Sveriges klimatpåverkande utsläpp (utsläpp av växthusgaser) var 52,7 miljoner ton år 2017. Jämfört med 2016 är det en minskning med 0,5 procent.
Utsläppen har minskat med 26 procent mellan åren1990 och 2017. Den långsiktiga utsläppsminskningen har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin.
De åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen har genomförts under en längre tid och påbörjades till viss del redan före år 1990. Det handlar bland annat om:
- en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
- en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
- en högre användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el och fjärrvärmeproduktionen
- bränsleskiften inom industrin
- minskad deponering av avfall.
Sverige har som mål att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045. För att nå dit behöver minskningstakten i genomsnitt över perioden vara mellan fem och åtta procent per år (beroende på hur stor andel av kompletterande åtgärder som utnyttjas), oavsett om utsläppen minskar tidigt eller sent under perioden. Takten beror dock mycket på utsläppsutvecklingen för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Huvudsaklig minskning under perioden 2003–2014
De huvudsakliga bidragen till utsläppsminskningen har skett under perioden 2003–2014. I många fall har dock utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.
De största bidragen till utsläppsminskningarna kommer från uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin. Även utsläppen från avfallsbehandling, inrikes transporter samt el och fjärrvärme har minskat men är mindre bidragande till den övergripande trenden.
Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av de styrmedel och åtgärder som infördes före år 1990 och under 1990-talet men skärptes i inledningen av 2000-talet. Tidiga styrmedel och åtgärder var investeringar i infrastruktur för fjärrvärme samt skatter på energi och koldioxidutsläpp, som senare växlades upp i inledningen av 2000-talet. Senare infördes även stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion. .
Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.
Utsläppen från jordbruket är sex procent lägre år 2017 jämfört med år 1990. Minskningen beror främst på färre djur, ökad produktivitet och minskad användning av mineralgödsel fram till år 2012. Utsläppen har därefter varit oförändrade och ökade något mellan åren 2016 och 2017.
Utsläpp från inrikes transporter minskar långsamt
Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. År 2017 uppgick inrikes transporters utsläpp till 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är 16 procent lägre än år 1990. Jämfört med år 2016 var utsläppen tre procent lägre under år 2017
Huvudsakliga faktorer som påverkar utsläppen är det totala trafikarbetet, bränsletyperna som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet..
Industrins utsläpp börjar öka
Industrin står för en knapp tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp i dagsläget. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel läckage i gasledningar).
År 2017 var utsläppen 17 procent lägre än år 1990. Pappers- och massaindustrin står för den största minskningen, men även bland annat livsmedelsindustri, kemiindustri, och metallindustrier har bidragit.
Utsläppsminskningen beror delvis på att biobränsleanvändningen ökat och oljeanvändningen minskat, men även på att ny processteknik införts inom bland annat kemiindustrin.
Förändrade produktionsvolymer till följd av konjunkturförändringar inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen. Den globala ekonomiska krisen under perioden 2008–2009 hade en stor inverkan på produktionsvolymen inom utsläppsintensiva branscher och bidrog därför till relativt låga utsläpp år 2009. Den ekonomiska återhämtningen tillsammans med en kall vinter orsakade däremot relativt höga utsläpp år 2010.
Från år 2015 och framåt har utsläppen ökat med omkring fyra procent. Ökningen beror främst på att utsläpp från förbränningen av industriella restgaser inom järn- och stålindustrin har ökat med 17 procent mellan år 2015 och 2017. Även gruvindustrin har bidragit till utsläppsökningen på kort sikt. Utsläppen inom gruvindustrin ökade med 25 procent mellan år 2015 och 2017. Samtidigt har minskningen av utsläppen inom pappers- och massaindustrin samt tryckerier avstannat.
Fortsatt stabilt upptag i skog och mark
Det sammantagna upptaget (upptag av koldioxid minus utsläpp av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan) inom markanvändningssektorn ligger fortsatt på en hög nivå år 2017. Nettoupptaget har ökat sedan år 1990 beroende på att tillväxten i skog och mark är större än avgången (avverkning och nedbrytning).
Det totala nettoupptaget inom sektorn ökade från cirka 34 miljoner ton till cirka 44 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990–2017. Inlagring av kol sker framförallt på skogsmark och främst i kolpoolerna levande träd och växter samt mineraljord.
Inom markanvändningen bidrar främst dränerade torvjordar till utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid och lustgas.
Sveriges officiella statistik
Denna statistik tillhör Sveriges officiella statistik.
