Metod för konsumtionsbaserade utsläpp
Naturvårdsverket tar del av Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden utvecklades efter att det omformulerade generationsmålet som även har ett internationellt perspektiv beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition av generationsmålet säger att:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
Generationsmålets sju så kallade strecksatser förtydligar målets innebörd och visas vad miljöpolitiken ska fokusera på. En av satserna formulerar målbilden som att ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”
Med det i åtanke har den konsumtionsbaserade klimatstatistiken tagits fram för att följa upp generationsmålet.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar konsumtionsbaserade utsläpp
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion.
Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Till exempel kan utsläppen från stålproduktion tas fram genom att den genomsnittliga utsläppsintensiteten per producerad krona multipliceras med produktionsvärdet. Sedan korrigeras nivåerna för import och export.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år. Det beror på att det tar ungefär två år att sammanställa nationalräkenskaperna vilka andvänds som underlag.
Kvaliteten på de konsumtionsbaserade utsläppsberäkningarna förbättrades avsevärt 2018
Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion av importerade varor och när vi är utomlands, kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige.
Sedan 2018 har dock SCB gått över till att använda en modell som utvecklades av forskningsprojektet ”Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment" (PRINCE). Projektet har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands.
Modellen inkluderar att alla andra länder handlar multilateralt (det vill säga att de handlar med varandra), att länder har specifika produktionsstrukturer och specifika utsläppsintensiteter per sektor. Tidigare modell utgick från genomsnittlig utsläppsintensitet.
För att åstadkomma detta har Prince-projektet använts en internationell databas, Exiobase, som kopplas till Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper. Databasen Exiobase uppdaterades nyligen vilket har gett en ny nivå på tidserien.
En ny metod för residensjustering används för första gången vid framtagandet 2018. Den nya residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet), rederier (H50) och flygbolag (H51).
Den nya residensjusteringsmetoden leder till en nivåförskjutning för skattningen av växthusutsläpp från Sveriges ekonomi, där den nya nivån är cirka tre miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre per år för hela tidsserien. Den nya modellen är också flexibel vilket innebär att den databas som används kan ersättas framöver om så önskas.
Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster
SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som Norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder. För produktionsår 2020 implementerades en ny version av Exiobase – version 3.8. Produktionsår 2019 användes Exiobase – version 3.7.
Mer information finns att läsa här:
De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Mer om koldioxidekvivalenter hittar du i fliken ovan, under diagrammet.
Från produktionsbaserade till konsumtionsbaserade utsläpp
Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 52 miljoner ton 2018. De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 57 miljoner ton.
De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur). De konsumtionsbaserade utsläppen var 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2018.
Datakällor:
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 2008-2018.