Bakgrund
Fjällräven fridlystes 1928 i Sverige. Trots det fortsatte antalet att sjunka och på 1970-talet uppskattades antalet vuxna djur i den svenska fjällkedjan till cirka 90 individer. Den fortsatta minskningen beror på ett flertal faktorer, framförallt låg populationsstorlek, ökad konkurrens från rödrävar som expanderar in i fjällvärlden, samt uteblivna eller mer oregelbundna lämmeltoppar som leder till födobrist. Ett ökande hot är dessutom risken för att parasiter som skabb och dvärgbandmask ska få fäste i fjällrävsstammen.
Tack vare åtgärder för att rädda fjällräven i form av stödfodring, rödrävsjakt och inventeringar har den svenska fjällrävsstammen börjat återhämta sig. År 2015 fanns omkring 240 reproducerande vuxna fjällrävar i Sverige och Norge, vilket utgör ett mått på beståndets minimala storlek. Det är en klar förbättring mot 1970-talet men det är en lång väg kvar till forna stamstorleken som uppskattas ha legat på cirka 4 000 vuxna fjällrävar i Sverige. För att fortsätta gynna fjällrävsstammens återhämtning krävs fortsatta insatser med stödfodring och rödrävsjakt.
Fridlyst i Sverige och Norge
Inom EU är fjällräven en prioriterad art enligt habitatdirektivet, i Sverige är fjällräven fridlyst enligt artskyddsförordningen och i Norge är fjällräven skyddad med ”fjällrävförskriften” enligt naturmangfoldloven. Miljö- och energidepartementet i Sverige och Klima- och miljødepartementet i Norge upprättade 2015 en avsiktsförklaring om förvaltningen av den skandinaviska fjällrävspopulationen. Enligt avtalet ska bland annat åtgärder samordnas, gränsöverskridande fältarbete ske enligt gemensamma inventeringskriterier och populationsutvecklingen sammanställas i en årlig rapport.
Åtgärdsprogram
Naturvårdsverket och Miljødirektoratet har i enlighet med avtalet upprättat ett åtgärdsprogram/handlingsplan för fjällräv för Sverige och Norge för perioden 2017–2021. Programmet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation över angelägna åtgärder för att förbättra fjällrävens bevarandestatus. För att fjällrävsstammen ska återuppnå en gynnsam bevarandestatus bör bevarandeåtgärderna fortsätta inom ramen för det svensk-norska åtgärdsprogrammet.
Den långsiktiga visionen är att skapa en stabil och livskraftig stam med gynnsam bevarandestatus utan behov av ytterligare åtgärder. Det är emellertid fortsatt långt tills denna vision uppnås och i detta program definieras konkreta målsättningar på lång och kort sikt.
Inventering
För att få jämförbara data mellan länderna och över tid inventerades fjällräv sedan 2018 enligt gemensam inventeringsmetodik med Norge. Inventeringen består av både vinter- och sommarkontroller av lyor. Under vinterkontrollerna dokumenteras aktivitet vid kända boplatser som sedan besöks igen under sommaren för att registrera eventuell föryngring.
Inventeringsresultatet för den skandinaviska fjällrävspopulationen presenteras i en gemensam rapport som finns länkad på denna sida. Inventeringen av fjällräv, som nationellt koordineras av Naturhistoriska riksmuseet på uppdrag av Naturvårdsverket, sker parallellt med den övervakning som bedrivs inom Interreg-projekten Felles Fjellrev syd och nord.
Utöver gemensamma inventeringsmetodik arbetar ett nytt forskningsprojekt med att ta fram en ny omräkningsfaktor för att beräkna antal djur i fjällrävspopulationen baserat på antal föryngringar. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Norsk institutt for naturforskning, NINA, och Stockholms universitet. Arbetet som finansieras av Miljødirektoratet och Naturvårdsverket beräknas vara klart 2020.