Med denna utlysning vill Naturvårdsverket finansiera forskning som syftar till att öka kunskapen om hur planeringen av transportsystemet kan bidra till att klimat- och miljömål uppnås.
Naturvårdsverket bjuder in organisationer, enskilda forskare eller forskargrupper att komma med ansökningar i storleksordningen på totalt 2-6 miljoner kronor fördelat på 2-3 år (2019-2021). Flera projekt kan beviljas inom området. Naturvårdsverket avsätter sammanlagt ca 25 miljoner kronor för denna utlysning. De beviljade projekten förväntas samverka med varandra i externkommunikation och för att identifiera synergier mellan projekten. Vi uppmuntrar forskare från olika discipliner att samarbeta. Sista ansökningsdag är den 15 september 2017.
Utmaningar i miljöarbetet
Transporter påverkar flera miljökvalitetsmål negativt såsom, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö samt Ett rikt växt- och djurliv tillsammans med övriga landskapsanknutna mål. Vägtransporter i urbana områden är mycket ytkrävande och medför omfattande hälsoeffekter på grund av utsläpp av luftföroreningar. Transporter är den dominerande eller en av de dominerande källorna till flera luftföroreningar som partiklar och NOX. Omkring två miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller som riskerar att medföra hälsoeffekter. Naturmiljövärden påverkas genom trafikdöd och spridning av arter samt genom intrång, fragmentering, störningar och barriäreffekter.
Transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och cirka hälften av Sveriges utsläpp i icke-handlande sektorn. Regeringen har, baserat på förslag från Miljömålsberedningen nyligen i propositionen ”Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige” (prop. 2016/17:146), föreslagit ett sektormål för transporter som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 70 procent 2010-2030. Detta i en strategi för att Sverige, enligt regeringens förslag, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.
Trots att den tekniska utvecklingen bedöms accelerera och bidra till huvudelen av de utsläppsminskningar som krävs, har Miljömålsberedninge 1) och den tidigare FFF-utredningen 2) bedömt att en väsentlig del av utsläppsminskningen behöver ske genom minskat trafikarbete. Begrepp som transportsnålt och transporteffektivt samhälle har fått beteckna ett samhälle där det totala trafikarbetet är lägre än dagens nivå. Trafikverket 3) beräknar t.ex. att trafikarbetet måste vara 10-20% lägre 2030 än dagens nivå i scenarier som siktar på målet att minska utsläppen med 80% jämfört med 2010. Om detta ska ske betyder det att klimat- och miljömål behöver få genomslag i planeringen av transportinfrastrukturen samt i övriga transportpolitiska styrmedel som påverkar person- och godstrafik.
Den forskning som utlysningen avser, förväntas resultera i en förbättrad kunskap om vilken betydelse klimat- och miljömålens utformning samt dess institutionella förutsättningar, har för beslut rörande infrastrukturplanering och övrig transportpolitik. Med institutionella förutsättningar förstås här formella strukturer såsom regelverk och informella strukturer såsom vanor, rutiner, normer hos de aktörer som är involverade i planeringsprocessen. Forskningen förväntas även förbättra kunskapen om hur styrmedelskombinationer, som syftar till att bidra till ett hållbart och fossilfritt transportsystem, fungerar och samverkar samt påverkas av nationella och regionala förutsättningar, attityder, normer, och andra relevanta faktorer.
I denna forskning är det viktigt att ta hänsyn till effekter och konsekvenser i stad respektive på landsbygd av olika styrmedels- och åtgärdskombinationer. Det är också viktigt att den nya kunskap som tas fram tar hänsyn till pågående teknikutveckling (såsom eldrift och automatisering av fordon) inom transportsektorn samt den utvecklingen av nya affärsmodeller (ökad möjlighet till automatisk styrning och delning av fordon) som teknikutvecklingen förväntas kunna leda till.
Naturvårdsverket räknar med att kunna dra nytta av resultaten i olika underlag till regeringen om hur styrningen mot ett effektivt och hållbart transportsystem kan utformas.
Prioriteringar
Mot bakgrund av detta ser Naturvårdsverket ett behov av breddad kunskap och ansatser för systematiserad kunskapsuppbyggnad inom framförallt tre områden som huvudsakligen handlar om landtransporter (väg och järnväg). Behoven beskrivs under respektive rubrik nedan. En ansökan kan riktas mot ett av dessa områden.
