Med denna utlysning vill Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten finansiera ett arbete som innefattar analys och syntes av befintlig litteratur om hur förvaltningen av biologisk mångfald och ekosystem bör anpassas för att förebygga negativa effekter till följd av klimatförändringar. Utgångspunkten ska vara att utvärdera metoder för restaurering av limniska miljöer och hur dessa metoder står sig i ett förändrat klimat för att förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemens funktioner återställs i limniska miljöer och dess övergångszoner.
Med syntes menas en litteratursammanställning samt en sammanfattande analys. Med limniska miljöer menas här inlandsvattnens ytvattenmiljöer.
Naturvårdsverket bjuder in organisationer, enskilda forskare eller forskargrupper att komma med ansökningar för genomförande av syntesarbetet i storleksordningen på max 1,5 miljon kronor (inklusive overheadkostnader) under 18 månader. Endast en ansökan kommer att beviljas. Vi uppmuntrar forskare från olika discipliner att samarbeta. Sista ansökningsdag är den 15 augusti 2017.
Utmaningar i miljöarbetet
Klimatförändringarna och deras inverkan på naturmiljön ställer förvaltningen inför nya utmaningar. Naturvårdsverkets senaste fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen [1] visar på att långtgående insatser krävs för att vi ska kunna begränsa påverkan av ett förändrat klimat. Parallellt behövs ytterligare kunskap om hur förvaltningen av ekosystem och naturresurser kan utformas för att hantera såväl pågående som kommande effekter av klimatförändringar. Detta är också en viktig slutsats i SMHI:s utredning ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat” [2].
I Naturvårdsverkets regeringsuppdrag ”Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat” [3] beskrivs att förändringar i temperatur och nederbörd kommer att få både direkta och indirekta effekter på ekosystemen i Sverige, till exempel direkt på biologisk mångfald men i ännu högre grad indirekt genom förändrad mark- och vattenanvändning, till exempel som ett resultat av att försöka minska utsläpp av klimatgaser. Dessa utmaningar kräver strategier för klimatanpassning inom förvaltningen av vår natur. Utökad och tillgängliggjord forskning nämns i regeringsuppdraget som en viktig del för att stärka beslutsunderlagen i klimatanpassningsarbetet. Detta är en förutsättning för ett effektivt genomförande av olika EU-direktiv och uppfyllande av miljökvalitetsmålen [4] samt för att skapa en hållbar förvaltning av brukade ekosystem.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten räknar med att kunna dra nytta av resultaten och omsätta dem i praktisk naturvård inom följande områden:
- Nationella strategier, handlingsplaner och andra styrdokument för skydd av värdefull natur.
- Handböcker och vägledningar för olika former av skydd, skötsel och förvaltning av värdefull natur.
- Stöd till länsstyrelsernas arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.
- Restaurering av utarmade ekosystem.
- Åtgärdsprogram för hotade arter.
- Uppföljning, utvärdering och den fortsatta utvecklingen av miljökvalitetsmålen, särskilt Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv och Myllrande våtmarker.
Prioriteringar
Syntesen ska innefatta analys och utvärdering av metoder för restaurering av limniska miljöer och hur dessa metoder står sig i ett förändrat klimat. Syntesen ska ge underlag till utveckling av vägledningar, till exempel ”Ekologisk restaurering av vattendrag” [5], ge förslag på ändrad skötsel av värdefull natur samt leda till utökad kunskapsspridning kring klimatanpassning. I arbetet ska även beaktas hur restaureringsmetoderna påverkar nedströmsliggande miljöer och utreda om de kan bidra till klimatanpassningar så som minskad risk för översvämning eller torrläggning.
Syntesen ska även analysera kopplingar mellan tidigare studier och identifiera de kunskapsluckor som finns i underlaget. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska kunna dra nytta av resultaten och omsätta dem i praktisk naturvård.
Syntesen ska täcka studier av limniska miljöer och deras övergångszoner mellan olika naturtyper i Norden. Studier från andra geografiska områden som är relevanta för Norden kan också inkluderas. Även grå litteratur kan ingå där det är relevant. Det ska vara tydligt vilka förväntade effekter av klimatförändringarna på biologisk mångfald och ekosystemfunktioner som klimatanpassningen riktar sig mot.
Vem kan söka?
Behörig att söka är vetenskapliga organisationer eller disputerad forskare/forskargrupper vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Med forskningsinstitut avses organisationer som har forskning som sin enda eller huvudsakliga verksamhet. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer.
Så här söker du
Preliminär tidsplan för ansökningsprocessen
- 15 augusti 2017: Sista ansökningsdag
- 1 november 2017: Beslut om finansiering
- 1 december 2017: Satsningen startar
Kontakt
Neda Farahbakhshazad
Telefon: 010-698 12 50
Referenser
Övrigt bakgrundsmaterial
- SOU 2015:51 Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning, Delbetänkande av Dricksvattenutredningen, 2015
- Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete, SMHI Klimatologi 2, 2010
- Klimatförändringen och miljömål. Naturvårdsverket rapport från forskningsprogrammet CLEO, med fokus på luftföroreningars påverkan på miljömålen, 2015
- Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
- Using adaptation tipping points to prepare for climate change and sea level rise: a case study in the Netherlands. Kwadijk, J. C. J., Haasnoot, M., Mulder, J. P. M., Hoogvliet, M. M. C., Jeuken, A. B. M., van der Krogt, R. A. A., van Oostrom, N. G. C., Schelfhout, H. A., van Velzen, E. H., van Waveren, H. and de Wit, M. J. M. (2010) WIREs Clim Change, 1: 729–740.
- Reconceptualising adaptation to climate change as part of pathways of change and response. R.M., I. Fazey, M. Stafford Smith, S.E. Park, H.C. Eakin, E.R.M. Archer Van Garderen and B. Campbell. 2014. Global Environmental Change 28:325-336
- Dynamic adaptive policy pathways: A method for crafting robust decisions for a deeply uncertain world. Haasnoot, M., J. H. Kwakkel, W.E. Walker, and J. ter Maat. (2013) Global Environmental Change 23:485-498.