Det totala antalet vargar i Skandinavien inventeringsperioden 2018/19 beräknas till cirka 380 vargar inklusive de vargar som dött under samma period. Osäkerhetsfaktorn (konfidensintervallet) ligger mellan 300 och 494 vargar. I Sverige beräknas antalet vargar till cirka 300 med ett konfidensintervall mellan 237 och 390 vargar. Det är en marginell förändring i Sverige från förra året.
Tillståndet för vargstammen
Hela den skandinaviska vargstammen härstammar från endast fem invandrande vargar från den finskryska populationen:
- vargparet i reviret i Nyskoga som grundade populationen 1983,
- hanen i reviret i Gillhov som fick valpar åren 1991–1993,
- hanarna i reviren i Kynna och Galven som båda fick valpar första gången 2008
Med denna smala avelsbas finns det risker för att vargstammen kan drabbas av negativa effekter på grund av inavel.
Inavelsgraden hos den skandinaviska vargstammen har dock förbättrats något genom att avkommor från invandrade vargar börjar få valpar och på sätt tillförs nya gener i vargstammen. Efter att inavelsgraden sjunkit från 0,31 till 0,23 bland familjegrupper i Skandinavien mellan 2005 och 2016 visar vargstammen en ökning av inavelsgraden de senaste två åren. Den genomsnittliga inavelsgraden för familjegrupper i Skandinavien är 0,25 vilket är en ökning med 0,02 från 2016. Som jämförande exempel är inavelskoefficienten 0,25 bland avkommor till syskonpar, medan den är 0,13 för avkommor till kusiner.
Vargarna i Tiveden
Det tillskott av gener som förväntades från valparna från det genetiskt viktiga vargpar som flyttades från Norrbotten till Tiveden 2013 har hittills uteblivit. Det finns ingen dokumentation på att någon av de valpar som fötts 2013 och 2014 finns kvar i livet. Sju av de nio genetiskt identifierade avkommorna födda 2013 och 2014 i Tiveden dokumenterats döda antingen genom skyddsjakt eller i trafiken. Tivedentiken från det flyttade paret återfanns 2016 ett revirmarkerande par i Örebro län (Tiveden). Vargtiken i Tiveden-reviret fanns fortsatt kvar i reviret. 2018 och födde våren 2018 en kull med valpar. En intakt familjegrupp med föräldrar och valpar har dokumenterats i reviret under vintern, i likhet med 2017.
Varghanen i Prästskogen
I det så kallade Prästskogsreviret i Gävleborgs län föddes en valpkull våren 2016. I Prästskogsreviret fanns den så kallade Galvenhanen, en sedan tidigare känd immigrant och är förälder till ett antal valpar, Men vargen bedömdes inte finnas kvar efter oktober månad 2016 och en ny hane är dokumenterad i familjegruppen. Vargen är känd sedan december 2006. Varghanen återfanns inte heller under vintern 2018/2019.
Finskryska vargar 2018/2019
Tre nya finskryska vargar dokumenterades 2018/2019, alla i norra Skandinavien, utanför reproduktionsområdet. Två upptäcktes under hösten i Finnmark, Norge och båda fälldes vid skyddsjakt i renskötselområdet. I mitten av april 2019 dokumenterades en ny finskrysk hanvarg i Norrbottens län i Sverige via genetiska analyser av urinprov som samlats in vid spårning. Därefter har vargen inte återfunnits.
Utbredningsområde
Sverige delar vargpopulation med Norge men den största delen av populationen återfinns i Sverige. Den finns framför allt i Mellansverige med tätast koncentration i Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands och delar av Västra Götalands län.
Vargar som lämnar sina födelserevir kan röra sig över stora områden och kan dyka upp varsomhelst på den skandinaviska halvön. Den svenska rovdjurspolitiken som beslutats av riksdagen 2013 innebär bland annat att vargen ska finnas i sina naturliga utbredningsområden både i södra och norra Sverige, förutom i renskötselområdet där förekomsten av varg ska begränsas till områden där den gör minst skada.
Varg: Familjegrupper och par
Historik
Vargen ansågs vara utrotad i Sverige på 1970-talet. Men 1977 dök den upp i Norrbotten och efter ett par år i Värmland. 1983 skedde den första föryngringen i Värmland och den kullen lade grunden till den vargstam som nu finns i Norge och Sverige. Med hjälp av DNA-analyser har man kunnat konstatera att de invandrade vargarna kom från den finsk-ryska vargpopulationen.