Klimat- och miljömålens betydelse i beslutslunderlag som rör transportplanering
Vi efterfrågar projekt som bidrar till ökad kunskap om vilken betydelse och inverkan klimat- och miljömål har i de kunskapsunderlag som används i transportplaneringens olika steg och hur besluten om infrastruktursatsningarna påverkas av dessa underlag. En frågeställning som vore intressant att utforska är hur avvägningar mellan olika typer av mål (klimatmål, hänsynsmålet för miljö (utöver klimat), övriga transportpolitiska mål samt övriga samhällsmål) belyses, beaktas och hanteras i processen för infrastrukturplaneringen. Vidare finns det ett behov av att undersöka hur utformningen av dessa kunskapsunderlag skulle kunna utvecklas så att beslutsfattande inom transportsektorn styr i riktning mot klimatmål och övriga miljökvalitetsmål. Ansökningarna kan omfatta olika beslutsnivåer, nationellt eller lokal/regionalt.
Betydelsen av regelverkens utformning samt informella strukturer i planeringen av transportsystemet
Beslut om fysisk planering och infrastrukturplanering styrs av de institutionella förhållandena inklusive de regelverk som styr dessa institutioner.
Vad gäller lagar och regelverk vore det intressant att utforska till vilken grad regelverket som styr fysisk planering och infrastrukturplanering (t.ex. Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Väglagen och Lag om byggande av järnväg) och dess tillämpning tar hänsyn till transporternas miljöpåverkan av olika slag (klimat, buller, luftkvalitet, biologisk mångfald, etc.). Vidare vore det önskvärt med ökad kunskap om vilken tyngd klimat- och övrig miljöpåverkan har i dessa regelverk och dess tillämpning jämfört med andra aspekter, d.v.s. hur stor inverkan har klimat- och övrig miljöpåverkan respektive andra aspekter för de beslut som sedan tas.
Det vore även önskvärt med mer kunskap om hur informella strukturer (vanor, rutiner, normer och diskurser som företräds av olika aktörer), var för sig och i samverkan, påverkar beslut om fysisk planering och infrastrukturplanering med avseende på klimat- och miljöpåverkan, på och mellan olika planeringsnivåer.
Transportpolitiska styrmedel för omställning till hållbar och fossilfri trafik i vårt transportsystem
Utöver planering av transportinfrastrukturen finns en rad transportpolitiska styrmedel som har inverkan på person- och godstrafiken och i förlängningen den miljöpåverkan trafiken ger upphov till. Ett flertal av dessa styrmedel syftar helt eller delvis till att begränsa transporters negativa påverkan på miljön (ekonomiska styrmedel såsom skatter på drivmedel, inköp och ägande av fordon samt olika administrativa och informativa styrmedel). Vilken effekt dessa styrmedel har på transporternas miljöpåverkan kan påverkas av olika faktorer, såsom nationella och regionala förutsättningar, attityder, normer, etc. Kunskapen om hur effekter kan variera beroende på olika faktorer är begränsad och vi ser därför ett behov av mer kunskap inom detta område. Vidare finns ett behov av att undersöka hur stor styreffekt dessa olika styrmedel har ur klimat- och miljöperspektiv. Att undersöka hur olika styrmedel samverkar med andra styrmedel samt med fysisk planering och infrastrukturplanering är också av intresse.
Vem kan söka?
Behörig att söka är vetenskapliga organisationer eller disputerad forskare/forskargrupper vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Med forskningsinstitut avses organisationer som har forskning som sin enda eller huvudsakliga verksamhet. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer.
- För ytterligare information se Instruktioner för sökande - syntes
Tidsplan för ansökningsprocess
- 15 september 2017: Sista ansökningsdag
- 1 december 2017: Beslut om finansiering
- 1 januari 2018: Satsningen startar
Kontakt
Lars Westermark. Telefon: 010-698 11 99
Neda Farahbakhshazad, Telefon: 010-698 12 50
Så här söker du
1] SOU 2016:47
2] Fossilfrihet på väg SOU2013:84
3] Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag, Trafikverket 2016:111.