligt avfall. Koden 17 04 09* används i dessa fall.
Koden 17 05 03* används för jord och sten som är förorenat av farliga ämnen. Halten av farliga ämnen avgör om avfallet är farligt avfall eller inte.
Två andra koder som kan vara aktuella för bygg- och rivningsavfall:
- 17 08 01* Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga ämnen.
- 17 04 10 * Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen.
Exempel på koder för kontorsavfall
Främst blir det avfall med gamla datorer, telefoner och liknande som innehåller batterier som är märkta som farliga. De kodas med 20 01 35 * annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning. Ett annat vanligt avfall är gamla lysrör som kodas 20 01 21* lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall.