Varg, population Skandinavien

Diagrammet visar antal dokumenterade familjegrupper och revirmarkerande par i Skandinavien sedan vintern 1998/99 fram till 2024/25. Siffrorna motsvarar summan för hela inventeringsperioden där även de vargar som dött under inventeringsperioden räknats med.

Vid den senaste inventeringen vintersäsongen 2024/25 registrerades det totalt 40 familjegrupper samt 30 revirmarkerande par i Skandinavien. Av de 40 familjegrupperna var 34 registrerade endast i Sverige och två av familjegrupperna var gränsöverskridande. Fyra av familjegrupperna registrerades endast i Norge.

Läs hela inventeringsrapporten för 2024/2025 (nina.no)

Läs mer om inventeringen av vargar under fliken ”Om data”.

Varg inventeras på vintern med hjälp av spårning på snö, viltkameror och DNA-analyser från spillning och urin. Vid snöspårningen dokumenteras olika revirmarkeringar samt spår från olika vargar. Förutom spårning, viltkameror och DNA-analyser av spillning och urin används även information från vargar som är märkta med sändarhalsband i forskningssyfte samt information från DNA-analyser av döda vargar.

All kvalitetssäkrad information används för att dokumentera vilken social status reviren har, det vill säga om det finns en familjegrupp, ett revirmarkerande par eller övrig stationär förekomst av varg i reviret. Den kvalitetssäkrade informationen används också för att särskilja olika förekomster och revir från varandra.

De vargar som inte hävdar revir inventeras endast inom renskötselområdet där antal vargar per sameby är grund för ersättning för förekomst av rovdjur i samebyar.

Resultatet från vinterns inventeringar av varg kan användas för att beräkna den totala vinterpopulationens storlek. Syftet är att ge en bruttosiffra över antalet vargar i populationen under vinterperioden så att det går att göra jämförelser från år till år och följa utvecklingen i vargstammen. Populationsuppskattningen baseras på antalet föryngringar (familjegrupper med årsvalpar) det enskilda året. I inventeringsrapporten gällande inventeringssäsongen 2024/2025 finns även en kompletterande beräkningsmetod för antalet vargindivider i olika delar av Skandinavien. Det är forskargruppen RovQuant som beräknat antalet vargar i Skandinavien samt hur tätheten av varg fördelar sig i Sverige respektive Norge. Modellen kan även beräkna antalet individer i mindre områden såsom län och fylken. Båda beräkningsmetoderna har använts under flera år i den beskattningsmodell som ligger till grund för bl a beslut om licensjakt. De två metoderna, med olika grunddata och beräkningsmetodik, ger ändå samstämmiga resultat med helt överlappande konfidensintervall, men där modellen som RovQuant använt sig av ger en högre säkerhet i beräkningen.

Beräkningen baserad på föryngringar grundar sig på tidigare kunskap om populationens storlek och struktur från en period med mer detaljerad inventering och genererar en omräkningsfaktor på 10 från antalet föryngringar till individer. Den beräknas och presenteras som ett genomsnitt av populationens storlek med tillhörande 95 procent konfidensintervall (95 procent CI) som ett mått på att det finns en osäkerhet i resultaten. Beräkningsmetoden som grundar sig på DNA-analyser i tid och rum presenteras även denna med ett 95 procent konfidensintervall.

Ett beräknat konfidensintervall representerar inte ett max- och minimumvärde där det är lika sannolikt att hitta beståndets verkliga storlek var som helst inom intervallet. Utifrån beräkningarna med metoden baserad på antalet föryngringar är det störst sannolikhet att vinterns totala bestånd under inventeringsperioden är 355 vargar i Sverige och minst sannolikhet i ytterkanterna av intervallet (CI 296–487). Enligt beräkningsmetoden baserad på DNA-analyser är det störst sannolikhet att vinterns totala bestånd under inventeringsperioden är 323 vargar i Sverige och minst sannolikhet i ytterkanterna av intervallet (CI 305–343).

Sverige och Norge samarbetar kring inventeringar av stora rovdjur. Sedan 2012 inventeras järv och lodjur med en gemensam metodik för Sverige och Norge. Sedan hösten 2014 finns även gemensam metodik även för varg. Rovdjursstammarna inventeras årligen för att veta hur stora stammarna är och var rovdjuren finns. Kunskapen om djuren är nödvändig för att kunna genomföra en hållbar och långsiktig viltförvaltning och utgör bland annat grund för internationell rapportering, beslut om jakt, förebyggande åtgärder och ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.

Inventeringen av varg i Sverige är reglerad i Förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. 

Naturvårdsverkets föreskrifter om inventering av stora rovdjur (NSF 2007:10); samt i Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige.

Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige