Varmare väder har gett lägre utsläpp
Utsläppen av växthusgaser från produktion av el och fjärrvärme samt uppvärmning av bostäder och lokaler motsvarar cirka 10 procent av de totala svenska växthusgasutsläppen.
I normalårskorrigerade utsläpp har vädrets effekter räknats bort
Vädret påverkar användning och produktion av olika energislag och därmed utsläppen av växthusgaser. De så kallade normalårskorrigerade utsläppen räknar bort effekten av vädret (solinstrålning, utomhustemperatur, nederbörd och vindförhållanden).
De normalårskorrigerade värdena visar därför hur de svenska utsläppen utvecklas oberoende av vädrets variationer år från år.
Utsläppen av fossil koldioxid minskar
De normalårskorrigerade utsläppen av fossil koldioxid har en nedåtgående trend och minskade särskilt under åren 1998–2009.
Diagrammet visar utsläppen av fossil koldioxid från elproduktion och byggnadsuppvärmning. I utsläppen från byggnadsuppvärmning ingår både utsläppen från förbränning i pannor i enskilda byggnader och från produktion av fjärrvärme.
För samtliga år under perioden 1990 till 2014, utom år 1996 och 2010, har de normalårskorrigerade utsläppen av fossil koldioxid från byggnadsuppvärmning och elproduktion varit större än de faktiska utsläppen. Med andra ord skulle utsläppen ha varit högre än vad de faktiskt var under alla år, frånsett 1996 och 2010, om vi hade haft "normalt" väder. Med normalt väder menas det genomsnittliga vädret under tidsperioden 1965 till 1995.
Varmare väder har gett lägre utsläpp av växthusgaser
Det varmare vädret har gett lägre växthusgasutsläpp. I medeltal har de verkliga utsläppen varit åtta procent, eller ungefär en miljon ton koldioxidekvivalenter, lägre från sektorn än de hade varit vid "normalt" väder under perioden 1990 till 2014.
För de totala växthusgasutsläppen motsvarar detta att de verkliga utsläppen i genomsnitt har varit två procent lägre än de skulle ha varit vid "normalt väder".
Sedan år 1990 har milda vintrar och nederbördsrika år dominerat. Det har lett till lägre uppvärmningsbehov och även ett minskat behov av fossileldad elproduktion eftersom vattenkraftsproduktionen varit stor. Det har därför skett mindre utsläpp av koldioxid än under normala år. Som störst var skillnaden år 2000, då de normalårskorrigerade utsläppen var 24 procent högre än de verkliga. Detta motsvarade fem procent, eller drygt tre miljoner ton koldioxidekvivalenter, av de totala växthusgasutsläppen år 2000.
Biobränslen har gett stor utsläppsminskning
Under 1990-talet var de normalårskorrigerade årliga fossila koldioxidutsläppen från elproduktion och byggnadsuppvärmning i stort sett konstanta. Utsläppen halverades nästan under den efterföljande 10-årsperioden fram till 2009. Utsläppsminskningen beror framförallt på en övergång från fossila bränslen till förnybar energi, främst biobränsle. Den nedåtgående trenden har stannat av under de allra senaste åren p.g.a. ökad förbränning av avfall för fjärrvärmeproduktion.
För den enskilda uppvärmningen i bostäder, lokaler mm syns en kraftig minskning av växthusgasutsläppen, särskilt under åren 1996-2009 och för el- och fjärrvärmeproduktionen utan normalårskorrigering syns en sakta minskande trend men variationerna mellan åren dominerar bilden.