Metodik bakom konsumtionsbaserade utsläpp
Naturvårdsverket tar med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) fram konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden har utvecklats sen generationsmålet omformulerades så att det även omfattade ett internationellt perspektiv och beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition generationsmålet säger att:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
Denna om data och metod-flik är densamma för alla sidor om konsumtionsbaserad statistik och kan därför tala även om andra delar inkluderade i konsumtionsbaserade utsläpp än den statistiksida du kom från.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar utsläpp
Miljöräkenskaperna på Statistiska Centralbyrå (SCB) beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen på uppdrag av Naturvårdsverket.
Det är ett långsiktigt samarbete som följer en årligt återkommande cykel. Publiceringen sker årligen men arbetet med beställning av data och utvecklingsarbete påbörjas redan året innan. Naturvårdsverket och SCB uppdaterar, och prioriterar gemensamt bland projektidéer och långsiktiga utvecklingsbehov.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år på grund av att nationalräkenskaperna publiceras med liknande eftersläpning.
Konsumtionsbaserade utsläppsskattningar är osäkra
Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige. Utsläpp som sker i utlandet är baserade på ett antagande om att produktionsstrukturen ser likadan ut i landet som Sverige handlar med som i Sverige, men att produktionen i genomsnitt är mer eller mindre utsläppsintensiv. Hur utsläppsintensivt ett lands produktion är uppskattas utifrån landets utsläpp per BNP. För att beräkna utsläpp som kan kopplas till andra länder via svensk import används utsläppsdata från EDGAR-databasen, BNP-uppgifter från Världsbanken samt importstatistik från Nationalräkenskaperna och utrikeshandeln med varor och tjänster.
Klimatpåverkan av en importerad produkt uppskattas alltså genom att anta att utsläppen är lika som om den skulle ha producerats i Sverige och sedan justera upp eller ned beroende på hur stora landets utsläpp per BNP är jämfört med Sverige.
Sammantaget ger detta en uppskattning av hur stora utsläppen är till följd av svensk konsumtion, men riskerar att ge missvisande nivåer för produkter vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp och flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i utlandet tolkas med försiktighet.
Dessutom är tidsserien från 1993–2015 som presenteras på statistiksidorna inte helt jämförbar för alla år. Tidsserien 1993–2007 är jämförbar och där är resultatet kalibrerat mot en multiregional modell som innehåller detaljer om olika länders klimatpåverkan. Från och med 2008 och framåt är resultatet inte kalibrerat på sådant vis utan bygger fullt ut på den svenska produktionsstrukturen justerad med uppgifter om utsläppsintensiteten för de länder som Sverige handlar med.
De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Utsläpp från inhemsk slutlig användning (totala konsumtionsbaserade utsläpp)
För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.
Totala konsumtionsbaserade utsläpp (se figuren) består av utsläpp från hushållens konsumtion och offentlig konsumtion och investeringar. Detta är utifrån ett användningsperspektiv. Det ser på vad det är som slutanvänds, eller efterfrågas, i Sverige.
Utsläpp från total slutlig användning
Alla produkter som produceras går till en användare – till konsumtion i Sverige (hushållens eller offentlig konsumtion), till en investering eller lager. Eller så går produkten på export. För alla dessa användare kan utsläpp kopplas.
Genom att vidga begreppet litet och tala om utsläpp från total slutlig användning inkluderas även det som används i Sverige för att producera det som senare ska gå till export. Att se närmare på även utsläpp från exporterande företag är ett viktigt komplement till de totala konsumtionsbaserade utsläppen då de varor vi exporterar ofta består av delar som även tillverkats utomlands. Exporten kan tas med för att visa på hela ekonomins inverkan.
Mer information om hushållens konsumtion
Hushållens konsumtion kan kopplas till det ändamål som slutprodukterna har, och dessa ändamål benämns COICOP inom Nationalräkenskaperna.
COICOP står för ”Classification of Individual Consumption According to Purpose”” och är en internationell klassificering som tagits fram av FN för att utifrån användningsområde kunna klassificera och analysera individers konsumtion.
Genom detta är det möjligt att koppla utsläpp från hushållens konsumtion till konsumtionsområdena; livsmedel, transport, boende, kläder och skor samt en övrigt post.
Utsläppsintensiteter och import
Utsläppsintensitet är definierat som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är alltså ett grovt mått på hur ren produktionen är i ett land och beror på energikällor, reningsteknik och annat. Utsläppsintensiteter skiljer sig kraftigt åt mellan olika länder.
Utsläppsminskningar i de konsumtionsbaserade utsläppen beror på att importen minskat från länder med högutsläppsintensitet, att utsläppsintensiteten minskat hos våra handelspartners samt att utsläppsintensiteten i Sverige gått ner i vissa sektorer.
Datakällor:
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 1993-2013.