Med främmande arter menas arter som med människans hjälp har förflyttats till ett område där de inte funnits tidigare. Arter som av egen kraft sprider sig till ett nytt område räknas inte som främmande.
När en främmande art sprider sig och orsakar skada på den biologiska mångfalden, människors hälsa eller ekonomi kallas de för invasiva. Invasiva främmande arter kan vara arter som ursprungligen introducerats till ett land med ett särskilt syfte, till exempel som prydnadsväxt.
Det kan också vara arter som oavsiktligt har följt med i någon annan transport, till exempel med barlastvatten eller livsmedel. När en invasiv främmande art har etablerat sig på en ny plats kan det vara väldigt svårt att bli av med den.
Klicka på bild för att förstora den.
Spridningen av främmande arter in i landet har under senare år ökat på grund av växande handel och ökat resande. När arterna väl är här sker spridning inom landet via transporter, från trädgårdar och genom olika verksamheter som hanterar växter och djur.
De för Sverige största spridningsvägarna av invasiva främmande arter
Klicka på bild för att förstora den.
Avsiktlig import och förflyttning av nya arter har förekommit sedan lång tid tillbaka. I allmänhet har syftet varit att skapa nya möjligheter till jakt, fiske, odling eller husdjursuppfödning. Den spanska skogssnigeln, även kallad "mördarsnigel", är exempel på en art som oavsiktligt kommit in i Sverige. Den kom med importerade livsmedel och vållar nu förödelse i många trädgårdar.
Hösten 2019 upptäcktes för första gången svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus) i Sverige. Den har troligen har kommit hit på samma sätt som den spanska skogssnigeln.
Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en handlingsplan mot oavsiktlig spridning av invasiva främmande arter. Denna handlingsplan utgår från de 49 arter som då fanns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Sammantaget bedöms 14 spridningsvägar som prioriterade:
- Rymning från vattenbruk, det vill säga fiskodling på land
- Rymning från djurparker och förvildning från botaniska trädgårdar
- Sällskapsdjur som rymmer eller släpps ut, inklusive växtarter i akvarier och terrarier
- Förvildning av växter från trädgårdar och plantskolor
- Förvildning av växter från parkanläggningar
- Spridning genom transport av trädgårdsavfall
- Spridning genom som förorening vid transport på eller i djur
- Spridning vid transport genom förorening på eller i växter
- Spridning via fiske- eller vattenbruksredskap
- Spridning via maskiner eller annan utrustning
- Fripassagerare i barlastvatten/sand vid transport
- Fripassagerare vid transport av maskiner och utrustning
- Spridning via anlagd vattenförbindelse, såsom kanaler
Handlingsplanen är baserad på rapporten ”Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse” som tagits fram av Centrum för biologisk mångfald (CBM) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Det är förbjudet att avsiktligen sprida vissa invasiva främmande arter
För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna som invasiva främmande arter förorsakar finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning nr (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
Enligt EU-förordningen är det förbjudet för alla i ett medlemsland att sprida invasiva främmande arter – det är förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på EU-förteckningen över invasiva främmande arter.
Hur förebygger vi spridning av invasiva främmande arter
Alla är skyldiga att hindra spridning av invasiva främmande arter på EU:s förteckning, men Naturvårdsverket rekommenderar att man även arbetar förebyggande mot andra invasiva främmande arter som kan skapa problem nu eller i framtiden.
För privatpersoner handlar det mest om att göra rätt vad gäller hanteringen av invasiva växter i trädgården, exotiska husdjur som kan bli invasiva om de kommer ut i naturen samt att tänka sig för när man fiskar och åker båt.
Verksamheter kan bidra till att förhindra spridning av invasiva växter på många olika sätt. I samband med bekämpning eller jordarbeten i marker där invasiva växter förekommer bör hantering av jordmassor och växtavfall som innehåller invasiva växter hanteras varsamt.
Maskiner som används i sådana arbeten bör rengöras innan de flyttas därifrån för att säkerställa att frön och rotdelar inte följer med. Verksamheter som äger mark kan hindra spridning genom att bekämpa eventuella bestånd på den marken.